Hoppa till huvudinnehåll
Jobbrelationer

Bästisar – På jobbet och privat

Att både vara nära vänner och kollegor är en balansgång som kräver professionalism och öppenhet mot andra. Det är parhästarna Linda och Linda ett utmärkt exempel på.
Ola Rennstam Publicerad
Daniel Nilsson
Duon som jobbar på Öresundsbron – och alltid semestrar tillsammans. Linda Glantz (till vänster) jobbar i kundcentret och i betalstationerna och Linda Wendt (till höger) är arbetsledare på trafikcentralen, . Daniel Nilsson

De kallas Linda och Linda och är ett begrepp på sin arbetsplats, Öresundsbron i Malmö. I 18 år, ända sedan bron öppnade, har de jobbat ihop och samtidigt varit bästa vänner.

Men vänner är egentligen en underdrift i det här fallet: deras män är kompisar sedan tonåren, barnen betraktar varandra som syskon och själva kan de prata i telefon två timmar efter att ha setts en hel dag på jobbet.

– Vi kallar oss för familjen, det innefattar sju personer, och vi tillbringar nästan all ledig tid tillsammans. Varje år tar vi fram våra kalendrar och planerar in skid- och sommarsemestrar, säger Linda Glantz.

– Många tycker att det är lite sjukt men vi har faktiskt aldrig haft semester enbart med våra män, vi har alltid semestrat tillsammans, berättar Linda Wendt.

På jobbet är de båda 40-åringarna lika tajta och betraktas oftast som en enhet, samtidigt är de noga med att ha ett professionellt förhållningssätt. Linda Glantz varvar arbete i betalstationerna med kundcentret, medan Linda Wendt numera är arbetsledare på trafikcentralen inne i terminalbyggnaden.

– De skift vi arbetade tillsammans i kundcentret kände vi en viss press att leverera och jobbade extra flitigt för att ingen skulle kunna komma efteråt och säga att vi bara suttit och snackat.

Att Linda Wendt numera är arbetsledare har inte förändrat deras vänskap eller jobbrelation.

Alla känner att vi presterar bättre om vi är vänner och trivs ihop

– Det kan bero på att jag är nöjd med min roll i betalstationen, medan Linda gjort flera karriärbyten. Det hade nog varit mer känsligt om vi konkurrerat om samma tjänster, säger Linda Glantz.

Kollegorna på terminalen beskriver Lindorna som hjälpsamma glädjespridare vars unika vänskap tillför energi på arbetsplatsen. Trots sin jargong är de alltid måna om att inkludera alla andra. På Öresundsbron ses det som ett plus om personalen umgås utanför arbetet.

– Jag tror att alla känner att vi presterar bättre om vi är vänner och trivs ihop, då kan man verkligen stötta varandra när det gäller, säger de.

Att vänskapsbanden hållit under alla år beror på deras olikheter. Linda Wendt har behov av ordning och kontroll, medan Linda Glantz är mer obrydd och gillar att ta saker på uppstuds. Ett annat starkt kitt dem emellan är att båda hade svårt att få barn och delade motgångar och sorger under lång tid.

– Vi är båda snackiga och lättsamma. Men vår vänskap är inte sockersöt, vi är brutalt ärliga mot varandra. Det känns som att vi mer är som systrar, säger Linda Wendt.

Läs mer: Bra med nära relationer på jobbet

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Jobbrelationer

Därför kan ett nej till AW bli dyrköpt för karriären

Nu börjar trivseltalibanernas högsäsong. Det ska sommarfestas, tävlas, after workas och umgås med kollegor till varje pris. Att tacka nej kan vara riskfyllt för din karriär.
Johanna Rovira Publicerad 5 juni 2026, kl 05:59
Två som sjunger karaoke
Två kollegor tar ton på karaoken under en after work – men bakom det lättsamma umgänget kan det finnas en social press att delta för att inte hamna utanför på jobbet. Foto: Sandra Lund

Under maj och juni får trivseltalibanerna, de socialt utsvultna kollegorna, något hetsigt i blicken och insisterar på sociala aktiviteter som aldrig förr. Vid sidan av vanliga AW:n föreslås femkamper, tävlingar, minigolfturneringar, picknickar, sommarfester och en hel radda andra umgängesformer. Detta kan skapa en social press hos anställda som tycker 40 timmar i veckan räcker mer än nog för att umgås med kollegorna. 

Anneli Matsson är doktor i socialt arbete och forskar kring organisationspolitik vid Göteborgs universitet. Hon menar att den som konsekvent tackar nej till frivillig samvaro med kollegorna bör vara medveten om att det har ett pris. 

– Man ska naturligtvis inte behöva bli orättvist behandlad för att man inte är med på olika sociala jippon, men man bör vara medveten om att sociala aktiviteter är viktiga för att positionera sig och visa kollegorna vem man är, säger hon. 

Syns du inte finns du inte

Hennes och andras forskning visar att flertalet beslut på jobbet fattas utanför mötesrummet och om man är för anonym för sina kollegor och sina chefer är risken stor att man hamnar utanför de cirklar där man har möjlighet att påverka olika beslut.

– Det kanske underlättar om man ser aktiviteterna som en strategi för att nätverka och bli någon som kollegorna känner sig trygga med, säger Anneli Matsson. 

Nina Jansdotter, beteendevetare och författare, är inne på samma linje: 

– Det borde vara okej att tacka nej till aktiviteter, det ska inte vara obligatoriskt att delta, men du riskerar att hamna utanför om du avstår. Kollegorna kan känna att du tar avstånd, uppfattar dig som finare än dem, få för sig att du anser att de inte duger.  

Så säger du nej utan att stänga dörren

Hon menar att om man absolut inte orkar eller vill delta i gruppens aktiviteter utanför jobbet, så får man försöka hitta andra sätt att få till gemenskap med kollegorna.

– Om du missar en del av det sociala behöver du hämta hem det, anstränga dig mer på andra sätt. Tacka nej på ett sätt som öppnar upp för att du gärna är med en annan gång eller var med i 45 minuter. Visa intresse för AW:n i efterhand, även om du inte var med, är hennes tips. 

Ett annat tips är att välja de aktiviteter som du är med på med omsorg. After work kan vara problematiskt eftersom det förekommer alkohol. Är du nykter alkoholist eller av andra skäl känner dig obekväm när folk dricker, ska du kunna avstå utan att behöva tala om varför. 

Gemenskap på rätt villkor

Anneli Matsson menar att det finns bättre och sämre typer av aktiviteter. Handlar det till exempel om saker som är direkt förnedrande bör man sätta ned foten och förklara att man gärna är med på gemensamma aktiviteter, men inte förnedring.  

– Man kan också ifrågasätta om tävlingar hit och dit är bästa sättet att umgås – konkurrens har man tillräckligt av i arbetslivet ändå. För att skapa psykologisk säkerhet på jobbet ska vara aktiviteter eller upplevelser som alla mår bra av och som leder till att man får något att prata om. Varför inte gå ut tillsammans och krama träd? 

Därför spelar relationerna på jobbet roll

19% känner sig ensamma eller isolerade på jobbet.

60% anser att vänner på jobbet är lika viktiga som vänner utanför jobbet.

75% håller med om att vänner ökar välbefinnandet på jobbet.

67%  av de som har en nära vän på jobbet känner sig glada på jobbet

44% av de som saknar en nära vän på jobbet känner sig glada på jobbet.

25% av dem som inte är så sociala på jobbet har börjat fundera på nästa steg i karriären jämfört med 12% av de som är mycket sociala.

Källa: Undersökningen The Power of Socialisation från Compass Group