Hoppa till huvudinnehåll
Jämställdhet

Svenska chefer mest sextrakasserade

Sverige leder en lista man inte vill ligga i topp på. Vi har både högst andel kvinnor som utsätts för förföljelse och som utsätts för sexuella trakasserier. Nivån är särskilt hög bland kvinnliga chefer. Det framgår av en ny undersökning.
Lina Björk Publicerad

I Sverige har 46 procent av de 1 500 svenska kvinnor som intervjuats erfarenheter av våld eller sexuellt våld. Bara Finland, Danmark och Lettland har högre siffror.

Sverige får också de högsta siffrorna i EU när det gäller sexuella trakasserier och så kallad stalking, förföljelse. Nivån av sexuella trakasserier av höga kvinnliga chefer i Sverige var långt över det europeiska genomsnittet.

I undersökningen har man intervjuat 42 000 kvinnor från samtliga EU-länder om deras erfarenheter av våld, sexuellt våld och trakasserier. Resultatet är dystert för många länder.

En av tre kvinnor, eller 62 miljoner människor om man slår ut talen på alla kvinnor i EU, har någon gång utsatts för våld eller sexuellt våld. Fem procent har någon gång blivit våldtagna och nästan en fjärdedel har blivit slagna eller utsatta för sexuellt våld av sin partner.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Jämställdhet

Regeringen stoppar lag om lönetransparens

EU:s nya regler för lönetransparens skulle gälla från juli i år. Sedan ändrade regeringen sig och sköt på införandet till januari 2027. Nu ändrar sig regeringen igen och vill att EU gör om direktivet.
David Österberg Publicerad 26 mars 2026, kl 09:39
Nina Larsson (L), jämställdhetsminister
Regeringen drar tillbaka lagen om lönetransparens. Regeringen vill att EU ändrar på direktivet och skjuter på införandet. Enligt jämställdhetsminister Nina Larsson (L) skapar reglerna onödig administrativ börda. Jessica Gow/TT

Män tjänar mer än kvinnor. Det vill EU ändra på genom direktivet om lönetransparens. Direktivet innebär bland annat att arbetsgivare ska redovisa lönespann i jobbannonser, rapportera löneskillnader mellan kvinnor och män till Diskrimineringsombudsmannen och informera anställda om snittlönen på arbetsplatsen. 

Direktivet skulle bli lag i juli, men sedan ändrade regeringen sig och sköt på införandet till januari 2027. Anledningen var att arbetsgivarna ansåg att de behövde mer tid på sig för att förbereda sig för de nya reglerna. 

Kräver att EU ändrar direktivet

Nu meddelar regeringen att direktivet måste göras om innan det kan bli lag i Sverige. Det blir därför ingen proposition om lönetransparens. I stället ska regeringen verka för att EU gör om direktivet och skjuter på när det ska vara infört.

– Syftet med direktivet är bra. Osakliga löneskillnader måste bekämpas och fler verktyg behövs. Det har samtidigt blivit allt tydligare hur stora utmaningarna är med att genomföra direktivet i en nationell kontext, både för oss i Sverige och i andra EU-länder. Därför behövs det ett omtag på EU-nivå och vi tar nu initiativ till det, säger jämställdhetsminister Nina Larsson i ett pressmeddelande.

Enligt pressmeddelandet har beslutet fattats efter att regeringen haft dialog med arbetsgivare, fackförbund och civilsamhället. Regeringen anser att direktivet inte ger tillräcklig flexibilitet för nationella lösningar och skapar ”onödig administrativ börda”.

Det är oklart hur EU ställer sig till Sveriges krav.