Hoppa till huvudinnehåll
Jobbrelationer

Konsten att säga nej till chefen

Känner du dig pressad att säga ja när chefen kommer med ett önskemål? Gör inte det. Att stå upp för dig själv är viktigt för ditt välmående. Det kan även inge respekt, om du gör det på rätt sätt.
Niklas Hallstedt Publicerad
Pojke står på väg och håller upp handen i stopptecken.
Träna dig på att våga säga stopp! Foto: Johnér

Ibland när chefen kommer med en idé om något som ska göras kanske du vill säga nej på en gång. För att du inte tycker att idén håller måttet. Alternativt så har du fullt upp med andra jobb att du inte har tid. Eller så har du helt enkelt inte lust.

Ändå ställer du upp. Man vill ju inte verka motvalls och vara en sådan som chefen retar sig på. Inte nog med att nej-sägaren riskerar att bli illa omtyckt, i värsta fall kan det också visa sig när det är dags för löneförhandlingar.

Men nästa gång chefen kommer: stå upp för att du säger nej. Det är inget att skämmas för. Men säg nej med finess och utan att dra igång en konflikt. Och framförallt: ha bra på fötterna – åtminstone du själv måste veta varför du säger nej.

Då trodde jag att det var max stress på arbetsplatserna, men det har blivit värre. 

Det har gått mer än tio år sedan Nina Jansdotter, karriärcoach och beteendevetare, skrev boken Säg nej och må bra. Problemet har inte blivit mindre med tiden. Delvis hänger det samman med stressen.

– Då trodde jag att det var maxstress på arbetsplatserna, men det har blivit värre. Och människor har inte blivit bättre på att säga nej heller. Det kommuniceras mycket om att sätta gränser, men människor mår sämre och sjukskrivningstalen är högre än någonsin, säger Nina Jansdotter.

– Det handlar också om att sätta gränser, att stå upp för sig själv och uttrycka sina önskemål. I grunden handlar det om självkänsla, hur mycket du tycker att du måste vara alla till lags.

Ärlighet varar längst, även i relationen till chefen. Men total uppriktighet bör man nog inte ägna sig åt. Däremot är tydlighet och rakhet uppskattat.

– Ju färre ursäkter till att du inte kan göra en viss sak, desto bättre. Hellre en enda rak förklaring, som att man sitter med en deadline som måste hållas. Att göra ett osäkert intryck i den situationen är dessutom dålig karriärplanering, då blir man kanske inte aktuell för andra positioner inom företaget.

Det handlar om hur du ser på ditt eget värde.

Nyckeln till att ha framgång med att säga nej är att ha en vuxen dialog. Man ska visa att man vill göra sitt bästa och lösa problem, men att man inte kan göra precis som chefen vill och inte just då. Framförallt ska man inte skämmas för att man inte kan ta sig an fler uppgifter, menar Nina Jansdotter.

– Det handlar om hur du ser på ditt eget värde, och ditt behov av att göra ett bra jobb. Känner du att du inte kan göra ett bra jobb om du ska hinna med alla andra uppgifter också måste du kunna säga nej.

Att gång på gång göra saker som man av olika anledningar inte vill kan få långtgående konsekvenser.

– Hamnar man i det läget måste man se över sin situation, annars kommer man inte må bra och tvingas att betala ett högt pris i form av utbrändhet, säger Nina Jansdotter som menar att chefens ansvar är stort.

– Chefer är olika. En ledare kan vara lyhörd, en annan en ångvält. De behöver olika typer av respons. Mot en tuff chef kan man vara tuff tillbaka. Det kan också vara en kedjeutveckling, att chefen måste lära sig att säga nej till sin chef.

Alla har ju de här problemen!

För både medarbetare och chef kan det vara en vits att diskutera problemet med hela gruppen.

– Det är bra att veta vad som är okej att säga nej till och när måste man ställa upp, och hur man ska kommunicera. Det är jättebra att ta ett helhetsgrepp. Alla har ju de här problemen. Kanske finns det någon som lyckas kommunicera bättre än du gör - kanske kan den personen fungera som förebild om du själv är dålig på att säga nej.

När du vill säga nej till chefen...

… FÖR ATT DU INTE HAR TID:

Säg: ”Jag vill väldigt gärna hjälpa till, men då får du hjälpa mig att prioritera.”
Tydliggör vad du har att göra. Chefen har antagligen inte full koll. Vilka arbetsuppgifter måste bort för att du ska hinna med?

Men tänk också på att du har ett eget ansvar för att se till att du har utrymme att göra snabbutryckningar. Ibland måste man hjälpas åt att lösa de problem som uppstår.

…FÖR ATT DU TYCKER ATT DET ÄR EN DÅLIG IDÉ:

Säg: ”Jag är jätteintresserad, men förstår inte riktigt. Kan du utveckla lite mer hur du tänker?”
Genom att bolla tillbaka idén till chefen ges denne möjlighet att själv upptäcka att den inte håller.

Eller säg: ”Den här idén är inte optimal. Vi skulle kunna göra så här i stället.”
Det ger dig pluspoäng. Alla gillar en lösningsorienterad medarbetare.

Eller säg: ”Just nu kan jag inte, nästa vecka passar bättre.”
På så vis köper du dig tid. I bästa fall läggs uppdraget ut på någon annan eller glöms bort.

… FÖR ATT DU INTE HAR LUST.

Då kan det hänga ihop med en total brist på motivation. Du kanske inte blir sedd och bekräftad på arbetsplatsen. Då brukar man inte känna sig jättevillig att bidra, särskilt inte med något extra.

Ibland är det bara att göra jobbet ändå och förhoppningsvis lära sig något på vägen. Men känner du att du ständigt måste gå emot dig själv är något fel. Då får du ha en annan typ av kommunikation med chefen.

Säg: ”Det handlar inte om att jag inte är hjälpsam, men det här sättet att jobba på passar inte min personlighet.”
Alternativt kan det vara läge att se dig om efter en annan arbetsplats.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Jobbrelationer

Jobbet blev Eriks skyddsnät när dottern fick anorexia

Erik Bergqvists dotter drabbades av den dödligaste psykiatriska sjukdomen – anorexia nervosa. En bra chef och hjälp från arbetsplatsen gjorde att han kunde fokusera på det som var viktigt.
Lina Björk Publicerad 4 september 2025, kl 06:00
När Erik Bergqvists dotter drabbades av anorexia nervosa blev chefens stöd och arbetsplatsens resurser avgörande. Här berättar han om kampen hemma, vårdens insatser och varför arbetsgivare måste förstå psykisk ohälsa.
Erik Bergqvist fick stöd av sin chef Jean Hedayat under tiden hans dotter blev sjuk i anorexia. Foto: Peter Knutson

Kampen för att överleva pågick inte i en sjukhussal med vita rockar och blodprover. Den pågick hemma. I köket, i badrummet, bakom stängda dörrar. Varje gång någon skämtade om kalorier eller tackade nej till en bulle med orden ”man måste tänka på vad man äter”.

Den pågick vid tidningsställ med trådsmala modeller och varje gång någon kastade ur sig en komplimang om viktnedgång.

För två år sedan höll Erik Bergqvists dotter på att svälta ihjäl och han stod handfallen inför faktumet.

– Anorexia dödar inte snabbt. Den dödar långsamt, tyst och skoningslöst. Den bryter ner kroppen tills hjärtat stannar. Den bryter ner viljan så att den som drabbats inte längre vill leva. Och den bryter ner familjer vars enda vilja är att hjälpa, säger han.

Erik Bergqvist beskriver sjukdomen som en egen person. Som när Frodo erbjuds härskarringen i J.R.R. Tolkiens Sagan om ringen och förändras och blir en annan. En annan, som gör allt i sin makt för att få sin vilja igenom. Anorexia ljuger, skriker, hotar och lockar. Den manipulerar och smickrar för att skydda sig.

Men vi backar till en kall februaridag 2023. Då frågade Erik Bergqvist sin dotter rakt ut om hon inte åt. Visst hade han och exsambon märkt att hon var tunn, men nu var det allvar.

Efter att hon bekräftat att det var så gick allt väldigt fort. På akuten konstaterades att hennes värden var dåliga och pulsen låg. Hon remitterades till barn- och ungdomspsykiatrin och skulle genomgå familjebaserad terapi.

Kampen mot anorexia i vardagen

I praktiken innebar det att Erik Bergqvist och hans exsambo skulle få sin dotter att äta. Behandlingen i hemmet stavades mat.

– Jag blev pappa, psykolog och fångvaktare i ett. Fokus från vården är primärt på den som är drabbad, vilket såklart är rätt. Men jag upplevde mig ganska maktlös utan verktyg att hantera situationen.

Eftersom det krävdes att han var närvarande nästan dygnet runt var han också tvungen att kliva av sin roll som teamleader på det Microsoftägda sociala nätverket Linkedin. Här fanns dock ett skyddsnät som både tillät honom att jobba flexibelt från hemmet och en chef som sade ”släpp allt”.

Jean Hedayat var den chefen.

– Jag ville i första hand skapa ett mentalt utrymme för att Erik skulle inse att han själv behöver hjälp för att kunna fortsätta hjälpa sin dotter. I det läget var han tvungen att sätta syrgasmasken på sig själv innan han hjälpte någon annan.

– Vår arbetsgivare har många förmåner och jag som chef började med att säkerställa att han använde den hjälp som fanns, men sedan var jag också tvungen att vidta åtgärder och säga stopp även om jag inte hade några lösningar just då, säger Jean Hedayat.

Chefens stöd gav kraft i krisen

För Erik Bergqvist har arbetsplatsens hjälp varit avgörande för att kunna hjälpa dottern att tillfriskna.

En hjälp som erbjuds anställda på Linkedin är en så kallad EAP, employee assistance program. Det är ett team man kan ringa anonymt och beskriva vilken utmaning man har, vilket kan vara allt från finansiella, juridiska eller hälsorelaterade frågor. Gruppen hjälper sedan till att planera vilka åtgärder som behövs. De har även en privat sjukvårdsförsäkring som ger tillgång till psykolog.

– Jag är väldigt medveten om att verkligheten inte ser ut så för de flesta föräldrar vars barn insjuknar. Jag vet inte om jag hade orkat kämpa för ersättning från Försäkringskassan, samtidigt som jag kämpade för mitt barns liv hemma.

Men oavsett vilka förmåner Erik Bergqvists arbetsgivare hade, så var det ändå medkänslan och det ledarskap hans chef hade som underlättade mest.

När Jean Hedayat beskriver sin ledarstil är det just de orden han trycker mest på: empati och handlingskraft.

– Mitt jobb handlar inte bara om att säga: ”jag känner för dig”, utan om att fråga hur du ska lösa problemet och hur jag kan stötta dig i det. Det handlar om att förmedla självledarskap.

Vid köksbordet hemma i huset i Knivsta pågick en maktkamp i flera månader. Erik Bergqvist lirkade, tjatade och förhandlade i timmar. Sex mål om dagen stod på kostschemat från läkarna. Ibland blev det ett steg framåt och två tillbaka. Ibland stod det stilla. Mat var så förknippat med ångest att varje tugga blev en kamp.

– Jag var borta helt ungefär ett halvår, men den akuta fasen varade kanske i några månader. Under tiden hade jag löpande kontakt med min chef som var införstådd med situationen.

Kunskap om ätstörningar på jobbet

Väl tillbaka på jobbet slogs Erik Bergqvist av flera saker. Stödet från kollegor var stort, men okunskapen om sjukdomen utbredd. Framför allt kring hur dödlig anorexia nervosa faktiskt är. Omkring en av tio dör av de medicinska följderna.

– Många ser det som en vald livsstil, att det bara är att börja äta så blir man frisk. Ingen skulle säga till en cancersjuk patient att skärpa sig. Men det är lite så man ser på ätstörningar.

Han påpekar också att mycket i sjukdomsbilden handlar om prestation och kontroll. Att upptäcka en person med ätstörningar på samma sätt som till exempel en beroendesjukdom som alkoholism är svårt, eftersom den som är drabbad ofta sköter skola eller sitt jobb prickfritt.

– Jag tycker att arbetsplatser och framför allt chefer och ledare borde utbildas inom ätstörningsproblematik för att fånga upp tecken på ohälsa. Vi måste också våga prata om riskbeteenden, vilket är svårt för det är ju tabu att kommentera någon annans kropp.

Vägen till återhämtning är ofta lång och kantad av olika nivåer av självinsikt. I början ses personer som vill hjälpa ofta som hotfulla, med syfte att förstöra ens mål att gå ner i vikt.

För Erik Bergqvists dotter kom tillfrisknandet steg för steg. För att återigen använda Sagan om ringen-metaforen så förlorade ringen gradvis sin attraktionskraft. Med det sagt så fortsätter kampen om att fortsätta må bra.

– Du friskförklaras när du skrivs ut från ätstörningsenheten, men det är ett fortsatt arbete för att inte hamna där igen. Det är klart att jag oroas, för det här är en sjukdom och ingenting den drabbade väljer själv.

Arbetsplatsen ett skyddsnät

För Erik Bergqvist har jobbet aldrig varit hela hans identitet. Livet har alltid gått före, vilket blev extra tydligt när hans dotter insjuknade. Men efter erfarenheten har han blivit än mer värderingsstyrd. Han vill göra saker som betyder något och som har mening. I dag jobbar han för sig själv, tillsammans med två tidigare kollegor.

– Jag tror att arbetsplatsen kan vara ett skyddsnät. I mitt fall var det orsaken till att jag tog mig igenom en av de jobbigaste perioderna i mitt liv.

Även för hans chef Jean Hedayat har saker blivit tydligare.

– En lärdom är att om vi tror på anställda så ger de tillbaka. I slutet av dagen är vi bara människor och jag vill hellre bli ihågkommen som en chef som bryr sig om sina medarbetare än en som landar stora affärer, säger han.

ANOREXIA NERVOSA

  • Anorexia innebär självsvält. Kroppsuppfattningen är ofta förvrängd.
  • Sjukdomen innebär en omfattande viktminskning och undernäring.
  • Andra vanliga inslag är tvångsmässig motion och en stor skräck för att gå upp i vikt.
  • Cirka 190 000 personer är diagnostiserade med en ätstörning på klinisk nivå, enligt en rapport från Socialstyrelsen.