Om du är medlem i Unionen och inte redan prenumererar på Kollegas populära nyhetsbrev så kan du passa på att registrera dig via länken nedan.
Då får du Kollegas bästa nyheter, avslöjanden och smarta tips om allt som rör arbetsmarknaden direkt i din inkorg varje vecka.
Har du erfarenhet av att kvinnliga och manliga fotbollsproffs behandlas olika i Sverige?
– Det är svårt att svara på då jag aldrig riktigt haft någon insikt i hur herrarna har det. Men tidigt i min karriär såg jag skillnader mellan ytor vi rörde oss på. MFF:s omklädningsrum för herrarna var till exempel större än damernas.
– Det är först nu som vi insett att vi kan kräva samma förutsättningar som herrarna. Förr var vi mest glada över att få vara med på ett hörn. Att det fortfarande är skillnader är förstås inte okej. Alla förutsättningar för att bedriva samma jobb bör vara desamma.
Hur ser du på de stora löneskillnaderna mellan kvinnliga och manliga fotbollsproffs i Sverige?
– Jag blir upprörd över att det finns så hiskeliga pengar inom herrfotbollen. Jag blir framförallt upprörd över att FIFA (Internationella fotbollsförbundet) fortfarande tycker att det är helt okej med olika löner. Det är ju inte okej någonstans att fotbollsspelare ska ha så otroliga löner, inte någonstans i hela världen kan det vara okej. Men så ser det ut och innan sponsorer kräver jämlika förhållanden är det svårt att rucka på löneskillnaderna. Det är också svårt för FIFA att agera, eftersom medlemsländerna måste vara delaktiga - och som vi alla vet är inte synen på kvinnor så himla härlig i alla medlemsländer.
Hur kan situation förbättras?
– Allmänheten måste säga ifrån och sätta ner foten. Tycker vi att det är okej att säga till hälften av jordens befolkning att de är mindre värda fast de gör samma jobb som den andra hälften? Tycker vi inte det måste vi säga ifrån och sätta press på nationsförbund, UEFA och motsvarande samt FIFA. Sponsorerna måste också sätta ner foten. Vill vi att unga tjejer ska kunna få drömma om att kunna bli så bra de vill måste saker och ting förändras.
– Marknadsföring är det vi behöver - produkten är bra nog för att attrahera vår egen målgrupp, som nu är stor. Det är bara att titta på försäljningssiffrorna kring till exempel VM eller hur stor tv-publik som följer mästerskapen. Vi måste givetvis också börja ta rejält betalt för sådant som tv-avtal.
Hur påverkas fotbollsspelare av att tvingas jobba deltid vid sidan av fotbollen?
– Delar man sin tid och sitt fokus på olika saker finns såklart risken att man inte gör det ena eller det andra så bra som man skulle kunna.
Hur har du själv klarat ekonomin under din fotbollskarriär?
– Jag har levt relativt billigt och ibland fått stöttning från förbundet eller SOK. Jag har också drivit en enskild firma, där jag fått in olika uppdrag som jag kunnat dryga ut lönen med. Det har hänt att jag blivit sponsrad med pengar för att kunna klara vissa situationer. Min familj spenderade också mycket pengar på mig när jag var yngre och hade flyttat hemifrån, men jag jobbade också i många år.
Vill du fortsätta inom fotbollen efter din aktiva karriär?
– Jag är intresserad av att stanna inom fotbollen, då det är här jag har i stort sett all min erfarenhet. Och ärligt talat kommer jag nog ha svårt att konkurrera i någon annan bransch, då jag lär vara närmare 40 år när jag ska söka nästa jobb. Fotbollen berör ju många olika intressenter, så någon slags roll ska jag nog kunna hitta med fotboll som gemensam nämnare.
Vill du ha vanlig liten lön eller en stor hög med pengar som du kan förfoga över helt själv? Bruttolönemodellen kan låta väldigt lockande, i synnerhet som den presenteras som det ”smartare alternativet”. Unionenmedlemmen Madeleine valde pengahögen, när hon tackade ja till ett jobb inom it-branschen för tre år sedan.
– Jag fick höra att det var lite intelligentare människor som valde bruttolönemodellen och tänkte: varför inte, det är väl så här man gör i Stockholm?
Men det är inte bara i Stockholm bruttolönemodeller används och alla kan inte heller välja, ibland är bruttolön det enda alternativet som erbjuds. Modellen kan se olika ut på olika företag. På Madeleines förra arbetsplats handlade det om att konsulterna fick runt 70 procent i en klump av den summa som kunden betalade till företaget, men hon känner till andra företag där konsulter får drygt 80 procent av notan från kunden.
Det låter mycket, men av sin andel ska konsulten sedan bekosta i princip allt från sin egen pension, semester och sjuklön till arbetsverktyg, licenser och sociala avgifter.
– Jag ser det som en hybrid mellan att vara anställd och egen, men där man förlorar mycket i båda ändarna. Varför inte bara starta eget i så fall, säger Madeleine, som egentligen heter något annat.
Även konferenser och kompetensutbildningar skulle bekostas ur potten på Madeleines jobb. Arbetsgivaren kunde ibland delvis bekosta konferensresor och bjuda på föreläsningar, men i princip allt annat skulle dras från kontot.
– Fördelarna med modellen är inte jättestora om jag ska vara helt ärlig. Målet är ju att fakturera så mycket som möjligt och bygger på att du har uppdrag hela tiden. Man kan ju skatteplanera mer. Man har möjlighet att köpa prylar för oskattade pengar och dra av moms. Har man intresse av häftiga prylar, så visst, jag vet en kollega som köpte ett moderkort för 26 tusen, säger Madeleine.
Nackdelarna visar sig snabbt när du blir sjuk eller råkar ut för oförutsedda utgifter. Ett arbetstagarvänligt år med många röda dagar kan till exempel svida ordentligt för den som har lön enligt bruttolönemodellen, enligt Madeleine.
Om företaget inte kan hyra ut dig förväntas du säga upp dig och har själv ansvaret för att avsluta mobilabonnemang exempelvis.
Enligt Ia Hamn, central ombudsman på Unionen, med ansvar för kollektivavtalen inom it och telecom, tillämpar vissa företag egenkonstruerade bruttolönemodeller där anställda som slutar kan bli skyldiga sin arbetsgivare pengar.
– Unionen tycker inte att någon ska hamna i skuld på grund av arbetsgivarens lönemodell, så om medlemmar råkar ut för detta hoppas jag att de kontaktar förbundet, säger Ia Hamn.
Enligt Ia Hamn är Unionen och arbetsgivarparten TechSverige överens om att bruttolönemodeller inte är förenliga med kollektivavtalsmodellen. Hon rekommenderar den som kan välja, att det är bättre att bli egen företagare i stället för att skriva avtal om bruttolön.
– De modeller jag har sett är utformade så att arbetsgivaren bara håvar in pengar och står helt utan risk, säger Ia Hamn.
– Jag tror det här är en lönemodell vi kommer att se mer av framöver, åtminstone inom IT-svängen. Jag har kontaktats av flera andra företag som också har den här modellen, säger Madeleine som dock inte är intresserad av att jobba på företag med bruttolönemodell igen.
