Fredrik Söderqvist, utredare på Unionen, kommer att bli en av Sveriges mäktigaste personer i framtiden. Åtminstone räknar centralorganisationen TCO med det, för de har placerat Fredrik Söderqvist på delad elfte plats på sin lista över framtidens 99 mäktigaste.
TCO spår att Fredrik Söderqvist, utredare på Unionen, kommer bli en av Sveriges mäktigaste. Kollega
TCO har för att uppmärksamma engagemang, mod och innovationsförmåga hos unga, listat betydelsefulla opinionsbildare mellan 18 och 35 år. De korade kommer från politikens sfär, organisationer, fackföreningar, näringsliv och media men endast de tio som toppar listan är rangordnade med motivering.
Fredrik Söderqvist delar elfteplatsen med 88 andra presumtiva potentater.
Hur hamnade du på den här listan? – Det har väl att göra med att jag jobbar med aktuella framtidsfrågor på arbetsmarknaden. Förbundet syns ofta och har en politik som ligger i framkant. Utmärkelsen speglar nog mer att förbundet är på tårna och har mycket spännande på gång, säger Fredrik Söderqvist.
På förstaplats kommer Amanda Lundeteg, vd och talesperson på stiftelsen Allbright. Andraplatsen gick till journalisten Kristoffer Örstadius. På tredjeplats finns Kristina Persdotter, stabschef hos statsminister Stefan Löfven. Den tidigare Unionenanställda Seher Yilmaz, numera ordförande Rättviseförmedlingen, har fått en placering på sjätte plats. Se resten av listan här.
Lexbase och Krimfup får inte längre visa uppgifter om brott efter sökningar på namn, personnummer eller adress. Det slår Integritetsskyddsmyndigheten fast efter att ha granskat tjänsterna. Lexbase ska överklaga beslutet.
Lexbase och Krimfup bryter mot GDPR. Det slår Integritetsskyddsmyndigheten fast efter en tillsyn. Söktjänsterna får inte visa brottsuppgifter efter sökningar med namn, personnummer eller adress. Integritetsskyddsmyndigheten IMY
Genom flera svenska söktjänster går det att ta reda på om en person har dömts för brott. Två av dem är Lexbase och Krimfup.
Tjänsterna har grundlagsskydd genom så kallade frivilliga utgivningsbevis. Det innebär att skyddet för personuppgifter i EU:s dataskyddsförordning GDPR inte gäller.
Men nu slår Integritetsskyddsmyndigheten, IMY, fast att EU-rätten har företräde.
IMY anser därför att Lexbase och Krimfup har behandlat personuppgifter om brott utan lagligt stöd. Myndigheten kräver att bolagen ser till att användare inte kan ta del av uppgifter om brott genom att söka på namn, personnummer eller adress.
Bolagen bakom tjänsterna, Legal Newsdesk Sweden AB respektive Fuplex AB, får också reprimander av IMY.
Lexbase ska överklaga
Gunnar Axén är ansvarig utgivare på Lexbase. Han kallar IMY:s beslut för "myndighetsaktivism" i en kommentar till Kollega:
"Vi anser att IMY har gjort en långtgående övertolkning av EU-domstolens avgörande och att beslutet är ett tydligt exempel på myndighetsaktivism med allvarliga konsekvenser för tryck- och yttrandefriheten i Sverige. EU-domstolen har dessutom aldrig prövat Lexbase nuvarande, redaktionellt bearbetade nyhetstjänst, utan uttalade sig om den tidigare verksamheten."
Gunnar Axén anser också att det är problematiskt att IMY anser att Lexbase inte bedriver journalistisk verksamhet:
"Det illustrerar enligt vår mening ett grundläggande demokratiskt problem: att en myndighet anser sig ha mandat att dra gränsen för vad som är godtagbar journalistik och vilka journalistiska verksamheter som ska omfattas av grundlagens skydd."
Enligt Lexbase för IMY:s beslut tankarna till auktoritära stater:
"En sådan ordning är djupt oroande och för tankarna till hur myndigheter i auktoritära stater som Ryssland och Turkiet har använts för att begränsa den fria pressen. Vi kommer därför att överklaga beslutet."
MrKoll måste tillåta radering
IMY har samtidigt granskat söktjänsterna MrKoll och Upplysning. Enligt myndigheten har bolagen bakom tjänsterna inte tillgodosett privatpersoners rätt att få personuppgifter raderade enligt GDPR.
Eric Leijonram. Pontus Lundahl/TT
– Vi har i Sverige en situation med sökbara uppgiftssamlingar om stora delar av befolkningen. Vem som helst kan enkelt kartlägga oss, för vilka syften som helst. Nu blir det dock tydligt att söktjänster av det slag vi har granskat behöver tillämpa rätten till radering och följa de krav som finns för behandling av uppgifter om brott, säger Eric Leijonram, generaldirektör för IMY, i ett pressmeddelande.
Enligt IMY var avsikten med frivilliga utgivningsbevis aldrig att de skulle möjliggöra den här typen av omfattande söktjänster för personuppgifter.
– Det markerades uttryckligen av lagstiftaren. Mot bakgrund av ny praxis från Högsta domstolen och EU-domstolen finner vi nu att de aktuella söktjänsterna behöver följa dataskyddsförordningen, säger Eric Leijonram.
IMY har fått omkring 3 800 klagomål mot de fyra bolagen.
Kollega söker Krimfup för en kommentar.
Så säger lagen
Uppgifter om brott har ett särskilt skydd i GDPR. De får som huvudregel bara behandlas under myndighetskontroll eller när det finns särskilt stöd i lag. Ett fullständigt register över fällande brottmålsdomar får bara föras under kontroll av en myndighet.
Källa: IMY, GDPR artikel 10
Vad är IMY?
Integritetsskyddsmyndigheten, IMY, är Sveriges dataskyddsmyndighet. Den granskar att företag, myndigheter och andra verksamheter följer reglerna om dataskydd, bland annat GDPR. IMY ger också vägledning om hur personuppgifter får hanteras och kan ingripa mot verksamheter som bryter mot reglerna.
Myndigheten hette tidigare Datainspektionen, men bytte namn till Integritetsskyddsmyndigheten 2021.