Hoppa till huvudinnehåll
Jobbrelationer

Bästisar – På jobbet och privat

Att både vara nära vänner och kollegor är en balansgång som kräver professionalism och öppenhet mot andra. Det är parhästarna Linda och Linda ett utmärkt exempel på.
Ola Rennstam Publicerad
Daniel Nilsson
Duon som jobbar på Öresundsbron – och alltid semestrar tillsammans. Linda Glantz (till vänster) jobbar i kundcentret och i betalstationerna och Linda Wendt (till höger) är arbetsledare på trafikcentralen, . Daniel Nilsson

De kallas Linda och Linda och är ett begrepp på sin arbetsplats, Öresundsbron i Malmö. I 18 år, ända sedan bron öppnade, har de jobbat ihop och samtidigt varit bästa vänner.

Men vänner är egentligen en underdrift i det här fallet: deras män är kompisar sedan tonåren, barnen betraktar varandra som syskon och själva kan de prata i telefon två timmar efter att ha setts en hel dag på jobbet.

– Vi kallar oss för familjen, det innefattar sju personer, och vi tillbringar nästan all ledig tid tillsammans. Varje år tar vi fram våra kalendrar och planerar in skid- och sommarsemestrar, säger Linda Glantz.

– Många tycker att det är lite sjukt men vi har faktiskt aldrig haft semester enbart med våra män, vi har alltid semestrat tillsammans, berättar Linda Wendt.

På jobbet är de båda 40-åringarna lika tajta och betraktas oftast som en enhet, samtidigt är de noga med att ha ett professionellt förhållningssätt. Linda Glantz varvar arbete i betalstationerna med kundcentret, medan Linda Wendt numera är arbetsledare på trafikcentralen inne i terminalbyggnaden.

– De skift vi arbetade tillsammans i kundcentret kände vi en viss press att leverera och jobbade extra flitigt för att ingen skulle kunna komma efteråt och säga att vi bara suttit och snackat.

Att Linda Wendt numera är arbetsledare har inte förändrat deras vänskap eller jobbrelation.

Alla känner att vi presterar bättre om vi är vänner och trivs ihop

– Det kan bero på att jag är nöjd med min roll i betalstationen, medan Linda gjort flera karriärbyten. Det hade nog varit mer känsligt om vi konkurrerat om samma tjänster, säger Linda Glantz.

Kollegorna på terminalen beskriver Lindorna som hjälpsamma glädjespridare vars unika vänskap tillför energi på arbetsplatsen. Trots sin jargong är de alltid måna om att inkludera alla andra. På Öresundsbron ses det som ett plus om personalen umgås utanför arbetet.

– Jag tror att alla känner att vi presterar bättre om vi är vänner och trivs ihop, då kan man verkligen stötta varandra när det gäller, säger de.

Att vänskapsbanden hållit under alla år beror på deras olikheter. Linda Wendt har behov av ordning och kontroll, medan Linda Glantz är mer obrydd och gillar att ta saker på uppstuds. Ett annat starkt kitt dem emellan är att båda hade svårt att få barn och delade motgångar och sorger under lång tid.

– Vi är båda snackiga och lättsamma. Men vår vänskap är inte sockersöt, vi är brutalt ärliga mot varandra. Det känns som att vi mer är som systrar, säger Linda Wendt.

Läs mer: Bra med nära relationer på jobbet

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Jobbrelationer

Därför behövs jobbiga kollegor

Det behövs fler jobbiga kollegor på våra arbetsplatser. Det menar Mats Alvesson, professor i organisation och ledarskap vid Lunds universitet.
Johanna Rovira Publicerad 22 oktober 2026, kl 06:00
Kostymklädd man vid skrivbord med djävulshorn och treudd i plast.
Besvärliga kollegor kan fylla en viktig funktion. Genom att agera som djävulens advokat kan de utmana normer och ställa kritiska frågor vilket ger bättre beslut och smartare organisationer. Foto: Colourbox

Besvärliga kollegor kan visserligen få dig att åldras i förtid, som Kollega har skrivit om tidigare, men de fyller också en funktion på våra arbetsplatser för att förhindra att korkade beslut fattas. Förutsatt att de är jobbiga på rätt sätt och att någon lyssnar på dem.                           

En del personer betraktas som jobbiga för att de är kantiga och allmänt störiga. Men även den som inte är benägen att hålla med utan utmanar konsensus genom rimliga oliktänkande ståndpunkter kan framstå som bökig och besvärlig, menar Mats Alvesson, professor vid Lunds universitet. 

– Jag tror vi behöver betydligt fler som ställer kritiska frågor och för fram kontroversiella synpunkter. Men folk är ofta för konformistiska och svaga, de flesta saknar både självförtroende och modet att gå mot normen att tycka och tänka som alla andra, säger han. 

Därför säger så få emot på jobbet

Mats Alvesson forskar om organisationskultur och kanske är mest känd för att ha myntat begreppet funktionell dumhet, som handlar om att annars smarta människor gillar läget på jobbet och låter bli att ifrågasätta beslut eller förslag.

 Enligt Mats Alvesson kan konsensus leda till sämre beslut på sikt. 

– Stora företag gör väldigt mycket som är onödigt och kontraproduktivt. Det behövs att någon ställer frågan: Vad håller vi på med egentligen?  

Flera kända historiska misslyckanden har föregåtts av att kritiska röster saknats eller ignorerats. Rymdfärjan Challengers krasch, där ingenjörer varnade för riskerna, men viftades bort, är ett exempel. Nokias fall på mobilmarknaden, där obehaglig information filtrerades bort, ett annat. 

Djävulens advokat kan förebygga misstag

För att undvika misstag ger en del företag i andra länder därför en grupp eller enstaka personer uppgiften att agera djävulens advokat; att ifrågasätta eller till och med försöka punktera idéer. Mats Alvesson känner inte till några organisationer som använder sig av så kallade ”red teams” eller djävulens advokat i Sverige, men menar att båda metoderna skulle kunna vara en säker plattform för att uppmuntra anställda att ställa obekväma frågor. 

– I bästa fall ska det inte behövas sådana funktioner. Man borde kunna framföra rimliga ståndpunkter utan risk för sanktioner. De flesta företag skulle må bra av att ha anställda som gör sina röster hörda och borde ha mycket högre i tak. På kort sikt kan det vara jobbigt, men på lång sikt blir det betydligt bättre. 

"Man ska inte vara oerhört rädd för att kränka någon" 

Det höga taket ska inte bara vara en floskel man slänger sig med, utan innebära ett reellt utrymme för kritik och ifrågasättande. Men man skapar inte en sådan frispråkig företagskultur utan vissa eftergifter, enligt Mats Alvesson. 

– Att framföra avvikande rimliga ståndpunkter innebär nästan alltid att man trampar andra på tårna. Man ska inte vara oerhört rädd för att kränka någon heller. Vi har i Sverige en låg tolerans mot kränkningar som man visst kan ställa upp på, men frågan är vad som räknas som en kränkning? Vi skulle kunna köra mer med raka rör, säger Mats Alvesson. 

Tre böcker av Mats Alvesson

  • Dumhetsparadoxen. Hur smarta organisationer fattar korkade beslut i jakten på konsensus. 
  • Dumhetsbekämpning. Handbok för organisationer som vill bli smartare och mindre meningslösa genom att uppmuntra kritiskt tänkande och ifrågasättande. 
  • Konsten att göra mindre (tillsammans med André Spicer) Om att många arbetsplatser fastnat i möten, administration och projekt som tar fokus från det egentliga jobbet.