Hoppa till huvudinnehåll
Jobbrelationer

Nathalie berättade för chefen om sin psykiska ohälsa

Nathalie Agnekil har tidigare inte vågat berätta på jobbet varför hon så ofta var borta. En dag bestämde hon sig för att lägga korten på bordet och berätta för chefen om sin psykiska ohälsa.
Publicerad
Theresia Köhlin
I dag är Nathalie Agnekil glad att hon vågade öppna sig och berätta om sin bipolära sjukdom för sin chef Tommie Ulvöy. Theresia Köhlin

Nathalie Agnekil och hennes chef Tommie Ulvöy tar emot oss på Aktieinvests flotta kontor vid Berzelii park i centrala Stockholm. Här på nätmäklarföretaget har Nathalie arbetat i ett år med IT. Det är en glad tjej som möter oss och man ser inga tecken på att Nathalie inte alltid mår bra. Hon lider sedan tonåren av psykisk ohälsa, med återkommande depressioner sömnsvårigheter och dålig självkänsla.

– När jag var yngre förlorade jag många vänner för att jag mådde dåligt. Det var som att de trodde att det smittade. De sa att de inte ville vara vän med mig längre eftersom jag mådde dåligt trots att de gjorde så mycket för mig. Som om det skulle vara mitt fel hur jag mådde.

– Jag har kämpat länge för att få hjälp men inte fått det. Vården tyckte inte att jag mådde ”tillräckligt dåligt”. För det syns ju inte på utsidan hur jag känner mig.

Till slut, efter flera års kamp, visade en neuropsykiatrisk utredning att Nathalie var bipolär men utan maniska perioder. Det betyder att hon kan vara deprimerad i allt från en dag till flera månader. Hon fick mediciner och regelbundna besök hos en psykiater.

Nathalie kom till Aktieinvest som inhyrd från ett bemanningsföretag. Till en början gick allt bra, trots att hon ofta var frånvarande på grund av sina psykiska besvär. Men så blev hon sjuk i en leversjukdom, som även den krävde åtskilliga läkarbesök.

– Till slut befann jag mig i en situation där jag kände att det inte var rimligt att vara ”förkyld” så ofta – jag var helt enkelt tvungen att prata med min chef. Det fick bära eller brista, minns Nathalie och berättar att hon var väldigt nervös kvällen innan mötet – rädd att bli av med jobbet.

Hon tittar på Tommie som tar vid.

– Ja, det var då jag fick reda på hur dåligt du mådde. I början tänkte jag ju inte på det, men efter en tid noterade jag att du ofta var på läkarbesök.

Nathalie förklarar.

– Jag vågade inte berätta det först. Jag ville ju inte bli definierad utifrån min sjukdom utan utifrån min kompetens.

Tommie berättar hur han som chef resonerade.

– Det är klart att jag blev bekymrad över att Nathalie mådde dåligt men företaget behöver henne och jag bestämde att vi skulle stötta och ge all den hjälp vi bara kunde.

– Nathalie är extremt effektiv och tar alltid igen det hon missat. Dessutom har hon en härlig personlighet. Hon är ansvarsfull, ödmjuk men ändå en riktig vinnarskalle, skrattar han och säger att Nathalie inte är den som ger sig i första taget när ett problem måste lösas.

Aktieinvest erbjöd Nathalie kortare arbetsdagar, jobb hemifrån när hon mådde som sämst, tid för återhämtning samt en samtalscoach som företaget bekostar.

Har man som chef tålamod och visar förståelse får man oftast mångdubbelt tillbaka

Tommie ler.

– Jag fick inspiration av HBO-serien Billions, där just en av nyckelpersonerna arbetar som samtalscoach på ett hedgefondbolag och hjälper både aktiemäklare och chefer.

Nathalie berättar att hennes coach har hjälpt henne otroligt mycket.

– Hon är toppen – jag kan prata med henne om allt.

Förutom veckovisa möten med coachen föreslog Tommie att Nathalie skulle ansöka om ett så kallat högriskskydd hos Försäkringskassan. Det innebär att om man är sjukskriven ofta slipper man karensdag och att arbetsgivaren inte behöver betala sjuklön.

Samtidigt som Nathalie själv valde att vara öppen om sin psykiska ohälsa vet hon inte om hon skulle råda andra i hennes situation att vara det.

– Allt handlar om hur arbetsklimatet och ledningen är. Jag har inte bara en fantastisk, inkännande chef – även vår vd, Dan, är väldigt förstående. Han säger ofta: ”Tack för att du är här!” och ”tack för att du kämpar på – vi uppskattar det verkligen!”. Det gör att jag känner mig betydelsefull, och det är jätteviktigt för min självkänsla.

– Tyvärr är det fortfarande ett stort stigma kring psykisk ohälsa och jag vet personer som inte alls har haft en sådan tur som jag när de har öppnat sig. Så mitt råd är att berätta, men man behöver inte gå in på alla detaljer om man känner att det inte passar eller att det blir för privat.

Vad gäller Nathalies kollegor tror hon att alla känner till hennes psykiska tillstånd, med tanke på alla sjukskrivningar.

– Vi har inte pratat öppet om det men de behandlar mig som vilken annan medarbetare som helst. Det är skönt att inte bli särbehandlad. De flesta på företaget är väldigt måna om varandra och jag har verkligen hamnat i ett toppenteam!

När konsultuppdraget för Aktieinvest började närma sig sitt slut blev Nathalie kallad till ett möte med Tommie. Där berättade han att företaget gärna ville behålla henne och erbjöd en anställning.

På frågan om han någonsin tvekade svarar Tommie:

– Nej, varför skulle jag göra det? Jag hade ju följt Nathalie under perioder när det varit tungt för henne, men också sett och imponerats av hennes leveranser och vilja att komma tillbaka.

Tommies råd till andra chefer med anställda med psykisk ohälsa är att ha tålamod.

– Har man det och visar förståelse får man oftast mångdubbelt tillbaka.

Undersök vilka stöd som går att få för medarbetaren och företaget, både från Försäkringskassan och från sjukvården.

– En annan viktig sak är att både arbetsgivare och arbetstagare behöver anstränga sig för att hitta lösningar. Man behöver vara helt transparenta med vad som funkar och vad som inte gör det. Det krävs ett väldigt stort förtroende i den dialogen.

Nathalie är tacksam över att ha funnit en arbetsplats som är lyhörd för hennes behov. Och just nu befinner hon sig i en bra period i livet. För förutom att trivas på jobbet, spela bowling, som är hennes stora fritidsintresse, planerar hon även sin framtid med sambon Oskar som alltid varit ett stort stöd för henne.

– Ja, just nu är livet på uppåtgång, konstaterar hon.

Text: Katarina Markiewicz  

STÖDINSATSER

  • Alfa – arbetsmarknadsinsats för dig med psykisk ohälsa. Alfa bidrar till att fler personer med psykisk ohälsa kan få och behålla ett arbete.
  • Mia-projektet stöttar personer med psykisk ohälsa att återkomma i arbete.

BIPOLÄR SJUKDOM
... innebär att du är manisk och deprimerad i olika perioder. Däremellan kan du må bra och leva som vanligt. Det finns olika typer av bipolär sjukdom. Symptomen kan förändras genom livet.

De flesta med sjukdomen är helt utan symptom mellan perioderna, men inte alla. Det finns de som är deprimerade nästan hela tiden och har mycket korta perioder med hypomani eller mani.

1177

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Jobbrelationer

Tre strategier att bemästra motgång

Mod att möta motgångar är nyckeln till framgång. Tricket är att omvärdera synen på bakslag. Och att du själv som chef vågar kliva fram med dina fel och brister.
Publicerad 20 augusti 2025, kl 06:01
Dagens ledare behöver lämna komfortzonen och kliva in i modet för att kunna navigera i vår föränderliga och osäkra arbetsvärld. Det menar ledarskapsexperten Loa Lava Brynjulfsdottir. Illustration: Kati Mets

Floppar, fiaskon, platt fall och motgångar. Även okärt barn har många namn. Vi vet alla hur hemskt det känns att stå med brallorna nere efter ett snöpligt nederlag. Och att känna en svidande skam över att ha missat målet, gjort fel och varit otillräcklig.

Men vänta ett tag! Är det inte ett ganska stelbent och till och med förlegat sätt att se på misslyckanden? I synnerhet i arbetslivet där det allt oftare talas om psykologisk trygghet, lärandeprocesser och innovation.

Jo, menar Loa Lava Brynjulfsdottir, aktuell med boken Mod att möta motgångar – som ledare, medarbetare och team.

Foto: Marie-Therese Karlberg

– Dagens ledare behöver lämna komfortzonen och kliva in i modet för att kunna navigera i samtidens föränderliga och osäkra arbetsvärld. Mod att möta motgångar är nyckeln till framgång, säger Loa Lava Brynjulfsdottir, som är föreläsare och utbildare i ledarskap.

Men för att det ska vara möjligt behöver vi i grunden omvärdera synen på motgångar. Att misslyckas behöver inte vara ett hinder eller ett tecken på egen oförmåga, enligt henne.

Inte heller är det fråga om att undvika misslyckanden. De kommer ju vare sig vi vill eller inte.

– I stället handlar det om att möta motgångar med ett nyfiket förhållningssätt och utforska om det kan finnas en möjlighet till lärande. För att kunna lyckas och nå våra mål och visioner är det en förutsättning att testa, våga ta risker och att också misslyckas ibland, förklarar hon.

"Vi är inte tränade på att skaka av oss misslyckanden och skam"

Samtidigt är det lättare sagt än gjort att förvandla motgång till möjlighet. Även om det förvisso kan vara lärorikt är det ändå ofta tufft att misslyckas, inte minst i arbetslivet.

– Vi är inte tränade på att ta risker och inte heller på att skaka av oss känslan av misslyckande och skam, konstaterar Loa Lava Brynjulfsdottir.

Enligt henne krävs det i huvudsak att vi övar på två strategier för att kunna möta motgångar på ett lärande sätt:

1. Att träna upp ett dynamiskt tankesätt där vi hela tiden utvecklas, lär oss och slipar på våra färdigheter. Enligt det här synsättet är misslyckanden en del av utvecklingen där vi lär och utmanar oss själva.

Motsatsen är ett så kallat statiskt tankesätt, där ett misslyckande ses som en gräns och ett slut. Där ett misslyckande är något personligt och våra potentialer uppfattas som givna och därmed inte utvecklingsbara.

2. Att bli skamtålig, det vill säga att bygga upp vår resiliens mot motgångsskam. Och även att kunna återhämta oss från bakslag. Skam är en djupt mänsklig känsla som rör kärnan i vår identitet och självkänsla. I grunden handlar det om rädsla för att inte vara värd gemenskap, tillhörighet och kärlek. En förlamande skam kommer som ett brev på posten när vi misslyckas. Rädslan för att uppleva skam gör ofta att vi undviker att kliva fram och riskera en motgång.

Loa Lava Brynjulfsdottir framhåller att en chef har en bärande roll för att skapa ett dynamiskt förhållningssätt till motgång och för att förhindra att motgångsskammen slår till.

– Som ledare kan du normalisera motgångar och rädsla för att misslyckas genom att själv våga kliva fram och vara modig, mänsklig och sårbar, säger hon.

Misslyckanden en naturlig del av en lärandeprocess

Sårbarheten är, enligt henne, det modiga ledarskapets innersta kärna. Det ska inte förknippas med svaghet – tvärtom är det ett tecken på mänsklighet.

– Att vara modig är att acceptera sin rädsla och sårbarhet men ändå våga agera. Det innebär att du som chef kan erkänna att du gjort ett misstag eller har klantat dig. Och att du delar med dig av dina erfarenheter, tankar och känslor och kan be om ursäkt, förklarar hon.

När den som har mest makt i hierarkin visar vägen genom att berätta om sina motgångar minskar också stigmat för misslyckanden bland medarbetarna. Det modiga, mänskliga ledarskapet vilar på idén att misslyckanden är en naturlig del av lärandeprocessen, som sedan ligger till grund för att kunna justera riktning och mål för hela teamet.

– Den dynamiska synen på motgångar skapar i sin tur en trygg miljö där alla medarbetare vågar ta risker, testa och utvecklas, säger Loa Lava Brynjulfsdottir. 

Text: Gertrud Dahlberg

3 STRATEGIER

  • Gör tvärtom. Utvidga din komfortzon genom att exponera dig för det som känns jobbigt. Är du en person som gärna skjuter på uppgifter? Gör dem direkt. Är du rädd för att få ett nej och bli avvisad? Fråga ändå. När du upprepade gånger vågar gå emot och utmana dina egna rädslor växer också modet.
     
  • Släpp på perfektionskravet. Det är helt okej att göra fel ibland. Tänk dig att du kör ett pilotprojekt, ett slags betaversion där du provar dig fram. Det behöver inte vara perfekt.
     
  • Ta ett steg i taget. Det måste sällan fungera in i minsta detalj från start. Det mesta kan justeras och utvecklas efter hand.
     

ATT KOMMA IGEN EFTER ATT HA GÅTT PÅ PUMPEN

  •  Försök att gå in i känslan och sätt ord på hur det känns. Våga prata om det! Se motgången i vitögat, men undvik att fastna i meningslöst ältande.
     
  •  Identifiera dig inte med motgången. Att du har misslyckats betyder inte att du är misslyckad. Försök att se på vad som hänt med distans. Lite som att betrakta ett föremål på en konstutställning.
     
  •  Se motgången som ett lärande. Även om det svider har du troligen varit med om något som kan vara utvecklande.

Källa: Loa Lava Brynjulfsdottir