Hoppa till huvudinnehåll
Jämställdhet

De ska säkra mensskydden

Alla trodde att det redan fanns. Men det saknas en standard som kvalitetssäkrar mensskydd som säljs handeln. Det ska svenska experter ändra på.
David Österberg Publicerad 13 februari 2023, kl 06:00
Gerda Mazi Larsson och Jenny Acaralp
Internationella standarder finns för nästan allt - men inte för mensskydd. Något som Gerda Mazi Larsson och Jenny Acaralp jobbar för att ändra på. Peter Knutson

 

Det finns över 22 000 globala standarder. Bakom dem står den internationella organisationen ISO*, som har 165 medlemsländer. ISO har standarder för allt från pappersformat och skostorlekar till laboratorier och varningsskyltar. Men för mensskydd finns ingen.

– Det är lite märkligt eftersom det är produkter som riktar sig till hälften av världens befolkning. För många andra kroppsnära produkter – blöjor, inkontinensskydd och sexleksaker – finns ISO-standarder, säger Gerda Mazi Larsson.

Under många år var hon vd på det filantropiska investmentbolaget The Case for Her, som investerar i menstruell hälsa, sexuell hälsa och njutning samt säkra aborter. Nu är hon ordförande för den internationella kommitté som ska ta fram en standard för mensskydd.

Till sin hjälp har hon bland andra Jenny Acaralp. Hon är projektledare på Svenska institutet för standarder, SIS.

– Gerda sitter på sakkunskapen. Jag har kunskapen kring att skriva standarder, känna till regelverk, se till att olika parter är representerade, planera möten och resor och göra budgetprognoser, säger hon.

"Mens är ett tabubelagt ämne"

I projektet deltar experter, branschföreträdare, forskare, organisationer och ISO-personal från 36 länder. Tillsammans har de omkring tre år på sig att enas om en internationell standard för mensskydd.

– Det är en utmaning att leda möten med så många människor från så många olika länder. Det är viktigt att alla känner sig delaktiga och får komma till tals. Vårt första möte var digitalt och efteråt fick alla deltagare svara på en enkät om hur jag hade skött mig. Det var lite nervöst med den typen av direktfeedback, men det verkar som att jag klarade det, säger Gerda Mazi Larsson.

Varför finns det inte redan en standard för mensskydd?

– En förklaring är att alla har förutsatt att standarden redan fanns. Menstruation är dessutom en kvinnofråga och ett tabubelagt ämne som vi inte pratar om så mycket.

Kan dagens produkter vara hälsofarliga?

– Det behöver de inte vara. Men en standard kommer att öka kunskapen om och kvaliteten på mensskydd. Den som använder tamponger vid varje menstruation har haft en tampong i kroppen mellan sex och åtta år när menstruationen upphör vid klimakteriet. I kroppens mest absorberande organ. Då ska det finnas bevis för att det inte är skadligt. En standard ökar också konsumentmakten, eftersom den gör det lättare att jämföra produkter, säger Gerda Mazi Larsson.

Lättare att importera mensskydd

Branschen kan också dra nytta av en standard. Om en produkt är ISO-certifierad underlättar det import och export. Och företag som utvecklar nya mensskyddsprodukter har lättare att förstå vilka krav som gäller.

– Det är dock inte ett lagkrav att följa en ISO-standard. Det är frivilligt att använda standarder och det är frivilligt att delta. Men det finns flera fördelar med att använda en internationell standard och därför väljer de flesta att göra det, säger Jenny Acaralp.

*ISO står för International organization for standardization.

Jämställdhet

Trygga pappor är mest föräldralediga

Pappor med högstatusjobb tar ut mer pappaledighet än andra. Orsak: de känner sig tryggare på jobbet.
Anita Täpp Publicerad 2 februari 2023, kl 15:33
Vinterlandskap. En pappa gungar sitt barn.
Pappor med högstatusjobb känner sig trygga på jobbet och riskerar inte att bli bestraffade för sin pappaledighet, visar en undersökning från Stockholms universitet. Foto: Christine Olsson/TT.

Ännu delar få föräldrar lika på föräldraledigheten.

Enligt Försäkringskassans senaste statistik, från 2020, gäller det bara en knapp femtedel av föräldraparen - där båda tagit ut mellan 40 och 60 procent av föräldraledigheten. Och fortfarande är vanligtvis mammorna mest föräldralediga.

Vad som avgör hur mycket pappaledighet som tas ut är ännu inte helt klarlagt.
Men enligt tidningen Forte Magasin har forskning visat att pappor med högkvalificerade och högavlönade yrken tar ut mer än dubbelt så mycket föräldraledighet än vad pappor med lågkvalificerade yrken gör.

Riskerar inte bli bestraffade

Och i ett nu aktuellt forskningsprojekt vid Sociologiska institutionen på Stockholms universitet har forskaren Helen Eriksson kommit fram till att det bland annat beror på att pappor med högstatusjobb känner sig trygga på jobbet och inte riskerar att bli bestraffade för sin pappaledighet.

I ett annat aktuellt forskningsprojekt, vid Göteborgs universitet, har forskarna funnit att arbetsplatserna av många anledningar kan avgöra hur mycket pappaledighet som tas ut.

 – Det finns de som gör det bra, som har en organisationsstruktur och en kultur på arbetsplatsen som gör det enkelt att ta ut pappaledighet, men det finns också de som gör det väldigt svårt för papporna, säger Philip Hwang, professor i psykologi som deltar i forskningsprojektet, till Forte Magasin och tillägger:

 – Chefer brukar ofta känna till de anställdas rättighet till pappaledighet och att det inte går att ”göra något åt”, men mellanchefer och andra kollegor på arbetsplatsen kan ibland tycka att det som har med papparollen att göra är någonting som hör till fritiden.

Även könsnormer är viktiga

Philip Hwang påpekar att det enligt forskningen finns fler faktorer inom organisationens struktur som kan underlätta för anställda att ta ut sin pappaledighet. Däribland ekonomiska incitament, som att en extra ersättning till föräldralediga erbjuds, lägre krav och att det finns en större buffert av medarbetare som kan rycka in när man tar ledigt. 

Även könsnormer och förväntningar på den anställda är viktigt, framhåller han.