Hoppa till huvudinnehåll
Lön

”Hiskeliga pengar inom herrfotbollen”

Hedvig Lindahl är målvakt i det svenska fotbollslandslaget. Hon lämnade nyss Chelsea och har tidigare spelat i Allsvenskan för klubbar som Malmö FF och Linköpings FC.
Kamilla Kvarntorp Publicerad
Hedvig Lindahl
Hedvig Lindahl, landslagsmålvakt. Foto: Kollega

Har du erfarenhet av att kvinnliga och manliga fotbollsproffs behandlas olika i Sverige?
– Det är svårt att svara på då jag aldrig riktigt haft någon insikt i hur herrarna har det. Men tidigt i min karriär såg jag skillnader mellan ytor vi rörde oss på. MFF:s omklädningsrum för herrarna var till exempel större än damernas.

– Det är först nu som vi insett att vi kan kräva samma förutsättningar som herrarna. Förr var vi mest glada över att få vara med på ett hörn. Att det fortfarande är skillnader är förstås inte okej. Alla förutsättningar för att bedriva samma jobb bör vara desamma.

Hur ser du på de stora löneskillnaderna mellan kvinnliga och manliga fotbollsproffs i Sverige?
– Jag blir upprörd över att det finns så hiskeliga pengar inom herrfotbollen. Jag blir framförallt upprörd över att FIFA (Internationella fotbollsförbundet) fortfarande tycker att det är helt okej med olika löner. Det är ju inte okej någonstans att fotbollsspelare ska ha så otroliga löner, inte någonstans i hela världen kan det vara okej. Men så ser det ut och innan sponsorer kräver jämlika förhållanden är det svårt att rucka på löneskillnaderna. Det är också svårt för FIFA att agera, eftersom medlemsländerna måste vara delaktiga - och som vi alla vet är inte synen på kvinnor så himla härlig i alla medlemsländer.

Hur kan situation förbättras?
– Allmänheten måste säga ifrån och sätta ner foten. Tycker vi att det är okej att säga till hälften av jordens befolkning att de är mindre värda fast de gör samma jobb som den andra hälften? Tycker vi inte det måste vi säga ifrån och sätta press på nationsförbund, UEFA och motsvarande samt FIFA. Sponsorerna måste också sätta ner foten. Vill vi att unga tjejer ska kunna få drömma om att kunna bli så bra de vill måste saker och ting förändras.

– Marknadsföring är det vi behöver - produkten är bra nog för att attrahera vår egen målgrupp, som nu är stor. Det är bara att titta på försäljningssiffrorna kring till exempel VM eller hur stor tv-publik som följer mästerskapen. Vi måste givetvis också börja ta rejält betalt för sådant som tv-avtal.

Hur påverkas fotbollsspelare av att tvingas jobba deltid vid sidan av fotbollen?
– Delar man sin tid och sitt fokus på olika saker finns såklart risken att man inte gör det ena eller det andra så bra som man skulle kunna.

Hur har du själv klarat ekonomin under din fotbollskarriär?
– Jag har levt relativt billigt och ibland fått stöttning från förbundet eller SOK. Jag har också drivit en enskild firma, där jag fått in olika uppdrag som jag kunnat dryga ut lönen med. Det har hänt att jag blivit sponsrad med pengar för att kunna klara vissa situationer. Min familj spenderade också mycket pengar på mig när jag var yngre och hade flyttat hemifrån, men jag jobbade också i många år.

Vill du fortsätta inom fotbollen efter din aktiva karriär?
– Jag är intresserad av att stanna inom fotbollen, då det är här jag har i stort sett all min erfarenhet. Och ärligt talat kommer jag nog ha svårt att konkurrera i någon annan bransch, då jag lär vara närmare 40 år när jag ska söka nästa jobb. Fotbollen berör ju många olika intressenter, så någon slags roll ska jag nog kunna hitta med fotboll som gemensam nämnare.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Lön

Facken: Regeringens besked är märkligt och överraskande

Regeringen väntar med att införa lagen om lönetransparens. Enligt Nina Larsson (L) beror det på kritik från fack och arbetsgivare. Facken kallar regeringens nya ståndpunkt märklig och överraskande.
David Österberg Publicerad 27 mars 2026, kl 08:58
Nina Larsson (L), jämställdhetsminister, vill förhandla om lönetransparensdirektivet
Nina Larsson (L), jämställdhetsminister, pausar införandet av EU:s lönetransparensdirektiv. Direktivet leder till för mycket regelkrångel för företagen, anser hon. Facken är kritiska. Foto: Yvonne Åsell/SvD/TT/Christine Olsson/TT.

EU:s direktiv om lönetransparens ska vara genomfört senast den 7 juni år. Regeringen hade först tänkt införa det den 1 juli, men ändrade sig sedan och sköt på införandet till januari 2027. Igår kom beskedet att regeringen vill omförhandla direktivet med EU innan det blir lag i Sverige. 

Regeringen tycker fortfarande att direktivets syfte är gott men anser att den administrativa bördan "riskerar att minska jämställdhetsvinsterna."

Regeringen skriver också i sitt pressmeddelande att den har haft dialog med arbetsgivare, fack och civilsamhället "om svårigheterna med direktivet." 

Martin Wästfelt är förhandlingschef på Unionen. Han säger att beslutet var överraskande.

– Huvuddelen av kritiken kommer från arbetsgivarsidan, även om vi också har haft vissa invändningar mot lagrådsremissen.

"Direktivet är inte så betungande"

Martin Wästfelt anser inte att de förändringar som direktivet medför är så betungande som kritikerna påstår.

– Inte för de företag som redan sköter lönekartläggningen i samråd med fackförbunden. Men tyvärr finns det många företag som inte sköter de befintliga reglerna och för dem innebär direktivet ett ökat tryck. Man måste samtidigt komma ihåg att vi har ett samhällsproblem i form av ojämställda löner och därför är lönetransparens bra, säger han.

Så direktivet skulle kunna leda till mer jämställda löner?

– Ja, det tror jag, även om den metod som regeringen har föreslagit inte är optimal. Det vore önskvärt att ha ett större utrymme att jobba med de här frågorna avtalsvägen. Men jag konstaterar samtidigt att regeringen utsätter Sverige för en viss risk genom att inte implementera direktivet nu.

Är det arbetsgivarsidan som har drivit på för att stoppa direktivet?

– Ja, som jag förstår det är det så både i Sverige och andra EU-länder. Det finns flera länder som släpar med att införa direktivet.  

"Riskerar Sveriges trovärdighet i EU"

Inte heller fackförbundet Vision har uttryckt kritik mot att direktivet införs. 

– Regeringens nya ståndpunkt är märklig. Vi anser tvärtom att det är dåligt för jämställdheten att inte införa direktivet. Det riskerar dessutom Sveriges trovärdighet i jämställdhetsfrågor och vår ställning i EU-samarbetet. Regeringen hänvisar till nära dialog med arbetsmarknadens parter, men från Visions sida har vi varit tydliga med att lönetransparensdirektivet måste införas, säger Veronica Magnusson, förbundsordförande Vision, i ett pressmeddelande.

Arbetsgivarna välkomnar regeringens besked

Arbetsgivarna är dock nöjda med regeringens besked.

– Det är mycket bra att regeringen pausar genomförandet av direktivet. Det ligger helt i linje med vad andra europeiska länder gjort. En ökad administrativ börda på företagen hade bara tagit resurser från det praktiska och långsiktiga jämställdhetsarbete som svenska arbetsgivare redan genomför, säger Mattias Dahl, vice vd för Svenskt Näringsliv i en kommentar.

Arbetsgivarorganisationen Teknikföretagen håller med.

– Regeringen har hörsammat det som vi och många av våra medlemsföretag har framfört under lång tid, att direktivet i sin nuvarande utformning riskerar att skapa betydande administrativa bördor utan att fullt ut bidra till sitt syfte, säger Anna Nordin, biträdande förhandlingschef på Teknikföretagen.

Direktivet ska minska löneskillnaden

Syftet med EU:s lönetransparensdirektiv är att minska löneskillnaden mellan kvinnor och män. Direktivet innebär bland annat att arbetsgivare ska redovisa lönespann i jobbannonser, rapportera löneskillnader mellan kvinnor och män till Diskrimineringsombudsmannen och informera anställda om snittlönen på arbetsplatsen.

Kollega har sökt jämställdhetsminister Nina Larsson (L) för en kommentar.