Hoppa till huvudinnehåll
Jobbrelationer

Så ger och tar du feedback

Att få veta hur man gör sitt jobb är nödvändigt. Både för individen och företaget, både för medarbetaren och chefen. Läs Kollegas lilla feedback-skola!
Niklas Hallstedt Publicerad
Colourbox
Negativ feedback ska handla om sådant som går att ändra på. Colourbox

Alla vill ha feedback. Sägs det. I verkligheten fasar många för det årliga utvecklingssamtalet med chefen då det ska talas om ens brister och starka sidor.

Men feedback är mer än så. Att få veta vad andra tycker om ens arbetsinsats är nödvändigt för att kunna utvecklas och växa. Man skulle till och med kunna hävda att det handlar om brist på respekt att låta folk jobba i fel riktning utan att säga något.

Feedback är inte något som bara ska tas upp på utvecklingssamtal, utan något betydligt oftare återkommande. Gör jag ett bra jobb? Eller är det bara halvdant? Och vad kan jag göra för att bli bättre? Utan feedback händer ingenting, det är som att jobba i ett vakuum. Om ingen bryr sig om ens arbete är det lätt hänt att man själv inte heller bryr sig. Varför skulle jag?

I slutändan blir arbetsmiljön lidande. En arbetsplats där det inte talas om jobbet som utförs blir en tyst arbetsplats, sannolikt med mycket missnöje under ytan.

Chefens ansvar är extra stort eftersom det ingår i dennes roll att utveckla personalen – något som i sin tur är bra för företaget. I det arbetet är feedback nödvändigt.

Det här vet så klart alla chefer. Därför brottas de också ständigt med problemet: hur ska de kommentera medarbetarnas jobb på bästa sätt? I allmänhet lägger de dock ner betydligt mindre tid på den delen av sitt arbete än de själva tror. Undersökningar har visat att de flesta chefer ägnar mindre än två procent åt att ge medarbetarna feedback.

En anledning till att cheferna är såpass dåliga på detta –  trots att de alltså vet hur viktigt det är – uppges vara att de är rädda för hur medarbetarna ska reagera. Det kanske inte är så konstigt. Det kan vara jobbigt att göra andra människor ledsna och upprörda.

Men konstruktiv feedback är inte detsamma som kritik. Utgångspunkten är nämligen att feedbacken ska vara avsedd att hjälpa, inte stjälpa. En annan utgångspunkt är att den ska handla om sådant som går att ändra på. Andra typer av feedback bör man avhålla sig ifrån.

Som medarbetare har man rätt att kräva feedback från chefen. Och det finns aldrig anledning att bli kall-svettig när det är dags. När du får kritiska synpunkter på ditt jobb bör du ta emot dem med så öppet sinne som möjligt och fundera över om du bör ändra på något.

På samma sätt bör du ta emot beröm utan att rodna. Du är säkert värd det!

Men allt är heller inte chefens ansvar. Även övriga medarbetare bör ge feedback – både till varandra och till chefen. Till varandra eftersom det inte går att räkna med att chefen ständigt ska kunna se alla – i alla fall inte på en större arbetsplats. Till chefen eftersom även denne behöver få veta hur han eller hon sköter sitt arbete. Och ofta glöms bort, när det kommer till feedback.

I realiteten behöver det inte vara så förtvivlat svårt varken att ge eller ta emot synpunkter. Till väldigt stor del handlar det om sunt förnuft och empati.

att ge ris & ros

  • Muntlig feedback är nästan alltid bäst. Det ger möjlighet att föra en dialog.
  • Även feedback via exempelvis mejl kan fungera – men då bara om den är positiv.
  • Det är okej att berömma någons arbete inför en grupp. Är feedbacken negativ ska den däremot alltid ske i enrum.
  • Den ska vara så konkret som möjlig. Det visar också att den som ger feedback verkligen satt sig in i mottagarens arbete.
  • Den ska handla om ett beteende eller en händelse, inte hur en person är.
  • Återkopplingen bör ges i nära anslutning till händelsen eller beteendet.
  • Negativ feedback ska handla om något som går att förändra. Ge bara sådan om det kan leda till någonting bra.
  • Framför alltid feedback som ett ”jag-budskap”. Alltså: ”Jag tycker”, inte ”Vi tycker” eller ”Alla tycker”. På så vis undviker man att göra sig till tolk för andra.
  • Tänk på att för mycket feedback kan leda till låsningar.
  • Alltför negativ feedback kan bli destruktiv.
  • Välj tid och plats med omsorg. Det är viktigt att båda parter känner sig bekväma.
  • Feedback handlar om omtanke. Tänk på att chefens roll är att hitta lösningar och hjälpa dig vidare.

 

ATT TA EMOT RIS & ROS

  • Tänk på att feedbacken ges i ett gott syfte.
  • Ansträng dig för att lyssna och vara öppen.
  • Be gärna om konkreta exempel.
  • Är det positiv feedback, njut av berömmet.
  • Är det negativ feedback – undvik att gå i försvarsställning.


 

DÅLIG FEEDBACK

  •  ... är inte tillräckligt konkret. 
  •  ... ger inte möjlighet till förändring.
  •  ... skiljer inte på beteende och person.
  •  ... är anklagande och försätter mottagaren i försvarsställning.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Fyra personer vid ett arbetsmöte där två personer diskuterar medan två andra lyssnar.
Besvärliga kollegor sticker ut i forskarnas kartläggning av problematiska relationer. Ju fler "bråkstakar" deltagarna hade omkring sig, desto snabbare gick det biologiska åldrandet. Foto: Colourbox

Du har säkert misstänkt att din jobbiga kollega eller din vrånga chef är orsaken till dina bekymmersrynkor och ditt i förtid grånande hår. Nu har amerikanska forskare visat att det finns ett tydligt samband mellan hemska relationer och hastigare åldrande.

Drygt 2 600 vuxna amerikaner fick i en studie, publicerad i den vetenskapliga tidskriften PNAS (Proceedings of the National Academy of Sciences), svara på frågor om hälsa, livssituation och sociala relationer. De fick ange vilka personer de haft kontakt med under det senaste halvåret och om någon av dessa hade gjort livet surt för dem.

Därefter togs salivprover som bland annat gav svar på hur gammal kroppen var rent biologiskt och hur snabbt den åldrades. Efter att ha räknat bort vissa faktorer som också kan påverka åldrandet (rökning, trauman, civilstånd, utbildning med mera) fann forskarna att varje bråkstake i den närmaste umgängeskretsen ökade takten i det biologiska åldrandet med 1,5 procent.

Långvarig stress påskyndar åldrande

Deltagare som omgavs av en eller flera bråkstakar var i snitt nio månader biologiskt äldre än sina likar med odramatiska relationer. Orsaken är långvarig stress. Jobbiga relationer kan aktivera kroppens stressystem under lång tid, vilket i sin tur kan bidra till inflammation och biologiska förändringar som påskyndar åldrandet, förklarar forskarna.

Forskarna garderar sig dock med brasklappen att studien, trots det tydliga sambandet mellan åldrande och kämpiga relationer, inte kan bevisa att bråkstakar de facto får människor att åldras snabbare, även om resultaten pekar i den riktningen.

Kollegorna sticker ut som mest besvärliga

Arbetskamrater toppade listan över problematiska relationer. Drygt var tionde kollega klassades som besvärlig, jämfört med bara strax över tre procent av vännerna. Enligt forskarna leder relationer där människor inte utan vidare kan välja bort kontakten oftare till påfrestningar.

Det går förvisso att välja bort trubbelmakarna på jobbet genom att säga upp sig. Men eftersom stökiga kollegor i sig inte utgör ett undantag från att bli avstängd från a-kassan får du troligen räkna med en karenstid på ytterligare 45 dagar innan du får a-kassa, om du inte kan styrka med ett läkarintyg att dina jobbiga kollegor är hälsofarliga.

Besvärliga relationer i siffror

2 600 deltagare ingick i studien.

9 månader äldre var personer med problematiska relationer i genomsnitt biologiskt.

1,5 procent snabbare biologiskt åldrande kopplades till varje besvärlig relation.

Kollegor toppade listan över relationer som uppfattades som problematiska.

Du kan läsa hela studien här.