Hoppa till huvudinnehåll
Jobbrelationer

Två i veckan dör av mobbning

Utfryst, ignorerad, trakasserad. Varje dag utsätts 100 000 människor för mobbning på sina arbetsplatser. Den grymma behandlingen ger mardrömmar, stress och depressioner – och leder i värsta fall till självmord.
Linnea Andersson, David Österberg Publicerad

PER MOBBADES AV MEDARBETARNA OCH CHEFEN

Jag började tvivla på mitt förstånd

På alla tidigare jobb hade Per upplevts som trevlig och kompetent. Den nya arbetsplatsen lyckades bryta ner honom på mindre än ett halvår.

Han var ny på sitt jobb sedan några månader. Per trivdes bra med arbetsuppgifterna men kände att det var svårt att komma in i arbetsgruppen.

– Jag blev inte en i ”gänget”. Inte så att någon var otrevlig, men de bjöd liksom inte till och verkade ointresserade av att lära känna mig som person.

Per tyckte att det fanns saker på arbetsplatsen som skulle kunna göras annorlunda. I början sa han inget men vid ett tillfälle kunde han inte låta bli att påpeka att det kändes som att han fick jobba mer än de andra. Kommentaren möttes av irritation från både medarbetare och chef.

Månaderna gick och Per kände sig alltmer förvirrad. Han tyckte att allt han sa missuppfattades. När han kom med idéer möttes de av tystnad. Det hände till och med att hans chef himlade med ögonen åt honom.

– Jag förstod ingenting, hade aldrig förr haft några sådana problem på ett jobb, utan alltid ansetts som trevlig och duktig.

Per började få sprängande huvudvärk och ont i ryggen. Ändå tvingade han sig till jobbet eftersom han var rädd att det skulle ligga honom i fatet om han sjukskrev sig.

– Jag hade svårt att koppla bort jobbet när jag var ledig och grubblade på nätterna.

Han kunde inte minnas när han senast fått sova en hel natt eller gått till jobbet utan en klump i magen. Dessutom hade han blivit glömsk och så osäker på sin kompetens att han hade svårt att ta beslut.

Pers sambo började tycka att Per ältade och överdrev situationen på jobbet.

– Vid ett tillfälle sa hon att jag var paranoid när det gällde hur kollegorna och chefen såg på mig. Det kändes hemskt och fick mig att tvivla på mitt eget förstånd.

Efter en tid kompletterades huvudvärken med ryggskott. Per blev sjukskriven i ett par veckor och mådde uselt.

Men när han tog en öl med en tidigare kollega blev han påmind om vilken kompetent och omtyckt medarbetare han varit och att han var attraktiv på arbetsmarknaden.

– Då insåg jag att jag aldrig skulle få en ärlig chans på mitt nuvarande jobb. Så när sjukskrivningen var över sa jag upp mig.

Det beslutet har han inte ångrat. Två månader senare hade Per nytt jobb.

 

PIA BLEV UTFRYST OCH FRÅNTAGEN SINA UPPGIFTER

Det var som en mardröm

Efter 15 år på arbetsplatsen kände Pia sig trygg i sadeln. Men skenet bedrog. I dag är hennes yrkeskarriär slut i förtid.

Efter en omorganisation fick Pia inte bara en ny chef. Flera arbetskamrater fick också sluta, vilket gjorde att hon var tvungen att lära upp nya.

– Ingen visste riktigt vad som gällde och den nya chefen svarade undflyende på våra frågor, vilket skapade oro. Själv kände jag mig trygg, jag hade ju jobbat där i nästan 15 år och var en av dem som fick vara kvar.

Pia jobbade på som vanligt, men märkte snart att en ny kollega börjat utföra hennes arbetsuppgifter. Kollegan hänvisade då till chefen, som kallade det ett ickeproblem – det var väl skönt att hon fick lite avlastning.

En dag fick Pia veta att hon inte skulle vara med på ett möte med en kund som hon skött i tio år. När hon sa till att hon hade för lite att göra fick hon låtsasuppgifter.

– Jag drog mig undan alltmer, undvek fikarasterna och åt lunch ensam. Mitt humör växlade plötsligt mellan håglöshet och raseriutbrott och gråtattacker.

Till slut stod Pia inte ut och vände sig till HR och berättade om läget. Vid ett nytt möte med HR, sin chef och facket fick hon höra att hon hade samarbetssvårigheter, inte hade skött sina arbetsuppgifter och att hennes labila humör gått ut över medarbetarna.

– Det var som en mardröm. Jag blev sjukskriven och kom knappt ur sängen. Jag blev näst intill apatisk och hade ingen matlust.

Vid ett nytt möte med HR erbjöds Pia sex månadslöner mot att hon sa upp sig frivilligt. Motvilligt tackade hon ja.

Åtta månader senare började avgångsvederlaget sina. Efter att ha sökt runt 40 jobb blev hon äntligen kallad till intervju.

– Intervjun gick hyfsat – tills de frågade varför jag hade slutat på förra jobbet. Då bröt jag ihop. Och fick förstås inte jobbet.

Pias yrkesliv slutade i förtid.

 

*Berättelserna bygger på autentiska händelser från psykologen Stefan Blombergs forskning som modifierats till typiska mobbningsfall.

Har du blivit mobbad på jobbet?

Har du erfarenhet av mobbning på arbetsplatsen? Hör av dig till oss på redaktionen eller dela med dig av dina upplevelser under #tvåiveckan.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Jobbrelationer

Expert: Du måste inte berätta om fängelsedom för barnen

Det är alltid okej att sätta gränser och säga: Det här är privat. Det menar Selene Cortes, generalsekreterare för Bufff, Barn och ungdom med förälder eller familjemedlem i fängelse.
Publicerad 30 mars 2026, kl 11:00
Selene Cortes från Bufff ger råd om hur man pratar med barn om en anhörigs fängelsedom.
Att vara öppen kan minska stress och ensamhet – men det är alltid okej att sätta gränser, säger Selene Cortes på Bufff. Foto: Colourbox

Enligt Selene Cortes vill många som uppsöker Bufff ha hjälp med hur de ska prata med sina barn om frihetsberövandet.

– Vi brukar råda att berätta så tidigt som möjligt – barn märker när något inte stämmer. Var ärlig, ljug inte, men anpassa informationen efter barnets ålder och betona att det inte är barnets fel.

Generalsekreteraren menar att det inte finns några krav på att berätta allt för alla.

– Fundera på vem som behöver veta och varför. Det är alltid okej att sätta gränser och säga: Det här är privat. Välj den nivå av öppenhet som känns trygg och hållbar för just dig. Många upplever att vald öppenhet minskar stress och ensamhet, men beslutet är alltid individuellt.

 

Fördomar och stigma kring anhöriga i fängelse kan försvåra

Hon menar att om öppenheten landar väl och det finns förståelse kommer det att innebära en avgörande skillnad.

– Tyvärr vet vi att det inte alltid gör det. Att det finns fördomar och stigma som i stället kan försvåra. Därför spelar arbetsgivaren en stor roll för hur livet för familjen som finns kvar på utsidan kommer att bli.

Vad gäller öppenhet på arbetsplatsen råder Bufff att välja en trygg person, till exempel en chef eller HR, och dela det som är nödvändigt för att få förståelse och rimliga anpassningar.

Stöd på jobbet – våga berätta för rätt person

– Den som är kvar hemma bär ofta ett stort ansvar, praktiskt, känslomässigt och ekonomiskt. Vi möter många som försöker ”hålla ihop allt” själva, samtidigt som belastningen är mycket stor. Att själv få stöd är också ett sätt att vara en bättre vuxen för exempelvis sina barn. Skam och tystnad kan ibland förvärra situationen.

Vald och trygg öppenhet kan minska ensamhet och göra det lättare att få stöd.

– Det finns hjälp att få, man behöver inte klara allt själv.

/Katarina Markiewicz

Det här gäller på jobbet när en anhörig sitter i fängelse

Finns det någon lagstiftning som reglerar vad som gäller när en anställds familjemedlem frihetsberövas?

– Nej, det finns ingen särskild ledighetslag som ger dig rätt att vara ledig för att till exempel besöka en anhörig i fängelset eller för att stötta en vuxen person vid polisförhör. Det är till och med så att om du blir kallad som vittne av domstol är du skyldig att inställa dig – och kan bli hämtad av polis om du inte kommer eller drabbas av vite – samtidigt som det inte finns någon lag som ger dig rätt att vara ledig från arbetet.

– Det enda som finns är förordning om ersättning av allmänna medel till vittnen (1982:805). Den ger dig rätt att få ersättning för inkomstbortfall när du vittnar.

Hur ska man då göra när man behöver vara ledig i ett sådant läge?

– I det akuta skedet när en anhörig blir frihetsberövad brukar många bli sjukskrivna när förhör sker och därefter få ledigt utan lön. Jag har dock aldrig stött på att ett vittne inte har fått ledigt av sin arbetsgivare för att inställa sig.

Vad säger kollektivavtalen?

– Många kollektivavtal innehåller bestämmelser om permission, men det är inte uttryckligen fastslaget vad som gäller när ens partner blir frihetsberövad. Bestämmelserna är ofta öppna och ger en möjlighet till någon dags ledighet med lön för plötsliga och oförutsägbara händelser. Här får man ta en diskussion med sin arbetsgivare.

Den 1 januari utökades rätten att vabba om du behöver möten med socialtjänsten. Syftet med mötet ska då vara ”att utreda om ditt barn behöver skydd eller stöd enligt socialtjänstlagen, till exempel efter en orosanmälan”, skriver Försäkringskassan på sin webbplats.

Föräldrapenning vid rättegång går inte att få. Då måste du ta semester, uppger Försäkringskassan till Kollega.

Källa: Susanna Kjällström, förbundsjurist på Unionen, Försäkringskassan.