Hoppa till huvudinnehåll
Lön

”Hiskeliga pengar inom herrfotbollen”

Hedvig Lindahl är målvakt i det svenska fotbollslandslaget. Hon lämnade nyss Chelsea och har tidigare spelat i Allsvenskan för klubbar som Malmö FF och Linköpings FC.
Kamilla Kvarntorp Publicerad
Hedvig Lindahl
Hedvig Lindahl, landslagsmålvakt. Foto: Kollega

Har du erfarenhet av att kvinnliga och manliga fotbollsproffs behandlas olika i Sverige?
– Det är svårt att svara på då jag aldrig riktigt haft någon insikt i hur herrarna har det. Men tidigt i min karriär såg jag skillnader mellan ytor vi rörde oss på. MFF:s omklädningsrum för herrarna var till exempel större än damernas.

– Det är först nu som vi insett att vi kan kräva samma förutsättningar som herrarna. Förr var vi mest glada över att få vara med på ett hörn. Att det fortfarande är skillnader är förstås inte okej. Alla förutsättningar för att bedriva samma jobb bör vara desamma.

Hur ser du på de stora löneskillnaderna mellan kvinnliga och manliga fotbollsproffs i Sverige?
– Jag blir upprörd över att det finns så hiskeliga pengar inom herrfotbollen. Jag blir framförallt upprörd över att FIFA (Internationella fotbollsförbundet) fortfarande tycker att det är helt okej med olika löner. Det är ju inte okej någonstans att fotbollsspelare ska ha så otroliga löner, inte någonstans i hela världen kan det vara okej. Men så ser det ut och innan sponsorer kräver jämlika förhållanden är det svårt att rucka på löneskillnaderna. Det är också svårt för FIFA att agera, eftersom medlemsländerna måste vara delaktiga - och som vi alla vet är inte synen på kvinnor så himla härlig i alla medlemsländer.

Hur kan situation förbättras?
– Allmänheten måste säga ifrån och sätta ner foten. Tycker vi att det är okej att säga till hälften av jordens befolkning att de är mindre värda fast de gör samma jobb som den andra hälften? Tycker vi inte det måste vi säga ifrån och sätta press på nationsförbund, UEFA och motsvarande samt FIFA. Sponsorerna måste också sätta ner foten. Vill vi att unga tjejer ska kunna få drömma om att kunna bli så bra de vill måste saker och ting förändras.

– Marknadsföring är det vi behöver - produkten är bra nog för att attrahera vår egen målgrupp, som nu är stor. Det är bara att titta på försäljningssiffrorna kring till exempel VM eller hur stor tv-publik som följer mästerskapen. Vi måste givetvis också börja ta rejält betalt för sådant som tv-avtal.

Hur påverkas fotbollsspelare av att tvingas jobba deltid vid sidan av fotbollen?
– Delar man sin tid och sitt fokus på olika saker finns såklart risken att man inte gör det ena eller det andra så bra som man skulle kunna.

Hur har du själv klarat ekonomin under din fotbollskarriär?
– Jag har levt relativt billigt och ibland fått stöttning från förbundet eller SOK. Jag har också drivit en enskild firma, där jag fått in olika uppdrag som jag kunnat dryga ut lönen med. Det har hänt att jag blivit sponsrad med pengar för att kunna klara vissa situationer. Min familj spenderade också mycket pengar på mig när jag var yngre och hade flyttat hemifrån, men jag jobbade också i många år.

Vill du fortsätta inom fotbollen efter din aktiva karriär?
– Jag är intresserad av att stanna inom fotbollen, då det är här jag har i stort sett all min erfarenhet. Och ärligt talat kommer jag nog ha svårt att konkurrera i någon annan bransch, då jag lär vara närmare 40 år när jag ska söka nästa jobb. Fotbollen berör ju många olika intressenter, så någon slags roll ska jag nog kunna hitta med fotboll som gemensam nämnare.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Lön

Så vill regeringen minska löneskillnaden

I juli införs EU:s direktiv om lönetransparens i Sverige. Då ska arbetssökande få information om lönespann i god tid innan en förhandling. Dessutom blir det förbjudet för arbetsgivare att fråga en kandidat vad han eller hon tjänade på sitt förra jobb.
David Österberg Publicerad 15 januari 2026, kl 13:49
Nina Larsson, liberal jämställdhetsminister
I dag presenterade jämställdhetsminister Nina Larsson (L) ett lagförslag om hur löneskillnaderna mellan kvinnor och män ska minska. Anställda ska, genom ökad lönetransparens, få ökad insyn i hur företag sätter löner. Jessica Gow/TT

Artikeln har uppdaterats 19 januari.

För snart tre år sedan kom EU:s lönetransparensdirektiv. I dag, torsdag, presenterade regeringen sin lagrådsremiss för hur direktivet ska införas i Sverige.

Lagförslaget följer i stort den utredning om direktivet som presenterades 2024.

Den nya lagstiftningen innebär bland annat att arbetsgivare måste lämna information till arbetssökande om ingångslön eller ingångslöneintervall för tjänsten som ska tillsättas. Informationen ska lämnas i god tid innan löneförhandlingen, exempelvis i en platsannons. Det blir också förbjudet för en arbetsgivare att fråga en arbetssökande hur mycket han eller hon tjänade på sitt förra jobb.

– Syftet är att osakliga löneskillnader inte ska flytta mellan olika arbetsgivare. Nyanställda ska få en saklig lön redan från start, sa jämställdhetsminister Nina Larsson (L) på pressträffen.

Löneskillnader ska motiveras eller åtgärdas

Med de nya bestämmelserna har anställda dessutom rätt att få information om lönekriterier. En anställd ska också kunna få information om snittlöner för kollegor som utför lika eller likvärdigt arbete.

Större arbetsgivare blir skyldiga att sammanställa en lönerapport. Företag med mellan 100 och 249 anställda ska göra en sådan rapport vart tredje år. Större företag ska göra det årligen. I rapporten ska löneskillnaden mellan kvinnor och män framgå. Om löneskillnaden är fem procent eller mer ska arbetsgivarna antingen motivera löneskillnaden eller berätta hur den ska åtgärdas.

Alla arbetsgivare ska, precis som i dag, genomföra lönekartläggningar varje år. De nya bestämmelserna innebär dock att företag med färre än 25 anställda inte behöver göra skriftliga lönekartläggningar. I dag gäller det för företag med färre än tio anställda.

DO får extra pengar för tillsynen

De nya bestämmelserna blir en del av Diskrimineringslagen. Diskrimineringsombudsmannen, DO, har tillsyn över den. För att klara av tillsynen av de nya reglerna får DO 25 miljoner kronor extra i år och 34 miljoner kronor extra nästa år. 

Lagförslaget ska nu till Lagrådet innan riksdagen fattar beslut om den. Den nya lagstiftningen ska gälla från den 1 juli.

Syftet med direktivet är att minska osakliga löneskillnader mellan kvinnor och män. År 2024 var den oförklarade löneskillnaden 4,6 procent, enligt Medlingsinstitutet. Bland privatanställda tjänstemän var skillnaden högre: 6,8 procent.

Artikeln har uppdaterats med ett förtydligande. Tidigare angavs att arbetsgivare måste skriva ingångslön i platsannonsen. Rätt är att arbetsgivare måste ge arbetssökande information om ingångslön, exempelvis i en platsannons.