Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Nyanlända får kompisar på apoteken

Flyktingar med farmaceutisk bakgrund kommer att kunna hitta kompisar bland sina kollegor i Sverige. Farmaceuter utan Gränser har startat integrationsprojektet Farmaceutkompis och trots att projektet officiellt presenterades först i morse har många organsationer redan erbjudit sitt kompisskap.
Johanna Rovira Publicerad
Personer står i disk på apotek.
Foto: Hasse Holmberg/TT

Att komma som flykting till Sverige är ingen dans på rosor, men livet kan bli något lättare om man har en kompis på plats som kan språket, vet hur samhället fungerar, som kan hjälpa en rätt och stötta.  Nyanlända farmaceuter kommer förhoppningsvis att ha den hjälpen framöver – det ska projektet Farmaceutkompis se till.

- Vi har sneglat lite på Kompis Sverige och filtrerat ner det till en specifik bransch, säger Hanna Rickberg, initiativtagare och projektledare för Farmaceutkompis.

- Vi kläckte idén för bara några veckor sedan och så fort vi började prata om projektet fick vi ett otroligt gensvar från olika organisationer som ställer upp med sina nätverk.

Det är inte organisationer som ska erbjuda vänskap, utan enskilda farmaceuter. På Farmaceutkompis.se kan såväl de som är etablerade i apoteks- eller läkemedelsbranschen som nyanlända farmaceuter anmäla sitt intresse för att matchas ihop vid ett uppstartsmöte.

Kompisparen bestämmer sedan själva hur ofta de ska träffas och vad de ska göra tillsammans, men initiativtagarna vill att man träffas åtminstone två gånger per månad under ett halvår. Farmaceutkompis planerar även att arrangera gemensamma aktiviteter för deltagarna, till exempel arbetsplatsbesök, museibesök och liknande.

- De nyalända kan behöva hjälp med allt ifrån att lära sig språket och skapa en social tillvaro till att lättare få praktik och komma in på arbetsmarknaden.

Flera av projektets samarbetspartners är involverade i dagens legitimationsprocess av nyanlända farmaceuter och även i diskussionerna kring regeringens nya förslag till snabbspår.

- Vi vill hemskt gärna ha med Unionen i projektet också, säger Hanna Rickberg.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Laboratorium
Sugen på att byta jobb? Det råder stor brist på biomedicinska analytiker. Här är sju utbildningar som ger goda möjligheter till jobb. Colourbox

Sommaren ger, i bästa fall, en möjlighet att fundera på vad som är bra i livet och vad som borde vara annorlunda. Kanske har du bestämt dig för att byta jobb och kan tänka dig att sätta dig i skolbänken igen? 

Här är sju utbildningar som enligt Arbetsförmedlingens ger goda jobbchanser de närmaste fem åren. Några av dem kräver några år på universitet, men om du har rätt till omställningsstudiestöd och inte har förbrukat allt studiemedel kan de gå att förverkliga, trots huslån och bil.

 

  1. IT-arkitekt.

Gör: Designar och inför IT-strategier och IT-system. Översätter företagets affärsbehov till tekniska lösningar. 

Snittlön: 56 800 kronor.

Utbildning: 3 år på universitet.

 

  1. Biomedicinsk analytiker.

Gör: Analyserar patientprover på sjukhuslabb, diagnosticerar sjukdomar eller jobbar med läkemedel.

Snittlön: 41 200 kronor.

Utbildning: 3 år på universitet.

 

  1. Undersköterska.

Gör: Ger vård och stöd till sjuka och äldre. Tar prover, gör såromläggningar, serverar mat, ger medicin och hjälper till med hygien.

Snittlön: 35 300 kronor.

Utbildning: 1,5 år på Komvux.

 

  1. Inköpare.

Gör: Planerar inköp, tar in offerter, förhandlar om pris och skriver kontrakt.

Snittlön: 37 900.

Utbildning: 2 år på yrkeshögskola.

 

  1. Tandhygienist.

Gör: Undersöker patienter, tar bort beläggningar, polerar tänder och ger råd om munhygien.

Snittlön: 40 900 kronor.

Utbildning: 3 år på universitet.

 

  1. Lastbilsförare.

Gör: Lastar, transporterar och lossar gods.

Snittlön: 33 600 kronor.

Utbildning: Cirka 30 veckor inom vuxenutbildningen.

 

  1. Fastighetsförvaltare.

Gör: Gör underhållsplaner för fastigheter, ansvarar för uthyrning och besiktning, tar in offerter.

Snittlön: 50 600 kronor.

Utbildning: 2 år på yrkeshögskola.

 

Så förändrar du ditt liv

Och hur gör du då för att tankarna på förändring ska bli verklighet? Att ändra något är krävande, ibland läskigt och gör därför att vi undviker det trots att vi vet att det är precis vad vi behöver för att må bra.

– Ofta kommer vi tillbaka efter semestern med ny ork och nya idéer. Så trycker vi gasen i botten, flammar upp och slocknar lika snabbt. Ta i stället vara på den där känslan av nystart och förvalta den, har coachen och entreprenören Kristina Närman tidigare sagt till Kollega. 

Knepen är på många vis rätt självklara och kan uppfattas lite klyschiga men ger resultat.

 Det tuffaste är att påbörja en förändring, starten kostar mest energi. Fundera på hur du kan hjälpa dig själv på bästa sätt och börja enkelt, nästan löjligt enkelt, säger Kristina Närman.

Viktigast att fatta ett beslut

Vi är duktiga på att överskatta det som kan gå fel, och underskatta det som kan gå rätt, enligt Kristina Närman. Tänk om jag inte kan betala mina räkningar om jag säger upp mig? Tänk om jag aldrig får ett nytt jobb då?

Hur sannolikt är det att det värsta kan inträffa? Rätt ofta ganska osannolikt. En förändring kan vara associerad med en risk du inte är beredd att ta. Men då har du i alla fall fattat ett beslut.