Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Ingenjör fick sitta i hörn utan arbetsuppgifter

En Unionenmedlem fick inga arbetsuppgifter under 255 dagar och fick heller inte åtnjuta samma villkor som sina kollegor. När han sedan avskedades krävde Unionen arbetsgivaren på 400 000 kronor i skadestånd.
Johanna Rovira Publicerad
Siluett av en mas som sitter vid en dataskärm i mörker.
Mannen som är civilingenjör fick inga arbetsuppgifter på 255 dagar. Foto: Shutterstock

Kort tid efter att den relativt nybakade civilingenjören fick jobb på ett stort teknikkonsultföretag började hans arbetsuppgifter sina. Han fick mest småjobb och trots att civilingenjören vid flera tillfällen bad om vettiga arbetsuppgifter fick han till slut inga uppdrag alls.

I stället för hjälp och stöd delade arbetsgivaren ut varningar eller erinringar till medlemmen och hans chef hintade om att han kanske borde se sig om efter annat jobb.

Placerades i hörn

Efter att han bland annat blivit placerad i ett hörn på kontoret, där det stod alla andra konsulter fritt att använda flexarbetsplatser, kontaktade han sitt fackförbund Unionen. Facket höll förhandlingar med arbetsgivaren, dels om kränkande särbehandling, dels om varningarna, som Unionen menade var obefogade och grundlösa. Därefter fick medlemmen lov att använda flexarbetsplats och flextid på samma sätt som sina kollegor, men fick fortfarande inga arbetsuppgifter.

– Efter att jag gick till facket blev det ännu värre, då fick jag inga jobb alls. Det kändes om att arbetsgivaren ville att jag skulle sluta, säger medlemmen.

– Jag kände mig diskriminerad och misstänker personligen att det handlade om min hudfärg och min religion.

Blev avskedad

I oktober i fjol kallade facket återigen till förhandling kring kränkande särbehandling för att medlemmen suttit utan arbetsuppgifter i närmare 255 dagar och blivit negativt bemött. Men i stället för att komma in med underlag, valde företaget att avskeda honom. Unionen stämde företaget på sammanlagt 400 000 kronor i skadestånd eftersom man ansåg att det inte fanns skäl för avsked.

Strax före huvudförhandlingen i Arbetsdomstolen backade arbetsgivaren och gick med på att betala ut pengarna till medlemmen och beklagade samtidigt ”den situation som lett till denna tvist”.

– Det är ett betydande belopp som arbetsgivaren medgivit att betala och det visar att vi inte var ute i ogjort väder, säger Ulf Åkesson, jurist på Unionen.

– Jag hoppas att medlemmen känner någon form av upprättelse, för det har varit en väldigt jobbig situation för honom.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

42 miljoner till Unionens medlemmar

Sammanlagt betalades 42 miljoner kronor ut till Unionens medlemmar 2025 efter rättsprocesser och omprövning i försäkringsärenden.
Lina Björk Publicerad 4 mars 2026, kl 06:32
Domarklubba och Malin Wulcan, chefsjurist på Unionen, i kontorsmiljö som illustrerar Unionens arbetsrättsliga tvister och ersättningar 2025.
Varje år företräder Unionens jurister över hundra medlemmar i domstol. Förra året fick medlemmarna 42 miljoner kronor i ersättning efter tvister om lön, uppsägningar och a-kassa, säger Malin Wulkan, chefsjurist på Unionen. Foto: Peter Knutsson/Colourbox

2024 slog antalet konkurser rekord enligt myndigheten Tillväxtanalys. Antalet var det högsta sedan 1998, vilket också märktes i Unionens statistik. Och 2025  var det fortsatt en hög nivå. Sammanlagt begärde förbundet 89 företag i konkurs, för att kunna aktivera den statliga lönegarantin. 

– Det är ett tecken på att det varit en svag konjunktur, säger Malin Wulkan, chefsjurist på Unionen. 

Under fjolåret inkom 508 nya arbetsrättsliga ärenden, alltså tvister om exempelvis lön, uppsägningar och avsked, som ledde till att det betalades 38 miljoner ersättning till förbundets medlemmar efter förhandlingar i domstol. Förbundets jurister hjälpte dessutom till att bedöma 173 försäkringsrättsliga ärenden, om arbetsskador och a-kassa. Här fick medlemmarna fyra miljoner kronor i ersättning. 

Höga krav på medlemmar – men många krav jämkas

Varje år företräder Unionen också en handfull medlemmar som blir stämda av sin arbetsgivare och krävda på skadestånd. Ofta handlar det om påstådda brott mot lojalitetsplikten, att en medlem påstås röjt en företagshemlighet eller struntat i en konkurrensklausul i sitt anställningsavtal och startat upp ett konkurrerande företag. Det kan bli dyrköpta erfarenheter. Förra året jämkades krav på cirka 30 miljoner kronor, det vill säga belopp som arbetsgivare framställt krav på men som inte kom att bli fastslagna.  

–  Att berätta om företagshemligheter eller att bryta mot lojalitetsplikten eller en konkurrensklausul kan leda till höga viten och skadestånd. Så även om vi inte företräder så många medlemmar varje år är beloppen ofta höga, säger Malin Wulkan. 

Om du som medlem anser att du fått bristfällig hjälp av Unionen som också orsakat dig ekonomisk skada, finns möjlighet att ta upp ett klagomål hos förbundsstyrelsen, ett så kallat ”besvärsärende”. Förra året använde 48 personer den möjligheten och kritiserade förbundets handläggning.