Hoppa till huvudinnehåll
Lön

”Hiskeliga pengar inom herrfotbollen”

Hedvig Lindahl är målvakt i det svenska fotbollslandslaget. Hon lämnade nyss Chelsea och har tidigare spelat i Allsvenskan för klubbar som Malmö FF och Linköpings FC.
Kamilla Kvarntorp Publicerad
Hedvig Lindahl
Hedvig Lindahl, landslagsmålvakt. Foto: Kollega

Har du erfarenhet av att kvinnliga och manliga fotbollsproffs behandlas olika i Sverige?
– Det är svårt att svara på då jag aldrig riktigt haft någon insikt i hur herrarna har det. Men tidigt i min karriär såg jag skillnader mellan ytor vi rörde oss på. MFF:s omklädningsrum för herrarna var till exempel större än damernas.

– Det är först nu som vi insett att vi kan kräva samma förutsättningar som herrarna. Förr var vi mest glada över att få vara med på ett hörn. Att det fortfarande är skillnader är förstås inte okej. Alla förutsättningar för att bedriva samma jobb bör vara desamma.

Hur ser du på de stora löneskillnaderna mellan kvinnliga och manliga fotbollsproffs i Sverige?
– Jag blir upprörd över att det finns så hiskeliga pengar inom herrfotbollen. Jag blir framförallt upprörd över att FIFA (Internationella fotbollsförbundet) fortfarande tycker att det är helt okej med olika löner. Det är ju inte okej någonstans att fotbollsspelare ska ha så otroliga löner, inte någonstans i hela världen kan det vara okej. Men så ser det ut och innan sponsorer kräver jämlika förhållanden är det svårt att rucka på löneskillnaderna. Det är också svårt för FIFA att agera, eftersom medlemsländerna måste vara delaktiga - och som vi alla vet är inte synen på kvinnor så himla härlig i alla medlemsländer.

Hur kan situation förbättras?
– Allmänheten måste säga ifrån och sätta ner foten. Tycker vi att det är okej att säga till hälften av jordens befolkning att de är mindre värda fast de gör samma jobb som den andra hälften? Tycker vi inte det måste vi säga ifrån och sätta press på nationsförbund, UEFA och motsvarande samt FIFA. Sponsorerna måste också sätta ner foten. Vill vi att unga tjejer ska kunna få drömma om att kunna bli så bra de vill måste saker och ting förändras.

– Marknadsföring är det vi behöver - produkten är bra nog för att attrahera vår egen målgrupp, som nu är stor. Det är bara att titta på försäljningssiffrorna kring till exempel VM eller hur stor tv-publik som följer mästerskapen. Vi måste givetvis också börja ta rejält betalt för sådant som tv-avtal.

Hur påverkas fotbollsspelare av att tvingas jobba deltid vid sidan av fotbollen?
– Delar man sin tid och sitt fokus på olika saker finns såklart risken att man inte gör det ena eller det andra så bra som man skulle kunna.

Hur har du själv klarat ekonomin under din fotbollskarriär?
– Jag har levt relativt billigt och ibland fått stöttning från förbundet eller SOK. Jag har också drivit en enskild firma, där jag fått in olika uppdrag som jag kunnat dryga ut lönen med. Det har hänt att jag blivit sponsrad med pengar för att kunna klara vissa situationer. Min familj spenderade också mycket pengar på mig när jag var yngre och hade flyttat hemifrån, men jag jobbade också i många år.

Vill du fortsätta inom fotbollen efter din aktiva karriär?
– Jag är intresserad av att stanna inom fotbollen, då det är här jag har i stort sett all min erfarenhet. Och ärligt talat kommer jag nog ha svårt att konkurrera i någon annan bransch, då jag lär vara närmare 40 år när jag ska söka nästa jobb. Fotbollen berör ju många olika intressenter, så någon slags roll ska jag nog kunna hitta med fotboll som gemensam nämnare.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Lön

Delseger för Sverige om minimilön

Danmark och Sverige får delvis rätt av EU:s domstol i sin protest mot EU:s direktiv om minimilöner.
Ola Rennstam Publicerad 11 november 2025, kl 10:55
Domare träklubba med EU-flagga i bakgrunden.
EU-domstolen ogiltigförklarar två bestämmelser i direktivet om minimilöner. Foto: TT/Shutterstock

EU:s omdiskuterade nya regler om minimilöner drevs igenom 2022. Syftet är att ge arbetstagare en lön som möjliggör en anständig levnadsstandard.

Sverige och Danmark röstade emot när lagstiftningen infördes eftersom de ser det som en principfråga att EU inte ska reglera löner. Oron har framför allt varit att direktivet i slutändan skulle hota den ”svenska modellen”, där lönerna sätts efter förhandling mellan arbetsmarknadens parter. Länderna gavs dock undantag från att införa lagstadgade minimilöner, men valde ändå att driva frågan till EU-domstol.

Under tisdagen kom EU-domstolens utslag.  Domstolen valde nu att bara delvis gå Danmark och Sverige till mötes och slår ner på två delar i direktivet. 

Dels anses det fel att lista ett antal kriterier som måste beaktas av de länder som har lagstadgade minimilöner. Dels kritiseras en regel som förhindrar sänkningar av minimilönerna. Men övriga delar av direktivet anses vara okej, enligt EU:s domstol.

Martin Wästfelt, förhandlingschef på Unionen.
Martin Wästfelt Foto: Unionen

– Det är bra att domstolen nu slår fast att det finns en gräns för vad EU kan göra på området som rör lönebildning och kollektivavtal. Genom domen har det har skapats en marginal och eftertanke när man ska reglera arbetsmarknadsområdet framöver. Jag skulle säga att riskerna för vår modell är mindre nu – men inte borta, säger Martin Wästfelt, ordförande i PTK:s förhandlingschefsgrupp.

 

Kommer domstolens beslut att påverka privata tjänstemän?

– Genom det här beslutet kan vår modell, som levererat reallöneökningar i 30 år, fortsätta att leva kvar och vara framgångsrik. På så sätt det gynnar dagens avgörande Unionens medlemmar, men omedelbart så betyder det inte så mycket för den vanliga medlemmen.