Hoppa till huvudinnehåll
Jobbrelationer

Äntligen fredag!

Veckans sista arbetsdag firar vi med fika, högre volym på radion, lyxigare lunch. Eller som företaget Better Business – med galna utklädningsteman.
Publicerad
Peter Knutson
Better Business vd Lina Schölin har satsat på golfmundering medan Sophie Österberg valt att bli volleybollspelare. Peter Knutson

Blåbärssoppa, solbullar och gelégodis står uppdukat denna morgon på företaget Better Business. En efter en droppar medarbetarna in i mer eller mindre sportiga munderingar som leder till glada skratt. Det är bäddat för en hel dags fredagsmys på jobbet.

I ett år har man med ojämna mellanrum haft fredagar med teman som paljett, hårdrock och färgglatt. Temana stärker sammanhållningen och blir en snackis.

Denna fredag är det sporttema och Therése Plastrougi har lånat dotterns rosa skejthjälm med tillhörande bräda. Sophie Österberg lattjar med en volleyboll och har ett helt knippe medaljer runt halsen. Annika Johansson har grävt fram längdpjäxor ur gömmorna, tejpat en vallaburk runt handleden och ståtar med en Vasaloppslapp på bröstet. Och Charlotte Carlsson, som kläckte idén till veckans tema, bär en blågul hockeytröja.

Företaget som ligger i Vallentuna, erbjuder marknadsundersökningar och mystery shopping-tjänster, man skickar ut ”hemliga” kunder för att testa bemötandet i butiker, på restauranger och kaféer.

– Alla hänger på fullt ut när det är tema. När vi hade semestertema tog någon med sig sin hund iförd flytväst och en annan hade slalompjäxor mitt i sommaren, säger Ida Thoursie, projektkoordinator, för dagen iklädd hockeytröja och medalj.

– Vi jobbar ganska hårt i veckan och sitter fokuserade vid datorn. Det här gör vi när någon får feeling. Det finns inga speciella krav och våra teman är öppna för tolkning. Fredagen är något visst, alla är lite gladare, säger marknadschefen Annika Johansson.

Hon och kollegorna är överens om att fredag är veckans bästa dag, vilket ju inte handlar om att de inte gillar sitt jobb. På fredagen är veckans jobb avslutat och helgen är ännu ett oskrivet blad. Förväntan ligger i luften. Och alla är lite gladare.

Läs mer: Därför behöver vi humor på jobbet

– Jag har jobbat inom handeln tidigare och där är det också en viss känsla på fredagarna. Det är hektiskt och roligt, säger Annika Johansson.

Det är den där glada och lite pirriga känslan vi vill åt. Den manifesteras på olika sätt på landets arbetsplatser: genom långlunch, fredagsfrukost eller -fika eller kanske en after work med frågesport. På byggkonsultföretaget Rotpartner i Göteborg är det till exempel musik från morgon till kväll och popcornmaskinen går varm.

– Det luktar ljuvligt! Besökare på kontoret kommenterar alltid detta, säger Fredrik Olsson, vd.

Ja, fredagen har till och med en viss doft. Hemmavid luktar det ofta tacos och chips, menar Charlotte Hagström, etnolog vid Lunds universitet, som har forskat på fredagsmys. Anledningen till att vi gör något speciellt på fredagar, hemma eller på jobbet, är att vi vill markera övergången till helgen.

Fredagen är den sista dagen jag skulle välja att vara ledig på

– Det skulle vara ohållbart om vi bara levde i ett enda långt flöde. Vi skulle inte fungera som människor då. Om allt var som en oändlig måndag så skulle vi bli tokiga. Livet rör sig i två parallella tider. Det är linjärt, vi föds och vi dör, men också cykliskt. Fredagen är inledningen och söndagen är avslutningen, säger Charlotte Hagström.

– Många är lite mer uppåt på fredagarna och det har inget att göra med hur man trivs på sitt jobb. Själv älskar jag mitt jobb, men jag tycker ändå att det är skönt när fredagen kommer. Många som går ner i tjänst väljer bort fredagen. Det är den sista dagen jag skulle välja att vara ledig på. Alla är glada, man får roligare mejl och man får ganska mycket gjort, tillägger hon.

I hennes egen korridor på universitetet var det lite si och så med fredagsfikandet tills det kom en ny medarbetare. Den personen föreslog gemensam fika på fredagar kvart i tio, en halvtimme innan alla ska i väg och föreläsa. Antingen tar någon med sig kaffebröd eller så plockar man fram lite skorpor och marmelad.

– Vår gemenskap var redan bra, men det där blev en bonus, säger Charlotte Hagström.

Och kaffestunden – alla under veckan, men framför allt fredagsfikat – är enligt Ingegerd Sigfridsson, doktor i etnologi vid Göteborgs universitet, viktig både för att strukturera vardagen och för gemenskapen. Hon har skrivit en avhandling om kaffe och alkohol i social samvaro och betonar det speciella med respektive dryck. Alkohol är framför allt en ledighetsdryck. Kaffets roll är mer mångbottnad.

– Kaffe är en markering för väldigt mycket, och kan drickas under dagens alla timmar. Det är avkopplingsdrycken som gör att du piggnar till, både efter en vanlig lunch och efter Nobelmiddagen, festernas fest, säger Ingegerd Sigfridsson.

Många inleder sitt kaffedrickande på jobbet. Det är också symboliskt att man tillsammans dricker en och samma dryck. Det finns liksom inte någon värdig ersättningsdryck för kaffe.

– Jag träffade en man som hade slutat att dricka kaffe och inte heller drack te. När han fikade ville han bara ha lite vatten. Men man dricker kaffe på ett visst sätt, vatten tar man ju inte en ny klunk efter fem minuter. Det finns många kulturella koder i det gemensamma kaffedrickandet. Och fredagsfikat är ju något visst, det skiljer ut sig från alla de andra fikorna under veckan.

Cajsa Högberg
cajsa.hogberg@kollega.se

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Jobbrelationer

Varning för snälla

Det kan säkert finnas genuint snälla människor. Men är man genuint snäll så är man det utan att göra väsen av sig. Det finns all anledning att vara på sin vakt mot folk som öppet och skamlöst utger sig för att vara snälla.
Johanna Rovira Publicerad 27 februari 2025, kl 05:59
Sektgoda, Godhetsknarkare och Flumsnälla. Alla är typer du gör bäst i att se upp för, skriver Johanna Rovira. Illustration: Olsson Ingers.

1. Infernaliskt snälla. Du har säkert mött de förment snälla som lägger huvudet på sned och inleder med:  Jag säger det här bara för att vara snäll/för att jag bryr mig … och sedan levererar ett diaboliskt påstående som får dig att vilja krypa ihop i fosterställning. De är i själva verket utpräglat ondsinta typer som mår bra på bekostnad av andras olycka. 

2. Hjärntvättade sektgoda. Antingen så är supersnälla av naturen extremt mottagliga för irrläror eftersom de snälltolkar allt till överdrift, eller så blir nyfrälsta snälla på grund av överproduktion av endorfiner. Oavsett orsak vet vi hur det slutar. Med katastrof och Koolaid. 

3. AI-modifierade: Stepfordfruar eller Musks Teslabot Optimus kan förvisso programmeras till foglighet, men det torde vara smidigare - och billigare - att helt enkelt sätta in ett lojalitetschip i kritiskt tänkande anställdas hjärnor. Förutom att bli ytterst tillmötesgående mot såväl kollegor som chefer, sätter de chippade alltid in i diskmaskinen och grumsar aldrig om kollektivavtal.

4. Godhetsknarkare: Går igång på snällhet och odlar med förkärlek myten om sig själva som hyvens individer genom att proklamera hur goda de är så fort tillfälle ges. De donerar gärna till bättre behövande, men bara om det syns på sociala medier och räddar kattungar enbart inför publik. Gränser mellan god och självgod är oerhört tunn. 

5. Flumsnälla. Visst är flumsnälla joviala, men det är ett kemiskt framkallat tillstånd. Folk knaprar antidepressiva som aldrig förr och forskare noterar att guppys som exponerats för lyckopiller blir mer sårbara för rovdjur. Det kan således inte uteslutas att läkemedelsindustrin (möjligtvis i samarbete med blodtörstiga utomjordingar) siktar på världsherravälde genom att förvandla oss alla till loja, goda underlydande. 

Jobbrelationer

Snälltolka – och få en bättre arbetsmiljö

Utgå ifrån att andra vill dig väl. Läs om mejlet som irriterade dig – denna gång med en vänlig röst. Om du börjar snälltolka på jobbet kommer din arbetsmiljö med all sannolikhet att förbättras.
Helena Ingvarsdotter Publicerad 26 februari 2025, kl 05:59
Helena Ingvarsdotter, chefredaktör, Kollega.

Man ska vara snäll. Men hur gör man? Att ge en komplimang eller hjälpa till att bära något tungt räcker inte. Nu hörs allt oftare ett begrepp som försöker ringa in det där andra som ska till – nämligen att snälltolka.

Väldigt många människor verkar tro att de styrs av förnuftet och att de själva förhåller sig objektivt till omvärlden. Men i själva verket är våra känslor ständigt inblandade.

Vi känner glädje, ilska, skam, skuld och det påverkar våra reaktioner. Forskning visar att negativa känslor på jobbet kan leda till stora problem, till exempel om vi upplever att vi inte duger.

Det är ett slitet uttryck, men vi är varandras arbetsmiljö. Ett sätt att ta ansvar är att rannsaka hur vi tolkar andras ord och handlingar. För tolkar gör vi. Och tyvärr är det vanligt att vi fel- eller till och med fultolkar.

Vi är varandras arbetsmiljö

I stället borde vi snälltolka. Det handlar om att tro att den andre vill oss väl. Och att stå emot den första reaktionen. Kanske ställa en följdfråga innan vi exploderar. Fundera på om det finns någon förmildrande omständighet till agerandet. Avstå från att döma ut en person för snabbt.

Har du testat att läsa om ett mejl, som du först blev irriterad på, med en vänlig – eller åtminstone neutral – röst? Då upptäcker du förmodligen att du borde ge mejlaren en andra chans.

Självklart ska vi inte låta andra kränka oss. Men om vi lite oftare tänker oss in i den andra personens situation kommer vi att kunna rensa bort onödiga konfliktytor. Svälj din gliring eller taskiga kommentar, titta dig själv i spegeln – kanske har du själv sagt eller gjort något dumt någon gång?