Hoppa till huvudinnehåll
Jobbrelationer

36 frågor gör oss till vänner på jobbet

Chefer som stör sig på vänskapsband mellan medarbetare är ute och cyklar. Kamratskap på jobbet leder till effektivare team, säkrare arbetsplatser och friskare medarbetare, hävdar utbildningsföretaget Lernia, som konsulterat forskare för att ta reda på hur man främjar mångfald och inkludering på arbetsplatserna.
Johanna Rovira Publicerad
Figurer på rad håller varandra i hand.
Vänskap på jobbet har många fördelar. Foto: Colourbox

Folk i Sverige är näst sämst i världen på att skaffa nya vänner, visar en undersökning som gjordes i fjol. Bara befolkningen i Kuwait är sämre på att knyta kompisband, enligt Magnus Franzen, regionchef på företaget Lernia, som arrangerat ett seminarium om vänskap på arbetsplatsen.

– Vi vet ju att vänskap är en nyckel för integration och vi vet att mångfald är bra. Sedan kan vänskap ge flera andra positiva resultat, berättade han för publiken i Uppsala.

Förutom att vänskap leder till bättre samarbete och effektivare team gör den oss friskare och mer hållbara, enligt Lernia. Forskning visar att ensamhet är farligare än att röka femton cigaretter om dagen. Ett socialt nätverk kommer på första plats på topplistan över faktorer som gör att vi lever länge, följt av nära relationer. Dessa faktorer är av forskarna klassade som viktigare än såväl motion som mat och vacciner.

– Människan är ett flockdjur. För våra förfäder var det livsfarligt att hamna utanför flocken och därför skapar ensamhet som inte är självvald ett lågintensivt men konstant stresspåslag i kroppen, förklarade Anna Bennich, psykolog och psykoterapeut som skrivit böcker om bland annat ensamhet.

Stresspåslaget gör att risken för stroke, hjärt- och kärlsjukdomar och smärtproblem ökar liksom en rad andra stressjukdomar.

– På jobbet är det viktigt med relationer som gör att man känner sig trygg nog att till exempel be om hjälp när man behöver. Tryggheten är viktig för prestationen. Vi vet att stressen och därmed sjukskrivningarna ökar när man känner sig otrygg, sade Anna Bennich.

Hon har på uppdrag av Lernia, modifierat de 36 frågor som socialpsykologer* i USA experimenterade med redan på nittiotalet i syfte att skapa närhet mellan två totala främlingar. Frågorna har omformulerats för att bättre passa arbetsplatsen, paketerats i kortlek och är tänkta att användas både på jobbet och på utbildningar i syfte att underlätta för kollegor att knyta vänskapsband.

Men vad gör man med introverta kollegor som inte är så bekväma med att svara på närgångna frågor?
– Kortleken ger även möjlighet att låta bli att svara och man ska absolut inte tvinga någon. Det måste få finnas utrymme för alla typer på en arbetsplats och företag som bara anställer extroverta personer fungerar inte alls bra. Vi presterar bäst när vi har en heterogen grupp, konstaterade Anna Bennich.

Fotnot: 1997 designade forskarparet Elaine och Arthur Aron vid Stony Brook-universitetet i New York 36 frågor i ett experiment som skulle skapa närhet mellan två främlingar. 18 år senare använde en krönikör på New York Times frågorna och blev blixtförälskad.

5 skäl att uppmuntra vänskap på jobbet

Effektivare team: Att lära känna kollegor leder till förståelse för varandras styrkor och svagheter – vilket gör det lättare att dra nytta av andras kapacitet.

Hållbara medarbetare: Social interaktion på jobbet ökar trivsel och trygghet och förebygger psykisk ohälsa vilket i sin tur leder till färre sjukskrivningar

Säkrare arbetsplatser: Ju bättre vi lär känna varandra desto bättre förstår vi hur och varför andra reagerar och agerar som de gör – det skapar en förebyggande och säker miljö.

Bättre samarbete: Förstår man hur ens kollegor fungerar blir det enklare att förutse hur de kommer att leverera och vilka uppgifter som är enkla och vilka som kan vara mer utmanande.

Mångfald och inkludering: En öppen arbetsplats har bättre förutsättningar att locka många olika typer av människor vilket ger fler perspektiv på arbetsplatsen.

Lernia

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Jobbrelationer

Expert: Du måste inte berätta om fängelsedom för barnen

Det är alltid okej att sätta gränser och säga: Det här är privat. Det menar Selene Cortes, generalsekreterare för Bufff, Barn och ungdom med förälder eller familjemedlem i fängelse.
Publicerad 30 mars 2026, kl 11:00
Selene Cortes från Bufff ger råd om hur man pratar med barn om en anhörigs fängelsedom.
Att vara öppen kan minska stress och ensamhet – men det är alltid okej att sätta gränser, säger Selene Cortes på Bufff. Foto: Colourbox

Enligt Selene Cortes vill många som uppsöker Bufff ha hjälp med hur de ska prata med sina barn om frihetsberövandet.

– Vi brukar råda att berätta så tidigt som möjligt – barn märker när något inte stämmer. Var ärlig, ljug inte, men anpassa informationen efter barnets ålder och betona att det inte är barnets fel.

Generalsekreteraren menar att det inte finns några krav på att berätta allt för alla.

– Fundera på vem som behöver veta och varför. Det är alltid okej att sätta gränser och säga: Det här är privat. Välj den nivå av öppenhet som känns trygg och hållbar för just dig. Många upplever att vald öppenhet minskar stress och ensamhet, men beslutet är alltid individuellt.

 

Fördomar och stigma kring anhöriga i fängelse kan försvåra

Hon menar att om öppenheten landar väl och det finns förståelse kommer det att innebära en avgörande skillnad.

– Tyvärr vet vi att det inte alltid gör det. Att det finns fördomar och stigma som i stället kan försvåra. Därför spelar arbetsgivaren en stor roll för hur livet för familjen som finns kvar på utsidan kommer att bli.

Vad gäller öppenhet på arbetsplatsen råder Bufff att välja en trygg person, till exempel en chef eller HR, och dela det som är nödvändigt för att få förståelse och rimliga anpassningar.

Stöd på jobbet – våga berätta för rätt person

– Den som är kvar hemma bär ofta ett stort ansvar, praktiskt, känslomässigt och ekonomiskt. Vi möter många som försöker ”hålla ihop allt” själva, samtidigt som belastningen är mycket stor. Att själv få stöd är också ett sätt att vara en bättre vuxen för exempelvis sina barn. Skam och tystnad kan ibland förvärra situationen.

Vald och trygg öppenhet kan minska ensamhet och göra det lättare att få stöd.

– Det finns hjälp att få, man behöver inte klara allt själv.

/Katarina Markiewicz

Det här gäller på jobbet när en anhörig sitter i fängelse

Finns det någon lagstiftning som reglerar vad som gäller när en anställds familjemedlem frihetsberövas?

– Nej, det finns ingen särskild ledighetslag som ger dig rätt att vara ledig för att till exempel besöka en anhörig i fängelset eller för att stötta en vuxen person vid polisförhör. Det är till och med så att om du blir kallad som vittne av domstol är du skyldig att inställa dig – och kan bli hämtad av polis om du inte kommer eller drabbas av vite – samtidigt som det inte finns någon lag som ger dig rätt att vara ledig från arbetet.

– Det enda som finns är förordning om ersättning av allmänna medel till vittnen (1982:805). Den ger dig rätt att få ersättning för inkomstbortfall när du vittnar.

Hur ska man då göra när man behöver vara ledig i ett sådant läge?

– I det akuta skedet när en anhörig blir frihetsberövad brukar många bli sjukskrivna när förhör sker och därefter få ledigt utan lön. Jag har dock aldrig stött på att ett vittne inte har fått ledigt av sin arbetsgivare för att inställa sig.

Vad säger kollektivavtalen?

– Många kollektivavtal innehåller bestämmelser om permission, men det är inte uttryckligen fastslaget vad som gäller när ens partner blir frihetsberövad. Bestämmelserna är ofta öppna och ger en möjlighet till någon dags ledighet med lön för plötsliga och oförutsägbara händelser. Här får man ta en diskussion med sin arbetsgivare.

Den 1 januari utökades rätten att vabba om du behöver möten med socialtjänsten. Syftet med mötet ska då vara ”att utreda om ditt barn behöver skydd eller stöd enligt socialtjänstlagen, till exempel efter en orosanmälan”, skriver Försäkringskassan på sin webbplats.

Föräldrapenning vid rättegång går inte att få. Då måste du ta semester, uppger Försäkringskassan till Kollega.

Källa: Susanna Kjällström, förbundsjurist på Unionen, Försäkringskassan.