Hoppa till huvudinnehåll
Jobbrelationer

Bästisar – På jobbet och privat

Att både vara nära vänner och kollegor är en balansgång som kräver professionalism och öppenhet mot andra. Det är parhästarna Linda och Linda ett utmärkt exempel på.
Ola Rennstam Publicerad
Daniel Nilsson
Duon som jobbar på Öresundsbron – och alltid semestrar tillsammans. Linda Glantz (till vänster) jobbar i kundcentret och i betalstationerna och Linda Wendt (till höger) är arbetsledare på trafikcentralen, . Daniel Nilsson

De kallas Linda och Linda och är ett begrepp på sin arbetsplats, Öresundsbron i Malmö. I 18 år, ända sedan bron öppnade, har de jobbat ihop och samtidigt varit bästa vänner.

Men vänner är egentligen en underdrift i det här fallet: deras män är kompisar sedan tonåren, barnen betraktar varandra som syskon och själva kan de prata i telefon två timmar efter att ha setts en hel dag på jobbet.

– Vi kallar oss för familjen, det innefattar sju personer, och vi tillbringar nästan all ledig tid tillsammans. Varje år tar vi fram våra kalendrar och planerar in skid- och sommarsemestrar, säger Linda Glantz.

– Många tycker att det är lite sjukt men vi har faktiskt aldrig haft semester enbart med våra män, vi har alltid semestrat tillsammans, berättar Linda Wendt.

På jobbet är de båda 40-åringarna lika tajta och betraktas oftast som en enhet, samtidigt är de noga med att ha ett professionellt förhållningssätt. Linda Glantz varvar arbete i betalstationerna med kundcentret, medan Linda Wendt numera är arbetsledare på trafikcentralen inne i terminalbyggnaden.

– De skift vi arbetade tillsammans i kundcentret kände vi en viss press att leverera och jobbade extra flitigt för att ingen skulle kunna komma efteråt och säga att vi bara suttit och snackat.

Att Linda Wendt numera är arbetsledare har inte förändrat deras vänskap eller jobbrelation.

Alla känner att vi presterar bättre om vi är vänner och trivs ihop

– Det kan bero på att jag är nöjd med min roll i betalstationen, medan Linda gjort flera karriärbyten. Det hade nog varit mer känsligt om vi konkurrerat om samma tjänster, säger Linda Glantz.

Kollegorna på terminalen beskriver Lindorna som hjälpsamma glädjespridare vars unika vänskap tillför energi på arbetsplatsen. Trots sin jargong är de alltid måna om att inkludera alla andra. På Öresundsbron ses det som ett plus om personalen umgås utanför arbetet.

– Jag tror att alla känner att vi presterar bättre om vi är vänner och trivs ihop, då kan man verkligen stötta varandra när det gäller, säger de.

Att vänskapsbanden hållit under alla år beror på deras olikheter. Linda Wendt har behov av ordning och kontroll, medan Linda Glantz är mer obrydd och gillar att ta saker på uppstuds. Ett annat starkt kitt dem emellan är att båda hade svårt att få barn och delade motgångar och sorger under lång tid.

– Vi är båda snackiga och lättsamma. Men vår vänskap är inte sockersöt, vi är brutalt ärliga mot varandra. Det känns som att vi mer är som systrar, säger Linda Wendt.

Läs mer: Bra med nära relationer på jobbet

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Jobbrelationer

Varning för snälla

Det kan säkert finnas genuint snälla människor. Men är man genuint snäll så är man det utan att göra väsen av sig. Det finns all anledning att vara på sin vakt mot folk som öppet och skamlöst utger sig för att vara snälla.
Johanna Rovira Publicerad 27 februari 2025, kl 05:59
Sektgoda, Godhetsknarkare och Flumsnälla. Alla är typer du gör bäst i att se upp för, skriver Johanna Rovira. Illustration: Olsson Ingers.

1. Infernaliskt snälla. Du har säkert mött de förment snälla som lägger huvudet på sned och inleder med:  Jag säger det här bara för att vara snäll/för att jag bryr mig … och sedan levererar ett diaboliskt påstående som får dig att vilja krypa ihop i fosterställning. De är i själva verket utpräglat ondsinta typer som mår bra på bekostnad av andras olycka. 

2. Hjärntvättade sektgoda. Antingen så är supersnälla av naturen extremt mottagliga för irrläror eftersom de snälltolkar allt till överdrift, eller så blir nyfrälsta snälla på grund av överproduktion av endorfiner. Oavsett orsak vet vi hur det slutar. Med katastrof och Koolaid. 

3. AI-modifierade: Stepfordfruar eller Musks Teslabot Optimus kan förvisso programmeras till foglighet, men det torde vara smidigare - och billigare - att helt enkelt sätta in ett lojalitetschip i kritiskt tänkande anställdas hjärnor. Förutom att bli ytterst tillmötesgående mot såväl kollegor som chefer, sätter de chippade alltid in i diskmaskinen och grumsar aldrig om kollektivavtal.

4. Godhetsknarkare: Går igång på snällhet och odlar med förkärlek myten om sig själva som hyvens individer genom att proklamera hur goda de är så fort tillfälle ges. De donerar gärna till bättre behövande, men bara om det syns på sociala medier och räddar kattungar enbart inför publik. Gränser mellan god och självgod är oerhört tunn. 

5. Flumsnälla. Visst är flumsnälla joviala, men det är ett kemiskt framkallat tillstånd. Folk knaprar antidepressiva som aldrig förr och forskare noterar att guppys som exponerats för lyckopiller blir mer sårbara för rovdjur. Det kan således inte uteslutas att läkemedelsindustrin (möjligtvis i samarbete med blodtörstiga utomjordingar) siktar på världsherravälde genom att förvandla oss alla till loja, goda underlydande.