Hoppa till huvudinnehåll
Jämställdhet

Karriär hindrar kvinnor att skaffa barn

Var fjärde kvinna under 36 år väntar med att skaffa barn för att inte skada sin karriär, enligt en undersökning från Unionen. På Clas Ohlson jobbar man aktivt för att föräldraskap inte ska ses som ett hinder i karriären.
Anita Täpp Publicerad 6 mars 2020, kl 11:13
Dean Drobot/Colourbox
Var fjärde kvinna skjuter upp att bli föräldrar på grund av att det skulle skada deras karriär. Dean Drobot/Colourbox

Enligt undersökningen, som gjorts av Novus på uppdrag av Unionen, väntar 25 procent av kvinnorna bland unga privatanställda tjänstemän med att skaffa barn därför att de anser att det skulle påverka deras karriär negativt. Motsvarande siffra bland männen är tolv procent.

Dessutom anser sig 30 procent av kvinnorna ha fått en lägre lön för samma arbete som männen på grund av sitt kön. Bland männen upplever bara tre procent detsamma.

I en kommentar till undersökningen säger Unionens ordförande Martin Linder:

– Allt för många unga kvinnor i tjänstemannayrken upplever negativ särbehandling på olika sätt. Det visar att kampen för ett jämställt arbetsliv är långt ifrån över.

Det är något som Unionen också gett uttryck för i årets avtalsrörelse där man ställt krav på att arbetsgivare ska upprätta handlingsplaner för att förhindra att föräldralediga missgynnas i sin lön- och karriärutveckling. Förbundet vill också se att alla anställda ska få 90 procent av lönen i upp till fem dagar per kalenderår som löneutfyllnad vid vab, vård av sjukt barn.

Läs mer: Unionen kräver löneutfyllnad vid vab

Ett annat sätt att jobba aktivt med jämställdhet kopplat till föräldraskap är att fylla ut lönen i samband med föräldraledighet. Så gör man på Clas Ohlson.

Utöver den föräldralön som betalas ut enligt kollektivavtalet får alla anställda nu, sedan ett tiotal år tillbaka, också löneutfyllnad som ihop med föräldrapenningen innebär att man får upp till 90 procent av lönen under en period av sin föräldraledighet. Löneutfyllnaden utgår med tio procent av den fasta grundlönen. Hur mycket det blir och hur länge det gäller beror på anställningstid.

– Den är också till för att uppmuntra fler pappor att vara hemma och det har också lett till att betydligt fler är det, säger Maria Thulemark, HR business partner på Clas Ohlson.

Ett annat bra exempel på deras jämställdhetsarbete är, enligt henne, att man har rekryterat flera kvinnor till chefsroller strax innan de har gått på föräldraledighet.

– Det viktigaste är naturligtvis att få rätt person på rätt plats. Men det här sänder också ut positiva signaler i organisationen. Vi vet ju att kvinnor tyvärr kan känna att barn kan vara ett hinder i karriären, när det egentligen borde vara precis tvärtom. Men det här motbevisar det.

Att Clas Ohlson nu har en kvinnlig vd liksom att både koncernledningen och ledningsgruppen är helt jämställd sänder också ut viktiga signaler till de anställda, sett ur jämställdhetssynpunkt, framhåller Maria Thulemark.

– Just nu har vi också målet att det ska vara 40/60 bland alla anställda, oavsett kön. Och på sikt strävar vi mot att det ska bli helt jämställt, säger hon.

Ytterligare en sak som ska bidra till att barnafödande inte ska ses som ett hinder är att man på senare år också har infört en flexibilitet så att tjänstemännen lättare ska kunna kombinera arbetsliv och familjeliv.

– Det betyder att man kan jobba hemifrån vid behov och har också lett till att vi har fått ett mycket öppnare klimat där det viktiga är vad man presterar, inte arbetstiden i sig eller var man arbetar, säger Maria Thulemark.

Undersökningen gjordes av Novus på uppdrag av Unionen i juni 2019 och bygger på svar från 1 017 privatanställda tjänstemän mellan 18 och 36 år.

Jämställdhet

"Man ser ett mönster i hur man behandlar kvinnor"

Kvinnor inom skogsbranschen känner sig lika eller rent av mer utsatta nu än tidigare, visar en ny studie från Sveriges lantbruksuniversitet, SLU. Carola Hellström är en av dem som lämnat branschen i protest.
Johanna Rovira Publicerad 5 september 2022, kl 06:01
Carola Hellström och bild på avverkad skog.
Skogssektorn: Carola Hellström lämnade branschen i protest mot mörkade kränkningar mot kvinnor.

Skogsbranschen är fortfarande mansdominerad trots att andelen kvinnliga studenter på utbildningarna ökat till 30 procent och att andelen kvinnliga chefer ökat.

– Man ser ett mönster i hur man behandlar kvinnor i skogsbranschen, säger Carola Hellström, som efter sex och ett halvt år på ett stort skogsbolag fick nog.

Carola Hellström upplevde att skogsbolaget där hon i fem år agerade som arbetsmiljöombud och likabehandlingsombud, aktivt mörkade och undvek att hantera kränkningar och trakasserier. Även om det fanns likabehandlingsplaner, gjordes aldrig någon analys och arbetsgivaren valde att vifta bort de riskfaktorer som fanns.

– Som ombud var jag inblandad i flera ärenden som handlade om kränkningar och sexuella trakasserier. Jag blåste i visslan även för egen del, men man lade locket på så att det skrek om det. Det gjordes en utredning och förövaren fick en annan, fin befattning, men arbetsgivaren valde att tiga och sopade kommunikationen om detta under mattan.

– Med tanke på allt jag sett och hört insåg jag att jag inte kunde jobba kvar hos en arbetsgivare som enbart jobbar aktivt med frågorna på pappret men inte efterlevde egna rutiner, riktlinjer och planer, säger Carola Hellqvist, som först avgick i protest som ombud och en månad senare sade upp sig.

Kvinnor lämnar av vantrivsel

Hon är ingalunda ensam om att lämna branschen. 25 procent av kvinnorna i skogssektorn säger upp sig, oftast av vantrivsel, enligt Elias Andersson, forskare vid SLU. Han var med på ett hörn när tempen på jämställdheten inom skogsbranschen togs 2011. Den undersökningen visade att det fanns en tydlig könssegregering och krut lades på att komma till rätta med problemen.

I veckan presenterade Elias Andersson tillsammans med kollegan Maria Johansson en uppföljning,  Tio år med jämställdhet på agendan, som visar att trots de insatser som sattes in efter den förra undersökningen, är resultatet nedslående. 

– Det är klart vi hade hoppats på att vi kommit längre. Samtidigt har vi ju fått signaler, inte minst efter #metoo och #slutavverkat, om att det fortfarande finns stora utmaningar, säger Elias Andersson.

Machokultur i branschen

Inom branschen har det funnits en kultur som att man ”måste tåla skämt” och ha skinn på näsan.  Den kulturen blev ifrågasatt i och med metoo-rörelsen, som inom skogsbranschen fick hashtagen slutavverkat, menar Elias Andersson. Men uppenbarligen kvarstår machokulturens inverkan på kvinnorna.

Två av fem kvinnor inom skogssektorn svarar i enkätundersökningen att de upplever utsatthet i form av könsdiskriminering och något fler uppger att de utsatts för kränkningar som glåpord, insinuationer, tafsande och utfrysning. 

– Det är nästan på gränsen att det ser ut som att utsattheten har ökat sedan 2011. Den har i alla fall inte minskat. En tolkning kan vara att det är medvetenheten om vad som faktiskt är okej och vad som inte är okej, som har ökat, säger Elias Andersson.

Tufft för kvinnliga chefer

Bland cheferna är det ännu fler som svarat att de upplevt könsdiskriminering eller kränkningar – tre av fem kvinnor i chefsposition har upplevt detta. Mest utsatta tycks kvinnor som är chef på en lägre position vara.

– En positiv överraskning är att skillnaden mellan andelen kvinnor och män som är chef på lägre- och mellannivå, som fanns 2011, i stort sett är borta. Men det är även dessa kvinnor som är mest utsatta, vilket tyder på att det inte räcker att bara rekrytera kvinnor, man måste också jobba på normer och kultur, säger Elias Andersson, som påpekar att arbetsgivaren har ett ansvar att förebygga och motverka diskriminering och kränkningar.

Carola Hellström gör samma analys:

– Man jobbar mycket på att få in kvinnor, men det krävs aktivt arbete för att få kvinnorna att stanna kvar, säger hon.