Hoppa till huvudinnehåll
Jämställdhet

Växande löneskillnader mellan män och kvinnor

För första gången på femton år ökar löneskillnaderna mellan män och kvinnor i Sverige.
Elisabeth Brising Publicerad 21 juni 2022, kl 12:21
En blå och en röd spelpjäs som står på olika stora myntstaplar.
Löneskillnaderna mellan män och kvinnor ökar för första gången på 15 år, enligt siffror från Medlingsinstitutet. Foto: Shutterstock.

Löneskillnaderna mellan män och kvinnor har minskat sedan 2007. Men år 2021 stannade utjämningen av och skillnaden ökade i stället. Jämfört med året innan ökade löneskillnaden med 0,2 procentenheter år 2021.
Det verkar vara kopplat till pandemin. Men det är omöjligt att säga om det sker en återhämtning nästa år, säger Medlingsinstitutets generaldirektör Irene Wennemo. 

Kvinnors genomsnittliga månadslön var 35 100 kronor år 2021, vilket är 90,1 procent av männens 39 000 kronor. En skillnad på 9,9 procent. 

Ökningen av löneskillnader 2021 skedde främst inom gruppen privatanställda arbetare där många varslats och förlorat tillfälliga anställningar.

Vi tror delvis det beror på att många sagts upp och olika tillägg försvunnit för obekväm arbetstid. Om många män inom till exempel taxi och buss försvinner kommer snittlönen för män i de yrkena som är kvar att bli högre. De högavlönade har jobbet kvar, säger Irene Wennemo

En annan orsak kan vara den uppskjutna avtalsrörelsen 2020 som påverkat lönerevisioner och statistik.

Störst skillnad mellan tjänstemän

Störst skillnad i lön utifrån kön finns mellan privatanställda tjänstemän, även om skillnaden fortsätter att minska. I gruppen tjänar kvinnor 15 procent mindre än män. De har 84,7 procent av mäns löner enligt den nya rapporten.
 Det är där de största löneskillnaderna finns även om de har minskat, säger Irene Wennemo.

Vad beror det på?
– De avtal som finns i de sektorerna ger större möjlighet till individuell lönesättning, det är mer styrt inom andra områden.

I genomsnitt tjänar en privatanställd tjänsteman som är kvinna 41 800 kronor och en privatanställd tjänsteman som är man 49 400 kronor, en skillnad på 7 600 kronor. Genomsnittslönen för privata tjänstemän var 46 000 kronor 2021.

Medlingsinstitutet är en myndighet som ansvarar för medling i arbetstvister, en väl fungerande lönebildning och lönestatistik.

Skillnader i lön utifrån kön kan bero på en mängd olika faktorer, till exempel att kvinnor inte arbetar heltid eller att löner är olika i olika sektorer av samhället.

När man i rapporten tar hänsyn till förklarande faktorer finns fortfarande en oförklarad skillnad i lön mellan könen på 4,5 procent.
Till rapporten

Jämställdhet

De ska säkra mensskydden

Alla trodde att det redan fanns. Men det saknas en standard som kvalitetssäkrar mensskydd som säljs handeln. Det ska svenska experter ändra på.
David Österberg Publicerad 13 februari 2023, kl 06:00
Gerda Mazi Larsson och Jenny Acaralp
Internationella standarder finns för nästan allt - men inte för mensskydd. Något som Gerda Mazi Larsson och Jenny Acaralp jobbar för att ändra på. Peter Knutson

 

Det finns över 22 000 globala standarder. Bakom dem står den internationella organisationen ISO*, som har 165 medlemsländer. ISO har standarder för allt från pappersformat och skostorlekar till laboratorier och varningsskyltar. Men för mensskydd finns ingen.

– Det är lite märkligt eftersom det är produkter som riktar sig till hälften av världens befolkning. För många andra kroppsnära produkter – blöjor, inkontinensskydd och sexleksaker – finns ISO-standarder, säger Gerda Mazi Larsson.

Under många år var hon vd på det filantropiska investmentbolaget The Case for Her, som investerar i menstruell hälsa, sexuell hälsa och njutning samt säkra aborter. Nu är hon ordförande för den internationella kommitté som ska ta fram en standard för mensskydd.

Till sin hjälp har hon bland andra Jenny Acaralp. Hon är projektledare på Svenska institutet för standarder, SIS.

– Gerda sitter på sakkunskapen. Jag har kunskapen kring att skriva standarder, känna till regelverk, se till att olika parter är representerade, planera möten och resor och göra budgetprognoser, säger hon.

"Mens är ett tabubelagt ämne"

I projektet deltar experter, branschföreträdare, forskare, organisationer och ISO-personal från 36 länder. Tillsammans har de omkring tre år på sig att enas om en internationell standard för mensskydd.

– Det är en utmaning att leda möten med så många människor från så många olika länder. Det är viktigt att alla känner sig delaktiga och får komma till tals. Vårt första möte var digitalt och efteråt fick alla deltagare svara på en enkät om hur jag hade skött mig. Det var lite nervöst med den typen av direktfeedback, men det verkar som att jag klarade det, säger Gerda Mazi Larsson.

Varför finns det inte redan en standard för mensskydd?

– En förklaring är att alla har förutsatt att standarden redan fanns. Menstruation är dessutom en kvinnofråga och ett tabubelagt ämne som vi inte pratar om så mycket.

Kan dagens produkter vara hälsofarliga?

– Det behöver de inte vara. Men en standard kommer att öka kunskapen om och kvaliteten på mensskydd. Den som använder tamponger vid varje menstruation har haft en tampong i kroppen mellan sex och åtta år när menstruationen upphör vid klimakteriet. I kroppens mest absorberande organ. Då ska det finnas bevis för att det inte är skadligt. En standard ökar också konsumentmakten, eftersom den gör det lättare att jämföra produkter, säger Gerda Mazi Larsson.

Lättare att importera mensskydd

Branschen kan också dra nytta av en standard. Om en produkt är ISO-certifierad underlättar det import och export. Och företag som utvecklar nya mensskyddsprodukter har lättare att förstå vilka krav som gäller.

– Det är dock inte ett lagkrav att följa en ISO-standard. Det är frivilligt att använda standarder och det är frivilligt att delta. Men det finns flera fördelar med att använda en internationell standard och därför väljer de flesta att göra det, säger Jenny Acaralp.

*ISO står för International organization for standardization.