Hoppa till huvudinnehåll
Jobbrelationer

Bästisar – På jobbet och privat

Att både vara nära vänner och kollegor är en balansgång som kräver professionalism och öppenhet mot andra. Det är parhästarna Linda och Linda ett utmärkt exempel på.
Ola Rennstam Publicerad
Daniel Nilsson
Duon som jobbar på Öresundsbron – och alltid semestrar tillsammans. Linda Glantz (till vänster) jobbar i kundcentret och i betalstationerna och Linda Wendt (till höger) är arbetsledare på trafikcentralen, . Daniel Nilsson

De kallas Linda och Linda och är ett begrepp på sin arbetsplats, Öresundsbron i Malmö. I 18 år, ända sedan bron öppnade, har de jobbat ihop och samtidigt varit bästa vänner.

Men vänner är egentligen en underdrift i det här fallet: deras män är kompisar sedan tonåren, barnen betraktar varandra som syskon och själva kan de prata i telefon två timmar efter att ha setts en hel dag på jobbet.

– Vi kallar oss för familjen, det innefattar sju personer, och vi tillbringar nästan all ledig tid tillsammans. Varje år tar vi fram våra kalendrar och planerar in skid- och sommarsemestrar, säger Linda Glantz.

– Många tycker att det är lite sjukt men vi har faktiskt aldrig haft semester enbart med våra män, vi har alltid semestrat tillsammans, berättar Linda Wendt.

På jobbet är de båda 40-åringarna lika tajta och betraktas oftast som en enhet, samtidigt är de noga med att ha ett professionellt förhållningssätt. Linda Glantz varvar arbete i betalstationerna med kundcentret, medan Linda Wendt numera är arbetsledare på trafikcentralen inne i terminalbyggnaden.

– De skift vi arbetade tillsammans i kundcentret kände vi en viss press att leverera och jobbade extra flitigt för att ingen skulle kunna komma efteråt och säga att vi bara suttit och snackat.

Att Linda Wendt numera är arbetsledare har inte förändrat deras vänskap eller jobbrelation.

Alla känner att vi presterar bättre om vi är vänner och trivs ihop

– Det kan bero på att jag är nöjd med min roll i betalstationen, medan Linda gjort flera karriärbyten. Det hade nog varit mer känsligt om vi konkurrerat om samma tjänster, säger Linda Glantz.

Kollegorna på terminalen beskriver Lindorna som hjälpsamma glädjespridare vars unika vänskap tillför energi på arbetsplatsen. Trots sin jargong är de alltid måna om att inkludera alla andra. På Öresundsbron ses det som ett plus om personalen umgås utanför arbetet.

– Jag tror att alla känner att vi presterar bättre om vi är vänner och trivs ihop, då kan man verkligen stötta varandra när det gäller, säger de.

Att vänskapsbanden hållit under alla år beror på deras olikheter. Linda Wendt har behov av ordning och kontroll, medan Linda Glantz är mer obrydd och gillar att ta saker på uppstuds. Ett annat starkt kitt dem emellan är att båda hade svårt att få barn och delade motgångar och sorger under lång tid.

– Vi är båda snackiga och lättsamma. Men vår vänskap är inte sockersöt, vi är brutalt ärliga mot varandra. Det känns som att vi mer är som systrar, säger Linda Wendt.

Läs mer: Bra med nära relationer på jobbet

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Jobbrelationer

Tre strategier att bemästra motgång

Mod att möta motgångar är nyckeln till framgång. Tricket är att omvärdera synen på bakslag. Och att du själv som chef vågar kliva fram med dina fel och brister.
Publicerad 20 augusti 2025, kl 06:01
Dagens ledare behöver lämna komfortzonen och kliva in i modet för att kunna navigera i vår föränderliga och osäkra arbetsvärld. Det menar ledarskapsexperten Loa Lava Brynjulfsdottir. Illustration: Kati Mets

Floppar, fiaskon, platt fall och motgångar. Även okärt barn har många namn. Vi vet alla hur hemskt det känns att stå med brallorna nere efter ett snöpligt nederlag. Och att känna en svidande skam över att ha missat målet, gjort fel och varit otillräcklig.

Men vänta ett tag! Är det inte ett ganska stelbent och till och med förlegat sätt att se på misslyckanden? I synnerhet i arbetslivet där det allt oftare talas om psykologisk trygghet, lärandeprocesser och innovation.

Jo, menar Loa Lava Brynjulfsdottir, aktuell med boken Mod att möta motgångar – som ledare, medarbetare och team.

Foto: Marie-Therese Karlberg

– Dagens ledare behöver lämna komfortzonen och kliva in i modet för att kunna navigera i samtidens föränderliga och osäkra arbetsvärld. Mod att möta motgångar är nyckeln till framgång, säger Loa Lava Brynjulfsdottir, som är föreläsare och utbildare i ledarskap.

Men för att det ska vara möjligt behöver vi i grunden omvärdera synen på motgångar. Att misslyckas behöver inte vara ett hinder eller ett tecken på egen oförmåga, enligt henne.

Inte heller är det fråga om att undvika misslyckanden. De kommer ju vare sig vi vill eller inte.

– I stället handlar det om att möta motgångar med ett nyfiket förhållningssätt och utforska om det kan finnas en möjlighet till lärande. För att kunna lyckas och nå våra mål och visioner är det en förutsättning att testa, våga ta risker och att också misslyckas ibland, förklarar hon.

"Vi är inte tränade på att skaka av oss misslyckanden och skam"

Samtidigt är det lättare sagt än gjort att förvandla motgång till möjlighet. Även om det förvisso kan vara lärorikt är det ändå ofta tufft att misslyckas, inte minst i arbetslivet.

– Vi är inte tränade på att ta risker och inte heller på att skaka av oss känslan av misslyckande och skam, konstaterar Loa Lava Brynjulfsdottir.

Enligt henne krävs det i huvudsak att vi övar på två strategier för att kunna möta motgångar på ett lärande sätt:

1. Att träna upp ett dynamiskt tankesätt där vi hela tiden utvecklas, lär oss och slipar på våra färdigheter. Enligt det här synsättet är misslyckanden en del av utvecklingen där vi lär och utmanar oss själva.

Motsatsen är ett så kallat statiskt tankesätt, där ett misslyckande ses som en gräns och ett slut. Där ett misslyckande är något personligt och våra potentialer uppfattas som givna och därmed inte utvecklingsbara.

2. Att bli skamtålig, det vill säga att bygga upp vår resiliens mot motgångsskam. Och även att kunna återhämta oss från bakslag. Skam är en djupt mänsklig känsla som rör kärnan i vår identitet och självkänsla. I grunden handlar det om rädsla för att inte vara värd gemenskap, tillhörighet och kärlek. En förlamande skam kommer som ett brev på posten när vi misslyckas. Rädslan för att uppleva skam gör ofta att vi undviker att kliva fram och riskera en motgång.

Loa Lava Brynjulfsdottir framhåller att en chef har en bärande roll för att skapa ett dynamiskt förhållningssätt till motgång och för att förhindra att motgångsskammen slår till.

– Som ledare kan du normalisera motgångar och rädsla för att misslyckas genom att själv våga kliva fram och vara modig, mänsklig och sårbar, säger hon.

Misslyckanden en naturlig del av en lärandeprocess

Sårbarheten är, enligt henne, det modiga ledarskapets innersta kärna. Det ska inte förknippas med svaghet – tvärtom är det ett tecken på mänsklighet.

– Att vara modig är att acceptera sin rädsla och sårbarhet men ändå våga agera. Det innebär att du som chef kan erkänna att du gjort ett misstag eller har klantat dig. Och att du delar med dig av dina erfarenheter, tankar och känslor och kan be om ursäkt, förklarar hon.

När den som har mest makt i hierarkin visar vägen genom att berätta om sina motgångar minskar också stigmat för misslyckanden bland medarbetarna. Det modiga, mänskliga ledarskapet vilar på idén att misslyckanden är en naturlig del av lärandeprocessen, som sedan ligger till grund för att kunna justera riktning och mål för hela teamet.

– Den dynamiska synen på motgångar skapar i sin tur en trygg miljö där alla medarbetare vågar ta risker, testa och utvecklas, säger Loa Lava Brynjulfsdottir. 

Text: Gertrud Dahlberg

3 STRATEGIER

  • Gör tvärtom. Utvidga din komfortzon genom att exponera dig för det som känns jobbigt. Är du en person som gärna skjuter på uppgifter? Gör dem direkt. Är du rädd för att få ett nej och bli avvisad? Fråga ändå. När du upprepade gånger vågar gå emot och utmana dina egna rädslor växer också modet.
     
  • Släpp på perfektionskravet. Det är helt okej att göra fel ibland. Tänk dig att du kör ett pilotprojekt, ett slags betaversion där du provar dig fram. Det behöver inte vara perfekt.
     
  • Ta ett steg i taget. Det måste sällan fungera in i minsta detalj från start. Det mesta kan justeras och utvecklas efter hand.
     

ATT KOMMA IGEN EFTER ATT HA GÅTT PÅ PUMPEN

  •  Försök att gå in i känslan och sätt ord på hur det känns. Våga prata om det! Se motgången i vitögat, men undvik att fastna i meningslöst ältande.
     
  •  Identifiera dig inte med motgången. Att du har misslyckats betyder inte att du är misslyckad. Försök att se på vad som hänt med distans. Lite som att betrakta ett föremål på en konstutställning.
     
  •  Se motgången som ett lärande. Även om det svider har du troligen varit med om något som kan vara utvecklande.

Källa: Loa Lava Brynjulfsdottir