Hoppa till huvudinnehåll
Lön

Kvinnliga fotbollsproffs kan inte leva på sina löner

Fotbollsspelare är ett av Sveriges mest ojämställda yrken sett till lön och villkor. Hälften av de kvinnliga proffsen kan inte leva på sin lön. Det konstaterar Unionen i en ny rapport.
Kamilla Kvarntorp Publicerad
Thomas Johansson / TT
Kungsbacka DFF och Djurgårdens IF FF under en match i damallsvenskan. Thomas Johansson / TT

Unionen har kartlagt löner, anställningsförhållanden och föräldraledighet för fotbollsproffs i landslaget och Allsvenskan. De kvinnliga proffsens löner är inte i närheten av de manliga spelarnas. Kvinnliga spelare har också svårare att kombinera fotbollskarriären med föräldraskap och att jobba kvar inom fotbollen när den aktiva karriären är över.

– Villkoren och förutsättningarna inom fotbollen är väldigt ojämställda. Det är upprörande hur stora skillnaderna är. Så kan vi inte ha det långsiktigt. Kvinnor och män ska behandlas på samma sätt i arbetslivet – ha samma rätt och möjligheter till utveckling, både vad gäller lön och karriär, säger Unionens förbundsordförande Martin Linder.

Enligt det internationella fotbollsförbundet FIFA:s senaste rankning över de bästa herr- och damlandslagen i världen hamnar det svenska damlandslaget på en nionde plats, medan herrlandslaget ligger på fjortonde plats. Men damernas bättre prestationer återspelar sig inte i lönerna.

88 procent av herrarna har en månadslön på över 30 000 kronor i månaden. Bland damspelarna tjänar hela 86 procent under 20 000 kronor i månaden.

Ersättningen utöver fast månadsersättning från klubben skiljer sig också mycket mellan de kvinnliga och manliga proffsen. 27 procent av männen jämfört med 3 procent av kvinnorna får ersättning vid matchvinst. Och 37 procent av männen jämfört med 16 procent av kvinnorna har personlig sponsring.

Läs mer: "Hiskeliga pengar inom herrfotbollen"

De ojämlika ersättningsnivåerna gör att nästan hälften, 46 procent, av de kvinnliga fotbollsproffsen inte kan leva på sin sammanlagda inkomst från fotbollen – 93 procent av de manliga spelarna kan göra det. Medan männen kan satsa helhjärtat på fotbollen måste kvinnorna alltså ha ett deltidsjobb vid sidan av fotbollskarriären för att klara försörjningen.

Att få ihop flera deltidsjobb med fotbollsträning och matcher i olika städer och länder är ofta svårt.

– Och att hinna till flera deltidsjobb på olika platser skapar stress. Det kan leda till ökad skaderisk, säger Shadé Jalali, utredare på Unionen som har skrivit rapporten.

Män avslutar oftast karriären på grund av skador och sämre motivation. Bland kvinnor är den främsta anledningen i stället att de inte får ekonomin att gå ihop och att de vill skaffa familj.

Hälften av de manliga proffsspelarna, 51 procent, har barn jämfört med endast 3 procent av de kvinnliga spelarna. Att så få kvinnliga fotbollsproffs har barn och att de ofta lämnar fotbollskarriären för att bilda familj tyder, enligt rapporten, på att det är särskilt svårt för kvinnor att kombinera föräldraskap med en fotbollskarriär.

Men en gravid person ska inte behöva betrakta sin karriär som avslutad.

”Hon bör, precis som vid en skada få möjligheten att komma tillbaka till sin klubb och sitt landslag. En graviditet är dessutom mer förutsägbar och lättare att planera för än en skada”, skriver rapportförfattaren.

För att förändra förhållningssättet till graviditet och föräldraledighet behövs bland annat tydlig information och riktlinjer om exempelvis hur kontrakt kan förlängas eller pausas, enligt rapporten.

Kvinnliga proffsspelare har också svårare att hitta nya uppgifter inom fotbollen, som till exempel tränare, när den aktiva karriären är slut. Exempel på mansdominansen i branschen är att två av 25 anställda av herrlandslaget är kvinnor, inom damlandslaget är sju av 19 anställda kvinnor.

De stora löneskillnaderna mellan män och kvinnor inom fotbollen förklaras ofta med att publikens intresse är större för herrfotboll. Sändningslicenserna kostar dessutom mer och transferpriser i miljardbelopp förekommer bara inom herrfotbollen.

– Med den utgångspunkten hade vi inte kunnat bedriva jämställdhetsarbete på något område. Man måste först ta reda på hur det ser ut, sedan ställa sig frågan om det är så här vi vill ha det. Därefter går det att komma fram till hur vi ska driva på för en sådan förändring, säger Martin Linder.

Hans-Göran Elo är förbundsdirektör för Arbetsgivaralliansen, idrottens arbetsgivarorganisation. Han beskriver de stora löneskillnaderna inom fotbollen som en komplex fråga.

– Det är klart att det inte är bra med så stora löneskillnader. Men man måste få in mer pengar i systemet för att lyfta damernas löner. Det har vi inte i dagsläget, säger han.

En konsekvens av de dåliga villkoren för kvinnliga fotbollsproffs i Sverige är att tjejer väljer bort en fotbollskarriär.  

– När unga tjejer i Sverige ser att kvinnliga fotbollsproffs inte kan leva på sina yrken väljer de bort fotbollen som satsning. Det gör att det blir ett sämre underlag, säger Shadé Jalali.

För tio år sedan låg det svenska damlandslaget i topp fem på världsrankingen. Nu har det halkat ner till plats 9. Länder som England och Frankrike har däremot klättrat i takt med att de fått proffsligor, där kvinnor tjänar ganska bra.

För ett få till en ändring betonas i rapporten vikten av att kvinnliga så väl som manliga fotbollsproffs i Sverige får heltidsanställningar samt löner och ersätt­ningar som det går att leva på.

– Någon behöver hålla i taktpinnen och gå före för att sätta Sverige på jämställdhetskartan även när det gäller fotbollen, säger Shadé Jalali.

Unionen, som organiserar anställda idrottsutövare och kanslipersonal inom idrotten, vill bland annat förbättra situationen för de kvinnliga proffsspelarna genom att bedriva klassiskt fackligt arbete.

– För oss gäller det att organiserar så många av elitutövarna som möjligt. Och sedan göra det som vi är bäst på – reglera arbetsvillkor i avtal, säger Martin Linder.

Rapporten bygger bland annat på intervjuer gjorda med 76 damspelare och 59 herrspelare i landslaget och Allsvenskan, som är medlemmar i Spelarföreningen och Unionen. 254 unga fotbollsspelare i åldrarna 10-16 år intervjuades också. Intervjuerna gjordes 21 maj – 9 oktober 2018 av Novus på uppdrag av Unionen.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Lön

Se upp för ”hybridlön”

Fler anställda inom konsultbranschen lockas av så kallad bruttolöneavtal, med följd att jobbet beskrivs som en slags hybrid mellan att vara anställd och egen. Fallgroparna är många och anställda riskerar att hamna i skuld om det vill sig illa.
Johanna Rovira Publicerad 2 juni 2025, kl 06:01
Bruttolön i form av en stor hög pengar kan verka lockande, men pengarna ska täcka mycket man som anställd med vanlig lön inte behöver betala själv. Foto: colourbox

Vill du ha vanlig liten lön eller en stor hög med pengar som du kan förfoga över helt själv? Bruttolönemodellen kan låta väldigt lockande, i synnerhet som den presenteras som det ”smartare alternativet”. Unionenmedlemmen Madeleine valde pengahögen, när hon tackade ja till ett jobb inom it-branschen för tre år sedan. 

– Jag fick höra att det var lite intelligentare människor som valde bruttolönemodellen och tänkte: varför inte, det är väl så här man gör i Stockholm?

Men det är inte bara i Stockholm bruttolönemodeller används och alla kan inte heller välja, ibland är bruttolön det enda alternativet som erbjuds. Modellen kan se olika ut på olika företag. På Madeleines förra arbetsplats handlade det om att konsulterna fick runt 70 procent i en klump av den summa som kunden betalade till företaget, men hon känner till andra företag där konsulter får drygt 80 procent av notan från kunden. 

Det låter mycket, men av sin andel ska konsulten sedan bekosta i princip allt från sin egen pension, semester och sjuklön till arbetsverktyg, licenser och sociala avgifter. 

Bättre starta eget

– Jag ser det som en hybrid mellan att vara anställd och egen, men där man förlorar mycket i båda ändarna. Varför inte bara starta eget i så fall, säger Madeleine, som egentligen heter något annat. 

Även konferenser och kompetensutbildningar skulle bekostas ur potten på Madeleines jobb. Arbetsgivaren kunde ibland delvis bekosta konferensresor och bjuda på föreläsningar, men i princip allt annat skulle dras från kontot. 

– Fördelarna med modellen är inte jättestora om jag ska vara helt ärlig. Målet är ju att fakturera så mycket som möjligt och bygger på att du har uppdrag hela tiden. Man kan ju skatteplanera mer. Man har möjlighet att köpa prylar för oskattade pengar och dra av moms. Har man intresse av häftiga prylar, så visst, jag vet en kollega som köpte ett moderkort för 26 tusen, säger Madeleine. 

Nackdelarna visar sig snabbt när du blir sjuk eller råkar ut för oförutsedda utgifter. Ett arbetstagarvänligt år med många röda dagar kan till exempel svida ordentligt för den som har lön enligt bruttolönemodellen, enligt Madeleine.

Hamnar i skuld

 Om företaget inte kan hyra ut dig förväntas du säga upp dig och har själv ansvaret för att avsluta mobilabonnemang exempelvis. 

Enligt Ia Hamn, central ombudsman på Unionen, med ansvar för kollektivavtalen inom it och telecom, tillämpar vissa företag egenkonstruerade bruttolönemodeller där anställda som slutar kan bli skyldiga sin arbetsgivare pengar.  

– Unionen tycker inte att någon ska hamna i skuld på grund av arbetsgivarens lönemodell, så om medlemmar råkar ut för detta hoppas jag att de kontaktar förbundet, säger Ia Hamn.


Inte förenligt med kollektivavtalsmodellen

Enligt Ia Hamn är Unionen och arbetsgivarparten TechSverige överens om att bruttolönemodeller inte är förenliga med kollektivavtalsmodellen. Hon rekommenderar den som kan välja, att det är bättre att bli egen företagare i stället för att skriva avtal om bruttolön. 

– De modeller jag har sett är utformade så att arbetsgivaren bara håvar in pengar och står helt utan risk, säger Ia Hamn. 

– Jag tror det här är en lönemodell vi kommer att se mer av framöver, åtminstone inom IT-svängen.  Jag har kontaktats av flera andra företag som också har den här modellen, säger Madeleine som dock inte är intresserad av att jobba på företag med bruttolönemodell igen. 

Exempel på vad som ska bekostas av anställda

  • Sociala avgifter/arbetstagaravgifter (31,42 procent)
  • Pension 
  • Sjukförsäkring 
  • Sjukvårdsförsäkring
  • Semesterlön inkl semestertillägg
  • Personalbil 
  • Friskvårdsbidrag 
  • Mobiltelefon, abonnemang
  • Litteratur
  • Dator och datautrustning
  • Självrisk för försäkring
  • Utbildning
  • Terminalglasögon
  • Lön