Hoppa till huvudinnehåll
Jämställdhet

Växande löneskillnader mellan män och kvinnor

För första gången på femton år ökar löneskillnaderna mellan män och kvinnor i Sverige.
Elisabeth Brising Publicerad 21 juni 2022, kl 12:21
En blå och en röd spelpjäs som står på olika stora myntstaplar.
Löneskillnaderna mellan män och kvinnor ökar för första gången på 15 år, enligt siffror från Medlingsinstitutet. Foto: Shutterstock.

Löneskillnaderna mellan män och kvinnor har minskat sedan 2007. Men år 2021 stannade utjämningen av och skillnaden ökade i stället. Jämfört med året innan ökade löneskillnaden med 0,2 procentenheter år 2021.
Det verkar vara kopplat till pandemin. Men det är omöjligt att säga om det sker en återhämtning nästa år, säger Medlingsinstitutets generaldirektör Irene Wennemo. 

Kvinnors genomsnittliga månadslön var 35 100 kronor år 2021, vilket är 90,1 procent av männens 39 000 kronor. En skillnad på 9,9 procent. 

Ökningen av löneskillnader 2021 skedde främst inom gruppen privatanställda arbetare där många varslats och förlorat tillfälliga anställningar.

Vi tror delvis det beror på att många sagts upp och olika tillägg försvunnit för obekväm arbetstid. Om många män inom till exempel taxi och buss försvinner kommer snittlönen för män i de yrkena som är kvar att bli högre. De högavlönade har jobbet kvar, säger Irene Wennemo

En annan orsak kan vara den uppskjutna avtalsrörelsen 2020 som påverkat lönerevisioner och statistik.

Störst skillnad mellan tjänstemän

Störst skillnad i lön utifrån kön finns mellan privatanställda tjänstemän, även om skillnaden fortsätter att minska. I gruppen tjänar kvinnor 15 procent mindre än män. De har 84,7 procent av mäns löner enligt den nya rapporten.
 Det är där de största löneskillnaderna finns även om de har minskat, säger Irene Wennemo.

Vad beror det på?
– De avtal som finns i de sektorerna ger större möjlighet till individuell lönesättning, det är mer styrt inom andra områden.

I genomsnitt tjänar en privatanställd tjänsteman som är kvinna 41 800 kronor och en privatanställd tjänsteman som är man 49 400 kronor, en skillnad på 7 600 kronor. Genomsnittslönen för privata tjänstemän var 46 000 kronor 2021.

Medlingsinstitutet är en myndighet som ansvarar för medling i arbetstvister, en väl fungerande lönebildning och lönestatistik.

Skillnader i lön utifrån kön kan bero på en mängd olika faktorer, till exempel att kvinnor inte arbetar heltid eller att löner är olika i olika sektorer av samhället.

När man i rapporten tar hänsyn till förklarande faktorer finns fortfarande en oförklarad skillnad i lön mellan könen på 4,5 procent.
Till rapporten

Jämställdhet

"Man ser ett mönster i hur man behandlar kvinnor"

Kvinnor inom skogsbranschen känner sig lika eller rent av mer utsatta nu än tidigare, visar en ny studie från Sveriges lantbruksuniversitet, SLU. Carola Hellström är en av dem som lämnat branschen i protest.
Johanna Rovira Publicerad 5 september 2022, kl 06:01
Carola Hellström och bild på avverkad skog.
Skogssektorn: Carola Hellström lämnade branschen i protest mot mörkade kränkningar mot kvinnor.

Skogsbranschen är fortfarande mansdominerad trots att andelen kvinnliga studenter på utbildningarna ökat till 30 procent och att andelen kvinnliga chefer ökat.

– Man ser ett mönster i hur man behandlar kvinnor i skogsbranschen, säger Carola Hellström, som efter sex och ett halvt år på ett stort skogsbolag fick nog.

Carola Hellström upplevde att skogsbolaget där hon i fem år agerade som arbetsmiljöombud och likabehandlingsombud, aktivt mörkade och undvek att hantera kränkningar och trakasserier. Även om det fanns likabehandlingsplaner, gjordes aldrig någon analys och arbetsgivaren valde att vifta bort de riskfaktorer som fanns.

– Som ombud var jag inblandad i flera ärenden som handlade om kränkningar och sexuella trakasserier. Jag blåste i visslan även för egen del, men man lade locket på så att det skrek om det. Det gjordes en utredning och förövaren fick en annan, fin befattning, men arbetsgivaren valde att tiga och sopade kommunikationen om detta under mattan.

– Med tanke på allt jag sett och hört insåg jag att jag inte kunde jobba kvar hos en arbetsgivare som enbart jobbar aktivt med frågorna på pappret men inte efterlevde egna rutiner, riktlinjer och planer, säger Carola Hellqvist, som först avgick i protest som ombud och en månad senare sade upp sig.

Kvinnor lämnar av vantrivsel

Hon är ingalunda ensam om att lämna branschen. 25 procent av kvinnorna i skogssektorn säger upp sig, oftast av vantrivsel, enligt Elias Andersson, forskare vid SLU. Han var med på ett hörn när tempen på jämställdheten inom skogsbranschen togs 2011. Den undersökningen visade att det fanns en tydlig könssegregering och krut lades på att komma till rätta med problemen.

I veckan presenterade Elias Andersson tillsammans med kollegan Maria Johansson en uppföljning,  Tio år med jämställdhet på agendan, som visar att trots de insatser som sattes in efter den förra undersökningen, är resultatet nedslående. 

– Det är klart vi hade hoppats på att vi kommit längre. Samtidigt har vi ju fått signaler, inte minst efter #metoo och #slutavverkat, om att det fortfarande finns stora utmaningar, säger Elias Andersson.

Machokultur i branschen

Inom branschen har det funnits en kultur som att man ”måste tåla skämt” och ha skinn på näsan.  Den kulturen blev ifrågasatt i och med metoo-rörelsen, som inom skogsbranschen fick hashtagen slutavverkat, menar Elias Andersson. Men uppenbarligen kvarstår machokulturens inverkan på kvinnorna.

Två av fem kvinnor inom skogssektorn svarar i enkätundersökningen att de upplever utsatthet i form av könsdiskriminering och något fler uppger att de utsatts för kränkningar som glåpord, insinuationer, tafsande och utfrysning. 

– Det är nästan på gränsen att det ser ut som att utsattheten har ökat sedan 2011. Den har i alla fall inte minskat. En tolkning kan vara att det är medvetenheten om vad som faktiskt är okej och vad som inte är okej, som har ökat, säger Elias Andersson.

Tufft för kvinnliga chefer

Bland cheferna är det ännu fler som svarat att de upplevt könsdiskriminering eller kränkningar – tre av fem kvinnor i chefsposition har upplevt detta. Mest utsatta tycks kvinnor som är chef på en lägre position vara.

– En positiv överraskning är att skillnaden mellan andelen kvinnor och män som är chef på lägre- och mellannivå, som fanns 2011, i stort sett är borta. Men det är även dessa kvinnor som är mest utsatta, vilket tyder på att det inte räcker att bara rekrytera kvinnor, man måste också jobba på normer och kultur, säger Elias Andersson, som påpekar att arbetsgivaren har ett ansvar att förebygga och motverka diskriminering och kränkningar.

Carola Hellström gör samma analys:

– Man jobbar mycket på att få in kvinnor, men det krävs aktivt arbete för att få kvinnorna att stanna kvar, säger hon.