Hoppa till huvudinnehåll
Jobbrelationer

36 frågor gör oss till vänner på jobbet

Chefer som stör sig på vänskapsband mellan medarbetare är ute och cyklar. Kamratskap på jobbet leder till effektivare team, säkrare arbetsplatser och friskare medarbetare, hävdar utbildningsföretaget Lernia, som konsulterat forskare för att ta reda på hur man främjar mångfald och inkludering på arbetsplatserna.
Johanna Rovira Publicerad
Figurer på rad håller varandra i hand.
Vänskap på jobbet har många fördelar. Foto: Colourbox

Folk i Sverige är näst sämst i världen på att skaffa nya vänner, visar en undersökning som gjordes i fjol. Bara befolkningen i Kuwait är sämre på att knyta kompisband, enligt Magnus Franzen, regionchef på företaget Lernia, som arrangerat ett seminarium om vänskap på arbetsplatsen.

– Vi vet ju att vänskap är en nyckel för integration och vi vet att mångfald är bra. Sedan kan vänskap ge flera andra positiva resultat, berättade han för publiken i Uppsala.

Förutom att vänskap leder till bättre samarbete och effektivare team gör den oss friskare och mer hållbara, enligt Lernia. Forskning visar att ensamhet är farligare än att röka femton cigaretter om dagen. Ett socialt nätverk kommer på första plats på topplistan över faktorer som gör att vi lever länge, följt av nära relationer. Dessa faktorer är av forskarna klassade som viktigare än såväl motion som mat och vacciner.

– Människan är ett flockdjur. För våra förfäder var det livsfarligt att hamna utanför flocken och därför skapar ensamhet som inte är självvald ett lågintensivt men konstant stresspåslag i kroppen, förklarade Anna Bennich, psykolog och psykoterapeut som skrivit böcker om bland annat ensamhet.

Stresspåslaget gör att risken för stroke, hjärt- och kärlsjukdomar och smärtproblem ökar liksom en rad andra stressjukdomar.

– På jobbet är det viktigt med relationer som gör att man känner sig trygg nog att till exempel be om hjälp när man behöver. Tryggheten är viktig för prestationen. Vi vet att stressen och därmed sjukskrivningarna ökar när man känner sig otrygg, sade Anna Bennich.

Hon har på uppdrag av Lernia, modifierat de 36 frågor som socialpsykologer* i USA experimenterade med redan på nittiotalet i syfte att skapa närhet mellan två totala främlingar. Frågorna har omformulerats för att bättre passa arbetsplatsen, paketerats i kortlek och är tänkta att användas både på jobbet och på utbildningar i syfte att underlätta för kollegor att knyta vänskapsband.

Men vad gör man med introverta kollegor som inte är så bekväma med att svara på närgångna frågor?
– Kortleken ger även möjlighet att låta bli att svara och man ska absolut inte tvinga någon. Det måste få finnas utrymme för alla typer på en arbetsplats och företag som bara anställer extroverta personer fungerar inte alls bra. Vi presterar bäst när vi har en heterogen grupp, konstaterade Anna Bennich.

Fotnot: 1997 designade forskarparet Elaine och Arthur Aron vid Stony Brook-universitetet i New York 36 frågor i ett experiment som skulle skapa närhet mellan två främlingar. 18 år senare använde en krönikör på New York Times frågorna och blev blixtförälskad.

5 skäl att uppmuntra vänskap på jobbet

Effektivare team: Att lära känna kollegor leder till förståelse för varandras styrkor och svagheter – vilket gör det lättare att dra nytta av andras kapacitet.

Hållbara medarbetare: Social interaktion på jobbet ökar trivsel och trygghet och förebygger psykisk ohälsa vilket i sin tur leder till färre sjukskrivningar

Säkrare arbetsplatser: Ju bättre vi lär känna varandra desto bättre förstår vi hur och varför andra reagerar och agerar som de gör – det skapar en förebyggande och säker miljö.

Bättre samarbete: Förstår man hur ens kollegor fungerar blir det enklare att förutse hur de kommer att leverera och vilka uppgifter som är enkla och vilka som kan vara mer utmanande.

Mångfald och inkludering: En öppen arbetsplats har bättre förutsättningar att locka många olika typer av människor vilket ger fler perspektiv på arbetsplatsen.

Lernia

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Jobbrelationer

Så bemöter du en foliehatt på jobbet

Ledningen är ond, alla är emot mig, min chef motarbetar mig. Konspirationsteorier kan frodas i det lilla och det stora. Så motverkar du dem, enligt folkbildaren och ufo-experten Clas Svahn.
Lina Björk Publicerad 6 oktober 2025, kl 06:01
Foliehattar och Clas Svahn. Så sprids konspirationsteorier på arbetsplatsen – och så kan du som chef eller kollega förebygga dem, enligt experten Clas Svahn.
Har du kollegor som är övertygade om att chefen är en ondsint rymdvarelse och ledningsgruppen egentligen bara är ute efter att sätta dit de anställda? Konspirationsteorier gror där maktlöshet slagit rot. Men det finns saker att göra, säger folkbildaren Clas Svahn. Foto: Shutterstock/Stefan Svensson

En konspirationsteori är just en teori, men har en förmåga att sprida sig. Indicier görs till bevis och något påstås vara sant, för att vi inte vet säkert att det är falskt.  Hos vissa blir bristen på information ett tecken på att konspirationen faktiskt existerar. Även på jobbet kan myter och teorier få fart. 

Varför uppstår konspirationsteorier på arbetsplatsen?

– Konspirationsteorier skapas för att det finns ett underskott av det man vill veta. Ofta beror det på att exempelvis ledningen inte berättar allt de vet och då skapas en alternativ bild. Även om man försöker rätta till felet i efterhand så hjälper det inte. Då har man skapat en misstanke och människor tror att det som berättats är ytterligare en dimridå, säger Clas Svahn.  

Finns det ett behov av konspirationsteorier på jobbet för att skapa gemenskap? 

– Det finns alltid ett behov av att vara som alla andra och höra till en grupp. Men de bubblorna som skapas av detta är inte av godo. När jag jobbade som skyddsombud så träffade jag anställda som hävdade att de hade ledningen emot sig. Det berodde oftast på att de inte hade tillgång till ledningens öra. Det fanns ingen som såg dem eller lyssnade. Det skapades ett vi och dem, en yttre fiende. Det gav en känsla av gemenskap men orsakade också polarisering mellan grupper. 

Vilka medarbetare är mest sårbara för konspirationer?

Kan mina kollegor ha egenskaper som gör dem mer sårbara för konspirationsteorier? 

– Ja, människor som upplever sig maktlösa, som inte blir lyssnade på eller sedda har större benägenhet att fastna i alternativ information. Som chef och ledare är det viktigt att skapa aktiviteter som svetsar samman gruppen. Att vara en närvarande och omtänksam ledare är väl investerad tid. 

Hur ska jag bemöta en foliehatt till kollega?

– Det är tufft. De som är mest förlorade i konspirationsteorier är svåra att rubba. Jag träffade en kvinna som trodde att jorden var platt för några månader sedan. Ingenting jag sa bet på hennes övertygelse, det var bara ytterligare bevis för att allt var en stor sammansvärjning. Fakta är sällan lösningen, däremot om man kan visa andra ”plattjordare” som erkänt att de haft fel, kan det få effekt. 

Så kan chefer och kollegor bemöta konspirationsteorier

Hur kan en arbetsplats motverka konspirationsteorier?

– Var transparent och informera om förändringar. Och som ledning – var närvarande och tillgängliga. När jag växte upp gick det att få tag på Olof Palme på telefon. Ska man få tag på ett företag i dag hamnar man i bästa fall hos en pressavdelning, i värsta fall hos en AI-styrd chatt. Samhället har blivit mer stängt i dag och när det inte går att få tag på dem som sitter på svaren beger man sig någon annanstans. Konspirationsteorier är den maktlösas sätt att hantera situationen.