Jobbrelationer

Kollegorna viktiga – inte bara på jobbet

Det gäller att omge sig med bra kollegor. Bara familj och vänner har större inflytande på våra liv, visar en undersökning.

Niklas Hallstedt Publicerad 12 mars 2019, kl 13:14

Kollegor är inte enbart viktiga för vår trivsel på jobbet, utan har har även betydelse för privatlivet. Fredrik Sandberg / TT

Ibland sägs det att jobbarkompisarnas betydelse skulle minska i takt med att både vi och samhället blir allt mer individualistiska. Men ändå är det väl ingen som tvivlar på att både kollegor och chefer har en avgörande betydelse för arbetsglädje och välmående på jobbet.

Men deras påverkan upphör inte när vi packar ihop portföljen och går hem på kvällen. Av en ny undersökning gjord av Blocket Jobb och Kantar Sifo framgår att de ofta har en betydelse även för det övriga livet.

Överlägset vanligast är dock att familjen (85 procent procent) anses ha haft störst inflytande. Därefter följer vänner (52 procent), kollegor (43 procent) och chefer (37 procent). Även lärare (31 procent) och influencers (5 procent) finns med på listan.

I undersökningen deltog tusen personer i åldern 18-65 år. I ”stor betydelse” innefattas svarsalternativen ”ganska stort inflytande” och ”mycket stort inflytande”. Med ”influencers” avses exempelvis kändisar och politiker.

Niklas Hallstedt

Jobbrelationer

Jobbrelationer

Varning för snälla

Det kan säkert finnas genuint snälla människor. Men är man genuint snäll så är man det utan att göra väsen av sig. Det finns all anledning att vara på sin vakt mot folk som öppet och skamlöst utger sig för att vara snälla.

Johanna Rovira Publicerad 27 februari 2025, kl 05:59

Sektgoda, Godhetsknarkare och Flumsnälla. Alla är typer du gör bäst i att se upp för, skriver Johanna Rovira. Illustration: Olsson Ingers.

1. Infernaliskt snälla. Du har säkert mött de förment snälla som lägger huvudet på sned och inleder med: Jag säger det här bara för att vara snäll/för att jag bryr mig … och sedan levererar ett diaboliskt påstående som får dig att vilja krypa ihop i fosterställning. De är i själva verket utpräglat ondsinta typer som mår bra på bekostnad av andras olycka.

2. Hjärntvättade sektgoda. Antingen så är supersnälla av naturen extremt mottagliga för irrläror eftersom de snälltolkar allt till överdrift, eller så blir nyfrälsta snälla på grund av överproduktion av endorfiner. Oavsett orsak vet vi hur det slutar. Med katastrof och Koolaid.

3. AI-modifierade: Stepfordfruar eller Musks Teslabot Optimus kan förvisso programmeras till foglighet, men det torde vara smidigare - och billigare - att helt enkelt sätta in ett lojalitetschip i kritiskt tänkande anställdas hjärnor. Förutom att bli ytterst tillmötesgående mot såväl kollegor som chefer, sätter de chippade alltid in i diskmaskinen och grumsar aldrig om kollektivavtal.

4. Godhetsknarkare: Går igång på snällhet och odlar med förkärlek myten om sig själva som hyvens individer genom att proklamera hur goda de är så fort tillfälle ges. De donerar gärna till bättre behövande, men bara om det syns på sociala medier och räddar kattungar enbart inför publik. Gränser mellan god och självgod är oerhört tunn.

5. Flumsnälla. Visst är flumsnälla joviala, men det är ett kemiskt framkallat tillstånd. Folk knaprar antidepressiva som aldrig förr och forskare noterar att guppys som exponerats för lyckopiller blir mer sårbara för rovdjur. Det kan således inte uteslutas att läkemedelsindustrin (möjligtvis i samarbete med blodtörstiga utomjordingar) siktar på världsherravälde genom att förvandla oss alla till loja, goda underlydande.