Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Ingenjör fick sitta i hörn utan arbetsuppgifter

En Unionenmedlem fick inga arbetsuppgifter under 255 dagar och fick heller inte åtnjuta samma villkor som sina kollegor. När han sedan avskedades krävde Unionen arbetsgivaren på 400 000 kronor i skadestånd.
Johanna Rovira Publicerad
Siluett av en mas som sitter vid en dataskärm i mörker.
Mannen som är civilingenjör fick inga arbetsuppgifter på 255 dagar. Foto: Shutterstock

Kort tid efter att den relativt nybakade civilingenjören fick jobb på ett stort teknikkonsultföretag började hans arbetsuppgifter sina. Han fick mest småjobb och trots att civilingenjören vid flera tillfällen bad om vettiga arbetsuppgifter fick han till slut inga uppdrag alls.

I stället för hjälp och stöd delade arbetsgivaren ut varningar eller erinringar till medlemmen och hans chef hintade om att han kanske borde se sig om efter annat jobb.

Placerades i hörn

Efter att han bland annat blivit placerad i ett hörn på kontoret, där det stod alla andra konsulter fritt att använda flexarbetsplatser, kontaktade han sitt fackförbund Unionen. Facket höll förhandlingar med arbetsgivaren, dels om kränkande särbehandling, dels om varningarna, som Unionen menade var obefogade och grundlösa. Därefter fick medlemmen lov att använda flexarbetsplats och flextid på samma sätt som sina kollegor, men fick fortfarande inga arbetsuppgifter.

– Efter att jag gick till facket blev det ännu värre, då fick jag inga jobb alls. Det kändes om att arbetsgivaren ville att jag skulle sluta, säger medlemmen.

– Jag kände mig diskriminerad och misstänker personligen att det handlade om min hudfärg och min religion.

Blev avskedad

I oktober i fjol kallade facket återigen till förhandling kring kränkande särbehandling för att medlemmen suttit utan arbetsuppgifter i närmare 255 dagar och blivit negativt bemött. Men i stället för att komma in med underlag, valde företaget att avskeda honom. Unionen stämde företaget på sammanlagt 400 000 kronor i skadestånd eftersom man ansåg att det inte fanns skäl för avsked.

Strax före huvudförhandlingen i Arbetsdomstolen backade arbetsgivaren och gick med på att betala ut pengarna till medlemmen och beklagade samtidigt ”den situation som lett till denna tvist”.

– Det är ett betydande belopp som arbetsgivaren medgivit att betala och det visar att vi inte var ute i ogjort väder, säger Ulf Åkesson, jurist på Unionen.

– Jag hoppas att medlemmen känner någon form av upprättelse, för det har varit en väldigt jobbig situation för honom.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Bulletin får betala halv miljon till Unionen-medlem

En tidigare anställd journalist på nättidningen Bulletin får nu en halv miljon kronor av tidningen. Det efter att Unionen drivit hennes fall till förlikning i domstol.
Sandra Lund Publicerad 14 oktober 2025, kl 15:14
Fru justitia ovanför ingången till Stockholms tingsrätt.
Fru justitia ovanför ingången till vid Stockholms tingsrätt där fallet mellan Bulletin och Unionen avgjordes. Foto: Jonas Ekströmer/TT

Journalisten anställdes av nättidningen Bulletin 2022. 

I mars 2024 blev hon avskedad. Däremellan är de båda parterna, Bulletin och journalisten och hennes fackförbund, inte överens om hon också blivit uppsagd.

Det här ledde till en omfattande arbetsrättslig tvist som från Unionens del innehållit yrkanden som skadestånd för utebliven lön, semesterersättning och pensionsförmåner samt allmänt skadestånd för överträdande av las lagen om anställningsskydd.

Nu har parterna velat få fallet avslutat i domstol, och Stockholms tingsrätt kommit med dom. 

"Stannar mellan parterna"

Det man är överens om är att Bulletin ska betala 550 000 kronor till journalisten och Unionen-medlemmen. 

Varför man valt den vägen vill inte förbundet gå in på i detalj.

– Bevekelsegrunder för varför en förlikning träffas är något som normalt stannar i relationen med parten och i de diskussioner som har varit med motparten. Så är det även i det här fallet, säger Pierre Dahlqvist, förbundsjurist på Unionen.

Båda parter får stå för rättegångskostnader.