Hoppa till huvudinnehåll
Jämställdhet

Hon är framtidens mäktigaste

Handbollsstjärnan Linnéa Claeson är framtidens mäktigaste. Hon inspirerar hundratusentals följare på sociala medier och kämpar för ökad jämställdhet, enligt motiveringen.
David Österberg Publicerad 9 maj 2017, kl 16:46
Linnéa Claeson.
Linnéa Claeson, handbollsspelare och jämställdhetspionjär, toppar TCO:s lista över framtidens 99 mäktigaste. Foto: Noella Johansson/TT

För tredje året i rad listar den fackliga centralorganisationen TCO framtidens 99 mäktigaste personer. Överst på listan hamnar Linnéa Claeson, handbollsspelare och jämställdhetspionjär. Hon är – förutom sin handbollskarriär – känd för sitt Instagramkonto Assholesonline där hon på olika sätt synliggör sexuella trakasserier och näthat.

På kontot lägger hon till exempel ut konversationer med män som hotar henne eller som skickar bilder av sina könsorgan eller explicita sexuella inviter till henne. Ofta svarar hon med humor. En man skickar till exempel en bild på sig själv och skriver: ”Hej där sötnos, vill du hitta på något trevligt tillsammans i helgen för en bra peng? Jag tror du och jag skulle passa fint ihop. Låt mig skämma bort dig lite sötis.”

Linnéa Claeson svarar:
”Skulle hellre vara fast i fyra år nere i brunnen med tjejen från The Ring än att spendera en minut med dig.”

En annan man skriver:
”Hej Gudinna, hur är läget? Skulle du vilja äga en lydig slav kanske?:-)”

Svaret blir:
”Hade hellre ägt en shetlandsponny om jag ska vara ärlig.”

Listan över framtidens 99 mäktigast består av opinionsbildare mellan 18 och 35 år från bland annat politiska partier, näringsliv och media. Juryn har gjort en avvägning mellan formell och informell makt, vilket genomslag personerna har i medier och vilka positioner deras företrädare har. TCO vill också lyfta nytänkande och nyskapande personligheter.

Linnéa Claeson är stolt över förstaplatsen. På Instagram skriver hon: ”Om det är något kvinnor och flickor saknar runt om i världen så är det ju just makt och inflytande så jag är jävligt glad att en ung tjej som mig är nummer ett på listan.” Hon skriver också att hon ska använda sin makt till att ge fler tjejer och kvinnor makten att bestämma över sina egna kroppar och liv.

Andraplatsen på listan över framtidens 99 mäktigaste har Emil Källström, ekonomiskpolitisk talesperson för Centerpartiet. Tredjeplatsen går till Philip Botström, ordförande för SSU. På tioende plats hamnar Unionens utredare Fredrik Söderqvist, som fanns med på listan redan förra året.

Jämställdhet

Kvinnor missgynnas under föräldraledighet

Var tredje kvinna har känt sig missgynnad av sin arbetsgivare under sin föräldraledighet. Det visar en undersökning som Unionen har låtit göra.
Publicerad 8 mars 2024, kl 06:01
Till vänster en hög med mynt, till höger en föräldraledig mamma med sitt barn.
Jämställt var det - inte - här. Var tredje kvinna upplever lönemässig diskriminering i samband med föräldraledighet. Det visar en undersökning från Unionen och Novus. Foto: Colourbox/Martina Holmberg/TT.

Vad krävs egentligen för att ett arbetsliv ska vara föräldravänligt? Den frågan har Unionen, med hjälp av Novus, ställt till drygt 1 000 tjänstemän i privat sektor som har barn mellan 0–11 år. Svaren visar att det mest avgörande för att arbetslivet ska fungera med att vara förälder är en chef som har förståelse och en positiv inställning till föräldraskap och arbetsliv.

Undersökningen visar att jämställdheten på svensk arbetsmarknad har en bit kvar. Var tredje kvinnlig tjänsteman uppger att hon på något sätt ha blivit missgynnad av sin arbetsgivare under sin föräldraledighet. 
Många anser vidare att de inte fått tillräcklig kompetensutveckling, att de gått miste om chans till befordran eller att man blivit tilldelad sämre arbetsuppgifter på grund av sin föräldraledighet. 

Lönekartläggning nyckel till jämställdhet

Svaren visar även att många av de tillfrågade kvinnorna inte ingått i den årliga lönerevisionen. Det är allvarligt, anser Unionens förbundsordförande Peter Hellberg.

− Vi har haft ett förbud mot missgynnande av föräldralediga i snart 20 år, men fortfarande är det här något som drabbar tjänstemän, det är inte okej, säger han och fortsätter:

− Många känner sig missgynnade lönemässigt, att man har halkat efter i löneutvecklingen I många av våra kollektivavtalsskrivningar är det bestämt att man ska ingå i lönerevisionen. Om det är under ett sådant avtal, då bryter man mot det,

Enligt Unionens är de årliga lönekartläggningarna en viktig nyckel för att komma till rätta med oskäliga löneskillnader.

− Det är alldeles för många arbetsgivare som inte gör de här årliga lönekartläggningarna som det faktiskt finns lagkrav på. En tredjedel av lönekartläggningarna visar på osakliga löneskillnader som då rättas till. Vår erfarenhet visar att när man väl upptäcker löneskillnaderna och får diskutera det så brukar det faktiskt rättas till. Lönekartläggningar gör verkligen skillnad, säger Peter Hellberg.

Unionen arbetar aktivt för att det måste bli tydligare konsekvenser för företag som inte genomför lönekartläggningar.

− Idag är uppföljningen från myndigheter och Diskrimineringsombudsmannen för sällan förekommande, och sanktionerna för små. Då blir det inte några incitament för arbetsgivarna att följa lagen som vi ser det, och det måste det bli en förändring på, säger Peter Hellberg.

Text: Sylvester Löfström