Hoppa till huvudinnehåll
Jobbrelationer

Tristess skapar bråk på jobbet

Att ha tråkigt på jobbet kan göra dig sjuk. Men det kan också skapa konflikter. Det visar forskning utförd på Mount Everest, som är direkt överförbar till arbetslivet.
Niklas Hallstedt Publicerad
Colourbox
Att ha tråkigt på jobbet kan leda till sämre effektivitet, skadlig kontorspolitik och onödigt risktagande. Colourbox

Samtidigt som många mår psykiskt dåligt av stressen på jobbet, finns det andra som mår dåligt av för få arbetsuppgifter.

– Är man frustrerad, om man vantrivs och har svårt att sova eftersom man inte får något vettigt arbete att utföra, uppstår en stressituation på samma sätt som när man har för mycket att göra och inte kan kontrollera sin arbetssituation, sade stressforskaren Töres Theorell tidigare till Kollega.

Läs mer: Drabbad av bore out

Men att ha tråkigt kan ge fler negativa konsekvenser. Det visar forskning på plats på världens högsta berg. Forskningen utfördes av ett tvärvetenskapligt team som ingick i en klättrarexpedition. Teamet leddes av Markus Hällgren, professor vid Umeå universitet.

Forskarna höll till på baslägret på 5 500 meters höjd. Det är en plats där klättrare som ska vidare mot toppen stannar, ofta i veckor, för att vänja sig vid höjden, innan de gör sina försök att nå toppen.

I början var deltagarna vänliga mot varandra, men redan efter några dagar förändrades stämningen. De började reta sig på småsaker hos varandra och ifrågasätta den rutinerade expeditionsledaren, skriver tidningen Arbetsliv. Förklaringen: Deltagarna upplevde tristess och blev frustrerade. I det läget hängde mycket på expeditionens ”chef”.

Läs också: Sjuk av jobbtristess fick skadestånd

– Expeditionsledaren var erfaren och såg sen till att skapa olika rutiner och aktiviteter under tiden gruppen väntade i baslägret. Det kunde vara en utflykt till ett närbeläget berg, att hälsa på grupper i de andra tälten eller ha en liten ceremoni för att fira två i gruppen som gift sig under resan. Och så ordnade han filmkvällar, säger Markus Hällgren till Arbetsliv.

– Aktiviteterna och den sociala samvaron skapade ett slags normalitet och gjorde samtidigt att ingen kunde dra sig undan utan tvingades att umgås med okända människor. Det blev en bra gruppdynamik.

Erfarenheterna från Mount Everest är direkt överförbara till det vanliga arbetslivet, anser forskarna. I Svenska Dagbladet konstaterar Markus Hällgren att vi ju ”omges av tråkighet, som kan leda till sämre effektivitet, skadlig kontorspolitik och onödigt risktagande".

– Fika och after work är ritualer som kan bryta monotonin och öppna för bättre förståelse på en arbetsplats.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Jobbrelationer

Varning för snälla

Det kan säkert finnas genuint snälla människor. Men är man genuint snäll så är man det utan att göra väsen av sig. Det finns all anledning att vara på sin vakt mot folk som öppet och skamlöst utger sig för att vara snälla.
Johanna Rovira Publicerad 27 februari 2025, kl 05:59
Sektgoda, Godhetsknarkare och Flumsnälla. Alla är typer du gör bäst i att se upp för, skriver Johanna Rovira. Illustration: Olsson Ingers.

1. Infernaliskt snälla. Du har säkert mött de förment snälla som lägger huvudet på sned och inleder med:  Jag säger det här bara för att vara snäll/för att jag bryr mig … och sedan levererar ett diaboliskt påstående som får dig att vilja krypa ihop i fosterställning. De är i själva verket utpräglat ondsinta typer som mår bra på bekostnad av andras olycka. 

2. Hjärntvättade sektgoda. Antingen så är supersnälla av naturen extremt mottagliga för irrläror eftersom de snälltolkar allt till överdrift, eller så blir nyfrälsta snälla på grund av överproduktion av endorfiner. Oavsett orsak vet vi hur det slutar. Med katastrof och Koolaid. 

3. AI-modifierade: Stepfordfruar eller Musks Teslabot Optimus kan förvisso programmeras till foglighet, men det torde vara smidigare - och billigare - att helt enkelt sätta in ett lojalitetschip i kritiskt tänkande anställdas hjärnor. Förutom att bli ytterst tillmötesgående mot såväl kollegor som chefer, sätter de chippade alltid in i diskmaskinen och grumsar aldrig om kollektivavtal.

4. Godhetsknarkare: Går igång på snällhet och odlar med förkärlek myten om sig själva som hyvens individer genom att proklamera hur goda de är så fort tillfälle ges. De donerar gärna till bättre behövande, men bara om det syns på sociala medier och räddar kattungar enbart inför publik. Gränser mellan god och självgod är oerhört tunn. 

5. Flumsnälla. Visst är flumsnälla joviala, men det är ett kemiskt framkallat tillstånd. Folk knaprar antidepressiva som aldrig förr och forskare noterar att guppys som exponerats för lyckopiller blir mer sårbara för rovdjur. Det kan således inte uteslutas att läkemedelsindustrin (möjligtvis i samarbete med blodtörstiga utomjordingar) siktar på världsherravälde genom att förvandla oss alla till loja, goda underlydande.