Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Nyanlända får kompisar på apoteken

Flyktingar med farmaceutisk bakgrund kommer att kunna hitta kompisar bland sina kollegor i Sverige. Farmaceuter utan Gränser har startat integrationsprojektet Farmaceutkompis och trots att projektet officiellt presenterades först i morse har många organsationer redan erbjudit sitt kompisskap.
Johanna Rovira Publicerad
Personer står i disk på apotek.
Foto: Hasse Holmberg/TT

Att komma som flykting till Sverige är ingen dans på rosor, men livet kan bli något lättare om man har en kompis på plats som kan språket, vet hur samhället fungerar, som kan hjälpa en rätt och stötta.  Nyanlända farmaceuter kommer förhoppningsvis att ha den hjälpen framöver – det ska projektet Farmaceutkompis se till.

- Vi har sneglat lite på Kompis Sverige och filtrerat ner det till en specifik bransch, säger Hanna Rickberg, initiativtagare och projektledare för Farmaceutkompis.

- Vi kläckte idén för bara några veckor sedan och så fort vi började prata om projektet fick vi ett otroligt gensvar från olika organisationer som ställer upp med sina nätverk.

Det är inte organisationer som ska erbjuda vänskap, utan enskilda farmaceuter. På Farmaceutkompis.se kan såväl de som är etablerade i apoteks- eller läkemedelsbranschen som nyanlända farmaceuter anmäla sitt intresse för att matchas ihop vid ett uppstartsmöte.

Kompisparen bestämmer sedan själva hur ofta de ska träffas och vad de ska göra tillsammans, men initiativtagarna vill att man träffas åtminstone två gånger per månad under ett halvår. Farmaceutkompis planerar även att arrangera gemensamma aktiviteter för deltagarna, till exempel arbetsplatsbesök, museibesök och liknande.

- De nyalända kan behöva hjälp med allt ifrån att lära sig språket och skapa en social tillvaro till att lättare få praktik och komma in på arbetsmarknaden.

Flera av projektets samarbetspartners är involverade i dagens legitimationsprocess av nyanlända farmaceuter och även i diskussionerna kring regeringens nya förslag till snabbspår.

- Vi vill hemskt gärna ha med Unionen i projektet också, säger Hanna Rickberg.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Lista: Sumprunkare och fem andra utdöda yrken

Yrken kommer och går, och framtida jobb är svåra att förutse. Men vi kan se tillbaka på historiska jobb som inte längre finns - som till exempel sumprunkare och rackare.
Lena Michanek Publicerad 23 oktober 2026, kl 06:00
Småbåtar och bryggor i hamnen vid Slussen, med Stockholms bebyggelse och kyrktorn i bakgrunden.
Fiskarhamnen vid Slussen i Stockholm 1896. Här jobbade sumprunkare med att hålla infångad fisk vid liv. Fotograf: Okänd, Stadsmuseet i Stockholm

Teknikskiften har alltid påverkat arbetsmarknaden. Gatubelysning, kylskåp, modern sjukvård och nya lagar har inte bara gjort vardagen enklare. Förändringarna har också skickat hela yrkeskårer till historieböckerna. 
Här är sex jobb som en gång gick att skriva på visitkortet, åtminstone om visitkort hade varit vardagsmat.

 

1. Lykttändare 

I mitten av 1700-talet fick Stockholm allmän gatubelysning och kungliga förordningar bestämde när lyktorna skulle tändas och släckas. Därmed blev lykttändare ett yrke, som gick i graven under 1940-talet då elektriska lampor tog över. 

  1. Rackare 

En rackare var i södra Sverige dräng till bödeln, vilket bland annat innebar att göra i ordning avrättningsplatser och ta hand om de avrättade. Rackaren slaktade även hästar och andra djur och tog hand om avfall på nätterna. 

När rackaren kom för att slakta hästar serverades en slaktarsup i ett speciellt glas som ingen annan drack ur eftersom rackaren ansågs vara oren. Därifrån härstammar uttrycket ”ta sig en rackare”. Yrket försvann i samband med att dödsstraffet avskaffades i Sverige 1921. 

  1. Sumprunkare

Sumprunkaren såg till att vattnet i fisksumpar cirkulerade så att syre tillfördes och fiskarna inte dog. En sump är i sammanhanget en behållare för förvaring av levande fisk. 

Arbetet var hårt. En teknik var att fästa ett rep i sumpen eller i en båt med sump, och i andra änden sätta en tung sten som sumprunkaren höll i ständig rörelse. Yrket dog ut under 1940-talet, när modernare kylteknik gjorde sitt intåg.

  1. Salpetersjudare 

Yrket bestod i att samla in urindränkt jord och genom olika processer, däribland sjudning, utvinna salpeter. Gustav Vasa hade bestämt att jorden under böndernas ladugårdar tillhörde staten, eftersom salpeter var en viktig beståndsdel i svartkrut. Yrket hade öknamnet ”pissegubbe” och gick ur tiden när bomullskrutet upptäcktes. Den statliga organisationen för yrket avskaffades 1895.

  1. Munskänk 

En munskänk skötte dryckesvarorna vid kungliga hov och hos furstar och stormän. Munskänken skulle skydda sin herre mot förgiftning och behövde ibland prova drycken själv innan den serverades. En munskänk behövde vara pålitlig och yrket ansågs vara en förtroendepost. I Sverige tycks munskänkar ha funnits vid hovet till början av 1700-talet. 

  1. Fältskär 

En fältskär var medeltidens kirurg, ofta med en bakgrund som barberare. 

Under de många krigen i Europa under medeltiden var efterfrågan stor, men från 1800-talet började utbildade läkare successivt ta över kirurgin. Fältskär var dock en erkänd utbildning övervakad av Medicinalstyrelsen fram till slutet av 1800-talet.  

Källa: Wikipedia, Förvaltningshistorisk ordbok