Hoppa till huvudinnehåll
Jämställdhet

Extrema löneskillnader i fotbollen

Spelplanen är lika stor, matcherna lika långa och bollen ser likadan ut. Men löneskillnaderna mellan spelarna i dam- och herrallsvenskan är markanta. De kvinnliga SM-vinnarna 2017 tjänade bara en femtedel av vad de manliga gjorde.
Kamilla Kvarntorp Publicerad
Markus Rosenberg (till vänster) och Kosovare Asllani (till höger).
Markus Rosenberg (Malmö FF) och Kosovare Asllani (då Linköping FC) var den manlige respektive kvinnliga spelare med högst inkomst i sina lag 2017. Foto: Andreas Hillergen, Claudio Bresciani/TT

I slutet på oktober och början på november koras vinnarna i dam- respektive herrallsvenskan. Men de ekonomiska förutsättningarna för spelarna i de båda mästarlagen är helt olika. Uppgifter från Skatteverket visar att spelarna i Linköping FC i snitt hade en inkomst av tjänst på 15 926 kronor i månaden när de vann damallsvenskan 2017. Spelarna i Malmö FF, som vann herrallsvenskan samma år, hade en inkomst av tjänst på 80 642 kronor i månaden.

– Det känns tråkigt att skillnaden är så stor. Båda lagen spelar ju fotboll på samma nivå. Det är egentligen konstigt att det får vara så stora skillnader, så är det inte inom andra yrken. Vi gör ju samma jobb, säger Linköpings lagkapten Emma Lennartsson.

Enligt en undersökning som Unionen presenterade i maj behöver hälften av alla kvinnliga fotbollsproffs i Sverige jobba vid sidan av fotbollen för att klara ekonomin. Spelarna i Linköping FC är inget undantag. Drygt hälften av de 18 spelarna i den nuvarande truppen arbetar eller studerar för att komplettera fotbollslönen.

– För fotbollsspelare på den här nivån är det viktigt med både fysisk och mental återhämtning. När de måste åka direkt från träning till jobb finns det risk för att deras vila och matintag störs. Det är klart att de skulle vara mindre stressade, tryggare i sin ekonomi och helt och hållet kunna fokusera på fotbollen om de inte behövde jobba extra, säger Linköping FC:s klubbdirektör Ann-Sofie Brehmer Hjertstedt.

För att få ekonomin att gå ihop jobbar Emma Lennartsson halvtid med kundsupport på ett företag.

– 2017 hade jag inte kunnat leva på fotbollen. Sedan dess har min lön förhandlats om, men utan att jobba extra skulle jag inte få något över. Och man vill ju kunna lägga undan lite pengar, säger hon.

Hon har haft turen att hitta en arbetsplats där hon själv kan anpassa arbetstiderna till träning och match.

– Jag är lyckligt lottad som inte har några krav på mig att jobba ett visst antal timmar per vecka, utan får betalt för det arbete som jag hinner med.

Hade hon inte behövt jobba extra hade hon kunnat fokusera mer på fotbollen.

– Jag har ju inget fysiskt arbete, men hade kunnat vara piggare i huvudet och bättre utvilad till träning - och slippa stressen över ekonomin.


Emma Lennartsson jobbar halvtid utöver fotbollen för att få ihop ekonomin. Foto: John Sandlund

Men Emma Lennartsson tycker också att det finns fördelar med att ha ett annat jobb.

– Oavsett om fotbollen går bra eller dåligt kan det vara skönt att ha något annat att tänka på också. Och det är trevligt med arbetskollegor utanför fotbollen.

Enligt Ann-Sofie Brehmer Hjertstedt ökar de låga lönerna risken för att duktiga spelare söker sig utomlands.

– Om lönerna inte höjs blir Sverige ett utbildningsland, där vi betalar våra unga talanger en liten slant på vägen upp. När de har blivit tillräckligt duktiga köps de upp av stora europeiska klubbar som har pengar. Utomlands är förutsättningarna bättre. Lönerna är inte jämställda, men damerna har rimliga löner som det går att leva på och de får bilar, lägenheter och andra faciliteter, säger hon.

En förklaring till att kvinnliga fotbollsproffs tjänar mer i länder som England och Frankrike än i Sverige är att de utländska herrlagen bidrar med pengar till damlagen.

Men Anna Maria Hellborg, doktor i idrottsvetenskap, är tveksam till att en modell där damlagen får del av de pengar som herrlagen drar in skulle fungera i Sverige.

– Det finns ingen svensk herrklubb som har lika mycket pengar som klubbar som Barcelona, Manchester United och Chelsea. För svenska klubbar skulle ett bidrag till damerna bli mycket mer kännbart, säger hon.

De ojämställda lönerna inom fotbollen är ett utslag av att damfotbollen är yngre än herrfotbollen, enligt Helena Nilsson, interim generalsekreterare för Elitfotboll dam.

– Det är en orättvisa med historiska rötter. Damfotbollen har inte en lika lång historia som herrfotbollen och får därför inte samma uppmärksamhet, varken av publiken eller kommersiellt.

Vi har alla ett ansvar för vad vi väljer att konsumera och fokusera på

Men Anna Maria Hellborg anser att det är en förenkling att säga att löneskillnaderna handlar om att herrfotbollen omsätter mer.

– Löneskillnaderna bottnar i en föreställning om att män är bättre på idrott än kvinnor. Vill vi ha mer jämställda löner måste publiken gå på fler dammatcher, företagen sponsra mer jämställt och medierna rapportera om dam- och herrfotboll på samma sätt. Och naturligtvis måste idrotten satsa jämställt. Vi har alla ett ansvar för vad vi väljer att konsumera och fokusera på, säger hon.

Helena Nilsson understryker näringslivets roll för att lönerna inom svensk fotboll ska bli mer jämställda.

– Det är framför allt kommersiella pengar som ger herrarna goda löner. Därför är det viktigt att svenskt näringsliv sponsrar mer jämställt. Mediebolagen borde också se sig i spegeln när det gäller vad som lyfts fram som spännande sporter i sändningar och artiklar. Det är viktigt att sponsorchefer och marknadschefer tänker till kring var de satsar sina pengar.

"Kommenterar aldrig löner"

Malmö FF kommenterar aldrig de anställdas löner, skriver lagets presschef Peter Åhlander i en kommentar. När det gäller damernas löner menar han att det är intäkterna, som styrs av publikintresset, som avgör hur höga lönerna kan vara.

– Om det stora intresset för VM i sommar skulle kunna kanaliseras till damallsvenskan kommer lönerna snabbt att stiga. Här har vi - klubbar och förbundet - en utmaning att arbeta med så att vi kan ta vara på det latenta intresse som finns. Det hade varit bra om lönerna i damallsvenskan kunde höjas och som ett första steg i varje fall ligga på en nivå så att spelarna kan leva på sin lön, skriver han.

Så mycket tjänar fotbollsspelarna

  • Kollega har tagit fram uppgifter från Skatteverket om vilken inkomst av tjänst de 28 spelarna i Malmö FF och de 22 spelarna i Linköping FC redovisade för inkomståret 2017, när båda lagen vann SM. Beloppet visar sammanlagd inkomst av tjänst, det vill säga även ersättning från jobb vid sidan av fotbollen.
  • Enligt fotbolldirekt.se har allsvenska spelarna i snitt en lön på omkring 100 000 kronor i månaden. Malmö FF beräknas ligga högst med en månadslön på 150 000 – 160 000 kronor. I uppskattningen av genomsnittslönerna ingår eventuella så kallade signing bonusar, en större engångssumma som slås ut över respektive kontrakts samtliga månader.
  • Genomsnittslönen i damallsvenskan uppgick år 2017 till 10 193 kronor per månad vid 12 månaders anställning, antaget 22 spelare i spelartruppen.

Källa: Fotbolldirekt.se, Elitfotboll Dam

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Jämställdhet

Kvinnor frågar oftare hur kollegan mår

Var fjärde kvinna frågar hur kollegorna mår varje dag. Motsvarande siffra för män är en tiondel. Det visar en enkät av Novus i samarbete med Make Equal.
Elisabeth Brising Publicerad 6 maj 2024, kl 06:01
Två kvinnor samtalar stående.
Kaffekokare och trevlighetsexpert. Vem är kontorets kurator, festfixare och florist? Känner du igen rollen hos någon eller har du tagit den själv? Foto: Shutterstock

Brukar du ställa frågor om hur kollegor mår? Om du är kvinna är det troligare att du svarar ja på frågan enligt en Novus-undersökning som gjordes i april i samarbete med jämlikhetskonsulterna Make Equal. 

Drygt var fjärde kvinna uppger att de själva har uppmärksammat kollegors mående minst en gång varje dag under senaste månaden. Motsvarande siffra för män är tio procent. 

Ungefär lika många män som kvinnor uppger att de själva uppmärksammat kollegors mående minst en gång per månad. 

Inte bara ”Tjena – läget?”

Alva Karlsson, jämlikhetskonsult på Make Equal, betonar att den sociala arbetsmiljön är en viktig, men ofta osynlig del i trivseln på arbetsplatsen. 

Alva Karlsson.jpg
Alva Karlsson. Foto: Make Equal

– Både män och kvinnor ställer frågor om kollegors mående, alltså frågor som är inte bara är: Tjena, läget? utan mer lyssnar in och tar till sig det kollegor säger.

Mer än dubbelt så många kvinnor som män upplever också att kvinnor i högre grad plockar bort andras koppar eller glas på kontoret. Enligt undersökningen är det också fyra gånger fler kvinnor som upplever att kvinnorna i högre grad tar ansvar för att ta anteckningar under möten. 

Fler kvinnor ökar uppskattningen 

Ett trevligt klimat gör att fler mår bra och vill stanna kvar. Men sällan får de som gör de små outtalade och osynliga uppgifterna cred, karriärutveckling eller lönepåslag för att de är sympatiska lagspelare som lyfter andra. Tvärtom kan det enligt studier påverka karriären negativt för individen, trots att arbetsplatsen gynnas. 

– Det här är en fråga som vi märkt på arbetsplatser att det är lite extra svårt att ta på. Det går inte att skapa roterande scheman kring vem som sköter det sociala, men det är osynligt arbete, något som tar tid och påverkar arbetsmiljön, säger Alva Karlsson. 

Vad får det här för effekter?

– Alla de osynliga arbetsuppgifterna är ingen stor grej var för sig, och nödvändigtvis inget som upplevs som jobbigt. Som att prata om helgen, det är inget man tänker på som en uppgift, men om samma personer också tar anteckningar och fixar fika blir det många timmar. 

Ska kvinnor vara mindre sociala eller män mer?

– Det handlar inte om det, utan om att börja synliggöra och ge cred till de som gör det här arbetet och hur vi är som personer. Vissa har lättare att ta socialt ansvar vilket är viktigt för arbetsplatsen. Är man inte så bra på det kanske man kan göra något annat extra. 
 
Hur creddar man de där som är skickliga i det sociala?

– Prata om att du uppskattar att personen frågar hur du mår. Det kan kännas skönt att någon märker det. Det kan även komma upp som något positivt i medarbetarsamtal. 

Blir man inte mindre produktiv av att sitta och prata? 

– Det behöver inte ta särskilt lång tid, jag tror få sitter och tar socialt ansvar åtta timmar per dag. Men om det är samma personer som kanske också städar efter fikan, tar anteckningar och gör en sammanlagd insats som inte ger personen någon uppskattning blir det en ojämlik utmaning. 

Förväntas det av kvinnor att de ska ta mer socialt ansvar?

– Ja, vi har sociala förväntningar på att kvinnor ska göra det. Om de inte gör det straffas de för att de inte stöttar och hjälper till. Men när män inte gör det så funderar man inte över det. Och om en man tar socialt ansvar anses det jättebra att han till exempel fixat fikat, säger Alva Karlsson.  

Hur ska man kunna prata om osynligt arbete utan att män slår bakut?

– Det handlar inte om skuld, utan om att synliggöra saker som man inte alltid tänker på, utan tar för givet. Prata om det på arbetsplatsen. Har vi några osynliga arbetsuppgifter i gruppen som tenderar att landa i vissas knä? Nu finns ett handlingsutrymme. Vi kan skapa positiv skillnad för en mer jämlik arbetsplats. 

Make Equals Osynligt-arbete-barometer i samarbete med Novus tar tempen på jämställdheten i svensk arbetsmiljö. Den senaste enkäten är gjord på 715 personer i åldrarna 20-65 år och ger en fingervisning om mäns och kvinnors upplevelse av socialt ansvarstagande. 

”Osynligt arbete” på jobbet är uppgifter som: 

• Hjälper företaget men som inte ingår i din arbetsbeskrivning eller i företagets/organisationens huvudsakliga uppdrag.

• Inte leder till några professionella fördelar för den som utför det. 

• Ofta görs i skymundan. 

• Inte kräver några särskilda specialkunskaper. 

• Studier visar att kvinnor lägger 200 fler timmar än män per år på osynligt arbete, vilket kan påverka lön och karriär negativt. 

Exempel kan vara brygga kaffe, föra mötesanteckningar, köpa fika, samordna presentinsamling - eller fråga hur kollegorna mår. 

Källa: Lise Vesterlund, professor i nationalekonomi som forskar om ”non-promotable work” och har skrivit boken The No Club: Putting a Stop to Women’s Dead-End Work. 

"Känslomässigt arbete"
Begreppet ”känslomässigt arbete” fick genomslag 2017 i en viral krönika av nordamerikanska journalisten Gemma Hartley som sedan skrev boken Så jävla trött - om kvinnors känslomässiga arbete.