Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Nyanlända får kompisar på apoteken

Flyktingar med farmaceutisk bakgrund kommer att kunna hitta kompisar bland sina kollegor i Sverige. Farmaceuter utan Gränser har startat integrationsprojektet Farmaceutkompis och trots att projektet officiellt presenterades först i morse har många organsationer redan erbjudit sitt kompisskap.
Johanna Rovira Publicerad
Personer står i disk på apotek.
Foto: Hasse Holmberg/TT

Att komma som flykting till Sverige är ingen dans på rosor, men livet kan bli något lättare om man har en kompis på plats som kan språket, vet hur samhället fungerar, som kan hjälpa en rätt och stötta.  Nyanlända farmaceuter kommer förhoppningsvis att ha den hjälpen framöver – det ska projektet Farmaceutkompis se till.

- Vi har sneglat lite på Kompis Sverige och filtrerat ner det till en specifik bransch, säger Hanna Rickberg, initiativtagare och projektledare för Farmaceutkompis.

- Vi kläckte idén för bara några veckor sedan och så fort vi började prata om projektet fick vi ett otroligt gensvar från olika organisationer som ställer upp med sina nätverk.

Det är inte organisationer som ska erbjuda vänskap, utan enskilda farmaceuter. På Farmaceutkompis.se kan såväl de som är etablerade i apoteks- eller läkemedelsbranschen som nyanlända farmaceuter anmäla sitt intresse för att matchas ihop vid ett uppstartsmöte.

Kompisparen bestämmer sedan själva hur ofta de ska träffas och vad de ska göra tillsammans, men initiativtagarna vill att man träffas åtminstone två gånger per månad under ett halvår. Farmaceutkompis planerar även att arrangera gemensamma aktiviteter för deltagarna, till exempel arbetsplatsbesök, museibesök och liknande.

- De nyalända kan behöva hjälp med allt ifrån att lära sig språket och skapa en social tillvaro till att lättare få praktik och komma in på arbetsmarknaden.

Flera av projektets samarbetspartners är involverade i dagens legitimationsprocess av nyanlända farmaceuter och även i diskussionerna kring regeringens nya förslag till snabbspår.

- Vi vill hemskt gärna ha med Unionen i projektet också, säger Hanna Rickberg.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Gunnar Lindstedt och Northvoltskylt
Det gröna prestigeprojektet slutade med massuppsägningar. Journalisten Gunnar Lindstedt säger att Northvolt föll på tidspress, okunskap och ett Silicon Valley-tänk som inte funkar i svensk industri. Foto: Emil Fagander för Volante / Pontus Lundahl för TT

Varför lyckades inte Northvolt? 

– Grundproblemet var att de inte lyckades få i gång produktionen, vilket berodde på tidspress och dålig industriell kunskap. Vi är ju inte så bra längre på att industrialisera i Sverige, säger Gunnar Lindstedt. 

– De tog sig vatten över huvudet och skulle utan egen erfarenhet bygga upp en produktion av batterier från ax till limpa, en väldigt komplicerad process, med både kemi- och verkstadsindustri. 

Du har tidigare nystat upp Trustorhärvan som den tv-aktuella dramaserien Golden Boys bygger på. Varför ville du skriva om just Northvoltkraschen? 

–  Det fanns likheter med det jag gjort tidigare. Jag har följt det här och är skeptisk till idén att elbilar ska ta över transporterna, det har sina problem med mineralfyndigheter. Sedan blev jag övertalad av journalistkompisar. 

Influerades av rika amerikanare

Gunnar Lindstedt beskriver i boken hur vd:n Peter Carlsson och människor runt honom influerades av Teslas och Kaliforniens företagskultur. 

– Det är high tech och startups där man snabbt ska starta upp många projekt samtidigt, i stället för att bygga en fabrik först och få den att fungera. 

Vilka drabbades hårdast? 

– Många gick in i det här med väldigt ambitiösa mål att rädda världen och anställda satsade egna besparingar och flyttade, många av dem har drabbats personligt. 

Arbetsmiljön sågas:  ”För mycket folk

Tusentals anställda förlorade jobbet i konkursen 2025. Kollega har tidigare granskat arbetsmiljön i företaget för tjänstemän: Larm inifrån Northvolt: ”Katastrofal arbetsmiljö”

Arbetsmiljön har också varit ifrågasatt efter olyckor. År 2023 avled en 25-årig man efter en explosion på fabriken. Northvolts dåvarande vd Peter Carlsson har delgivits misstanke om vållande till annans död genom arbetsmiljöbrott. 

Utredningen bygger på en anmälan från Arbetsmiljöverket. Delgivningen kom från åklagare efter att företaget gått i konkurs och inte längre kunde krävas på en planerad företagsbot på 16 miljoner kronor efter dödsfallet. 

Peter Carlsson har tidigare i år uppgett för SVT Västerbotten att han inte var vd för Northvolt Ett i Skellefteå vid tillfället för olyckan, utan vd i koncernen. 

Vad har du, Gunnar Lindstedt, fått veta om arbetsmiljön i arbetet med boken Northvoltfallet? 

– Att det var anarki, ingen bra beslutsstruktur och att man tog in för mycket folk snabbt. De hade femskift innan grunden funkade. Det hade varit bättre att starta pö om pö och få maskinerna att fungera. Det var för många som inte visste vad de skulle göra. Det var också så mycket utländsk arbetskraft att det inte blev en teamkänsla, säger Gunnar Lindstedt. 

Boken ger en bild av ett företag som försökte hålla skenet uppe inför omvärlden in i det sista. 

– De var pressade ekonomiskt, hade lånat mycket och hade investerare som snabbt ville ha utdelning, säger Gunnar Lindstedt.