PER MOBBADES AV MEDARBETARNA OCH CHEFEN

Jag började tvivla på mitt förstånd

På alla tidigare jobb hade Per upplevts som trevlig och kompetent. Den nya arbetsplatsen lyckades bryta ner honom på mindre än ett halvår.

Han var ny på sitt jobb sedan några månader. Per trivdes bra med arbetsuppgifterna men kände att det var svårt att komma in i arbetsgruppen.

– Jag blev inte en i ”gänget”. Inte så att någon var otrevlig, men de bjöd liksom inte till och verkade ointresserade av att lära känna mig som person.

Per tyckte att det fanns saker på arbetsplatsen som skulle kunna göras annorlunda. I början sa han inget men vid ett tillfälle kunde han inte låta bli att påpeka att det kändes som att han fick jobba mer än de andra. Kommentaren möttes av irritation från både medarbetare och chef.

Månaderna gick och Per kände sig alltmer förvirrad. Han tyckte att allt han sa missuppfattades. När han kom med idéer möttes de av tystnad. Det hände till och med att hans chef himlade med ögonen åt honom.

– Jag förstod ingenting, hade aldrig förr haft några sådana problem på ett jobb, utan alltid ansetts som trevlig och duktig.

Per började få sprängande huvudvärk och ont i ryggen. Ändå tvingade han sig till jobbet eftersom han var rädd att det skulle ligga honom i fatet om han sjukskrev sig.

– Jag hade svårt att koppla bort jobbet när jag var ledig och grubblade på nätterna.

Han kunde inte minnas när han senast fått sova en hel natt eller gått till jobbet utan en klump i magen. Dessutom hade han blivit glömsk och så osäker på sin kompetens att han hade svårt att ta beslut.

Pers sambo började tycka att Per ältade och överdrev situationen på jobbet.

– Vid ett tillfälle sa hon att jag var paranoid när det gällde hur kollegorna och chefen såg på mig. Det kändes hemskt och fick mig att tvivla på mitt eget förstånd.

Efter en tid kompletterades huvudvärken med ryggskott. Per blev sjukskriven i ett par veckor och mådde uselt.

Men när han tog en öl med en tidigare kollega blev han påmind om vilken kompetent och omtyckt medarbetare han varit och att han var attraktiv på arbetsmarknaden.

– Då insåg jag att jag aldrig skulle få en ärlig chans på mitt nuvarande jobb. Så när sjukskrivningen var över sa jag upp mig.

Det beslutet har han inte ångrat. Två månader senare hade Per nytt jobb.

PIA BLEV UTFRYST OCH FRÅNTAGEN SINA UPPGIFTER

Det var som en mardröm

Efter 15 år på arbetsplatsen kände Pia sig trygg i sadeln. Men skenet bedrog. I dag är hennes yrkeskarriär slut i förtid.

Efter en omorganisation fick Pia inte bara en ny chef. Flera arbetskamrater fick också sluta, vilket gjorde att hon var tvungen att lära upp nya.

– Ingen visste riktigt vad som gällde och den nya chefen svarade undflyende på våra frågor, vilket skapade oro. Själv kände jag mig trygg, jag hade ju jobbat där i nästan 15 år och var en av dem som fick vara kvar.

Pia jobbade på som vanligt, men märkte snart att en ny kollega börjat utföra hennes arbetsuppgifter. Kollegan hänvisade då till chefen, som kallade det ett ickeproblem – det var väl skönt att hon fick lite avlastning.

En dag fick Pia veta att hon inte skulle vara med på ett möte med en kund som hon skött i tio år. När hon sa till att hon hade för lite att göra fick hon låtsasuppgifter.

– Jag drog mig undan alltmer, undvek fikarasterna och åt lunch ensam. Mitt humör växlade plötsligt mellan håglöshet och raseriutbrott och gråtattacker.

Till slut stod Pia inte ut och vände sig till HR och berättade om läget. Vid ett nytt möte med HR, sin chef och facket fick hon höra att hon hade samarbetssvårigheter, inte hade skött sina arbetsuppgifter och att hennes labila humör gått ut över medarbetarna.

– Det var som en mardröm. Jag blev sjukskriven och kom knappt ur sängen. Jag blev näst intill apatisk och hade ingen matlust.

Vid ett nytt möte med HR erbjöds Pia sex månadslöner mot att hon sa upp sig frivilligt. Motvilligt tackade hon ja.

Åtta månader senare började avgångsvederlaget sina. Efter att ha sökt runt 40 jobb blev hon äntligen kallad till intervju.

– Intervjun gick hyfsat – tills de frågade varför jag hade slutat på förra jobbet. Då bröt jag ihop. Och fick förstås inte jobbet.

Pias yrkesliv slutade i förtid.

*Berättelserna bygger på autentiska händelser från psykologen Stefan Blombergs forskning som modifierats till typiska mobbningsfall.