Hoppa till huvudinnehåll
Jobbrelationer

Bästisar – På jobbet och privat

Att både vara nära vänner och kollegor är en balansgång som kräver professionalism och öppenhet mot andra. Det är parhästarna Linda och Linda ett utmärkt exempel på.
Ola Rennstam Publicerad 20 februari 2019, kl 10:30
Daniel Nilsson
Duon som jobbar på Öresundsbron – och alltid semestrar tillsammans. Linda Glantz (till vänster) jobbar i kundcentret och i betalstationerna och Linda Wendt (till höger) är arbetsledare på trafikcentralen, . Daniel Nilsson

De kallas Linda och Linda och är ett begrepp på sin arbetsplats, Öresundsbron i Malmö. I 18 år, ända sedan bron öppnade, har de jobbat ihop och samtidigt varit bästa vänner.

Men vänner är egentligen en underdrift i det här fallet: deras män är kompisar sedan tonåren, barnen betraktar varandra som syskon och själva kan de prata i telefon två timmar efter att ha setts en hel dag på jobbet.

– Vi kallar oss för familjen, det innefattar sju personer, och vi tillbringar nästan all ledig tid tillsammans. Varje år tar vi fram våra kalendrar och planerar in skid- och sommarsemestrar, säger Linda Glantz.

– Många tycker att det är lite sjukt men vi har faktiskt aldrig haft semester enbart med våra män, vi har alltid semestrat tillsammans, berättar Linda Wendt.

På jobbet är de båda 40-åringarna lika tajta och betraktas oftast som en enhet, samtidigt är de noga med att ha ett professionellt förhållningssätt. Linda Glantz varvar arbete i betalstationerna med kundcentret, medan Linda Wendt numera är arbetsledare på trafikcentralen inne i terminalbyggnaden.

– De skift vi arbetade tillsammans i kundcentret kände vi en viss press att leverera och jobbade extra flitigt för att ingen skulle kunna komma efteråt och säga att vi bara suttit och snackat.

Att Linda Wendt numera är arbetsledare har inte förändrat deras vänskap eller jobbrelation.

Alla känner att vi presterar bättre om vi är vänner och trivs ihop

– Det kan bero på att jag är nöjd med min roll i betalstationen, medan Linda gjort flera karriärbyten. Det hade nog varit mer känsligt om vi konkurrerat om samma tjänster, säger Linda Glantz.

Kollegorna på terminalen beskriver Lindorna som hjälpsamma glädjespridare vars unika vänskap tillför energi på arbetsplatsen. Trots sin jargong är de alltid måna om att inkludera alla andra. På Öresundsbron ses det som ett plus om personalen umgås utanför arbetet.

– Jag tror att alla känner att vi presterar bättre om vi är vänner och trivs ihop, då kan man verkligen stötta varandra när det gäller, säger de.

Att vänskapsbanden hållit under alla år beror på deras olikheter. Linda Wendt har behov av ordning och kontroll, medan Linda Glantz är mer obrydd och gillar att ta saker på uppstuds. Ett annat starkt kitt dem emellan är att båda hade svårt att få barn och delade motgångar och sorger under lång tid.

– Vi är båda snackiga och lättsamma. Men vår vänskap är inte sockersöt, vi är brutalt ärliga mot varandra. Det känns som att vi mer är som systrar, säger Linda Wendt.

Läs mer: Bra med nära relationer på jobbet

Jobbrelationer

Därför älskar vi förkortningar på jobbet

CPO, HR, UX, CSR och VPN. Ingen annanstans är vi så förtjusta i förkortningar som på jobbet. De – och annat jobbspråk – ställer till med problem men har också uppenbara fördelar.
David Österberg Publicerad 21 september 2023, kl 06:00
Tre klossar med bokstäverna C, E och O på.
Akronymer och förkortningar är vanliga på jobbet. Men vad betyder de egentligen? Och varför älskar vi att använda dem? Foto: Colourbox.

”Kul att ha dig här, Sabina! Har förstått att du ska jobba på sälj med NPS och NKI. Själv heter jag Anders och jobbar sedan tre månader som CFO. Hoppas att vi ses på APT på torsdag!”

Att komma ny till en arbetsplats är inte så lätt – av flera skäl. Man känner ingen, vet inte om det är matlåda som gäller och går lätt vilse på väg till mötesrummet. Om man dessutom inte förstår vad folk säger blir det extra bökigt, för på jobbet pratar vi gärna det som forskarna kallar fackspråk.

– Fackspråk används inom ett visst, smalt område. Det består av ord som inte är relevanta att använda utanför facket. På mitt jobb pratar vi exempelvis om possessiva pronomen, men det gör man inte på de flesta andra arbetsplatser, säger Ylva Byrman, språkforskare vid Göteborgs universitet.

Alla branscher har sina egna fackspråk. De består i huvudsak av vanliga ord som fått en annan innebörd i fackspråket än i allmänspråket. Enligt Alma Hjertén Soltancharkari, språkvårdare på Institutet för språk och folkminnen, finns fackspråk för att det fyller en funktion, precis som alla andra varianter av språk, till exempel dialekter.

– Fördelarna med fackspråk är att det gör kommunikationen smidig: vi använder ord som människor inom samma yrke känner igen och behöver använda för att utbyta information och kunskap med varandra. Det skapar också igenkänning och tillit. När vi använder fackspråk signalerar vi kunskap och auktoritet och det gör att vi framstår som mer trovärdiga. Vi känner samhörighet och förtroende för den som pratar, säger hon.

Vad är en akronym

En del av ett fackspråk kan vara akronymer och andra förkortningar. En akronym bildas av de första bokstäverna i de ord man vill förkorta, exempelvis Nato, FN och HR.

Andra förkortningar bildas oftast genom att man tar en del av ett ord, exempelvis fig. eller bil. för figur och bilaga, eller använder ett par av bokstäverna i ett ord, exempelvis ca eller dr för cirka och doktor.

– Vi gillar förkortningar och min känsla är att de har blivit vanligare. Det kan bero på att vi är vana vid att använda förkortningar i exempelvis SMS och sociala medier. Skriftspråk påverkar talspråket och därför kan man tänka sig att det korta, så kallade SMS- språket, påverkar allt annat språk, säger Alma Hjertén Soltancharkari.

”Undvik akronymer i skrift”

Även Ylva Byrman tror att förkortningar har blivit vanligare, särskilt i fackspråk.

– Om ord är långa och vi använder dem ofta kortar vi dem. Det är ingen tillfällighet att de 20 vanligaste orden i svenskan är korta, som ”och”, ”att”, ”på” och ”är”. I fackspråk behöver vi ofta prata om långa sammansatta ord och då kortar vi ner dem för att effektivisera språket och för att alla ändå förstår, säger hon.

Ändå höjer hon ett varningens finger för akronymer – i alla fall i skrift.

– Jag är lite av en motståndare till dem eftersom de ofta bromsar upp läsningen. Undantagen är väldigt vanliga akronymer som ”prao” eller ”FN”. Därför ska man tänka sig för innan man använder akronymer. Om någon behöver fundera över vad akronymen betyder är det bättre att skriva ut orden.

Vad betyder URL

Fackspråk är oftast gemensamt för ett yrke, oavsett arbetsplats. För den som är ny kan det visserligen ta tid att lära sig det, men när det är gjort är det bara att babbla på med branschkollegor. En säljare förstår vad B2B betyder, en webbredaktör vet vad en URL är (fast kanske utan att veta vad förkortningen står för), en byggnadsingenjör förstår ”plushöjd” och en jurist har inga problem med ”dispositiv”.

Lite snårigare blir det när vi kommer till jobbjargong, som kanske kan beskrivas som en blandning av fackspråk och slang. Varje arbetsplats har sin egen jargong och därmed blir det svårt för utomstående att greppa den. Kaffemaskinen kallas kanske för Maggan och kopiatorn för klonaren. Lunchstället på hörnet heter Salladsmagasinet men har fått namnet Kaninburen.

– Allt jobbspråk är vi-skapande och bygger gemenskap. Som ny börjar man som outsider, men blir gradvis en insider genom att göra som andra, dela ritualer och prata som de andra. Det finns såklart nackdelar med det också, men teambuilding syftar alltid till att skapa ett ”vi och dom”, säger Ylva Byrman.

Jargong kan bli exkluderande

Ja, för utomstående och nyanställda kan fackspråk och jargong ibland kännas exkluderande. Men det finns lösningar, enligt Alma Hjertén Soltancharkari.

– Det handlar om att ha en arbetsplatskultur som tillåter att man frågar om det är något man inte förstår. Sedan handlar det förstås också om att skapa en språklig medvetenhet inom organisationen. Vid extern kommunikation ska man alltid tänka på mottagaren. Om man är uppmärksam på sitt eget språk minskar risken att man fortsätter att använda fackspråk externt.

FÖRSTOD DU FÖRKORTNINGARNA?

Artikeln innehåller 16 akronymer och två fackord. Förstod du alla?

CPO: Chief product officer (produktchef).

HR: Human resources (personalfrågor).

UX: User experience (hur någon upplever exempelvis en hemsida).

CSR: Corporate social responsibility (hur ett företag tar ansvar för sin samhällspåverkan).

VPN: Virtuellt privat närverk (en tjänst som skyddar din internetanslutning).

NPS: Net promoter score (ett sätt att mäta kundlojalitet).

NKI: Nöjd kund-index (ett sätt att mäta kundnöjdhet).

CFO: Chief financial officer (ekonomiansvarig).

APT: Arbetsplatsträff (möte för hela arbetsplatsen).

Nato: North atlantic treaty organization (försvarsallians).

FN: Förenta nationerna (mellanstatlig organisation).

SMS: Short message service (textmeddelanden i mobiltelefoner).

Prao: Praktisk arbetslivsorientering (praktik för skolelever).

B2B: Business to business (företag som säljer till ett annat företag).

URL: Universal/Uniform resource locator (en fullständig webbadress som går till en viss webbsida).

Plushöjd: En höjd som utgår från en bestämd nollnivå.

Dispositiv: En lag som kan avtalas bort.