kollega.se logotyp
Sök
Arbetsrätt

Ingenjör fick sitta i hörn utan arbetsuppgifter

En Unionenmedlem fick inga arbetsuppgifter under 255 dagar och fick heller inte åtnjuta samma villkor som sina kollegor. När han sedan avskedades krävde Unionen arbetsgivaren på 400 000 kronor i skadestånd.
Johanna Rovira Publicerad
Siluett av en mas som sitter vid en dataskärm i mörker.
Mannen som är civilingenjör fick inga arbetsuppgifter på 255 dagar. Foto: Shutterstock

Kort tid efter att den relativt nybakade civilingenjören fick jobb på ett stort teknikkonsultföretag började hans arbetsuppgifter sina. Han fick mest småjobb och trots att civilingenjören vid flera tillfällen bad om vettiga arbetsuppgifter fick han till slut inga uppdrag alls.

I stället för hjälp och stöd delade arbetsgivaren ut varningar eller erinringar till medlemmen och hans chef hintade om att han kanske borde se sig om efter annat jobb.

Placerades i hörn

Efter att han bland annat blivit placerad i ett hörn på kontoret, där det stod alla andra konsulter fritt att använda flexarbetsplatser, kontaktade han sitt fackförbund Unionen. Facket höll förhandlingar med arbetsgivaren, dels om kränkande särbehandling, dels om varningarna, som Unionen menade var obefogade och grundlösa. Därefter fick medlemmen lov att använda flexarbetsplats och flextid på samma sätt som sina kollegor, men fick fortfarande inga arbetsuppgifter.

– Efter att jag gick till facket blev det ännu värre, då fick jag inga jobb alls. Det kändes om att arbetsgivaren ville att jag skulle sluta, säger medlemmen.

– Jag kände mig diskriminerad och misstänker personligen att det handlade om min hudfärg och min religion.

Blev avskedad

I oktober i fjol kallade facket återigen till förhandling kring kränkande särbehandling för att medlemmen suttit utan arbetsuppgifter i närmare 255 dagar och blivit negativt bemött. Men i stället för att komma in med underlag, valde företaget att avskeda honom. Unionen stämde företaget på sammanlagt 400 000 kronor i skadestånd eftersom man ansåg att det inte fanns skäl för avsked.

Strax före huvudförhandlingen i Arbetsdomstolen backade arbetsgivaren och gick med på att betala ut pengarna till medlemmen och beklagade samtidigt ”den situation som lett till denna tvist”.

– Det är ett betydande belopp som arbetsgivaren medgivit att betala och det visar att vi inte var ute i ogjort väder, säger Ulf Åkesson, jurist på Unionen.

– Jag hoppas att medlemmen känner någon form av upprättelse, för det har varit en väldigt jobbig situation för honom.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
De tre driftledarna arbetade kvällar, nätter och helger i åratal - utan att få ersättning för jour och övertid. Nu kräver Unionen ett stort skadestånd för brott mot arbetstidsregler. Foto: Colourbox

Tre medlemmar i Unionen kräver sin arbetsgivare – ett företag som sköter färdtjänst, sjukresor och skolskjuts i Skåne – på stora summor i Arbetsdomstolen efter en tvist om jour och övertid. 

Två av driftledarna hade ansvar för en jourfunktion utanför ordinarie arbetstid – kvällar, nätter och helger. Dit kom akuta ärenden som behövde hanteras direkt för att undvika störningar i trafiken. Trots det fick de varken ersättning för att stå i beredskap eller för arbetet som utfördes under kvälls- och helgpassen. Allvarligt, menar Unionen, som nu stämt företaget i Arbetsdomstolen.

– Det här har pågått under en lång tid och vi vet att medarbetare har påtalat den omfattande arbetsbördan för chefer utan att det skett någon förbättring. Så mot bakgrund av det har vi svårt att se att det skulle kunna vara ett misstag från arbetsgivarens sida, säger Annika Melin Koeppel, förbundsjurist på Unionen som företräder medlemmarna.

2,5 timmars övertid varje dag – utan betalning

Samtidigt ska en tredje anställd ha arbetat långa dagar med ansvar för skoltrafikens drift. Hans arbetsdag började tidigt och slutade sent – i praktiken omkring 2,5 timmars övertid varje vardag, enligt Unionens stämningsansökan. Inte heller det arbetet ska ha ersatts.

– Reglerna i avtalet är tydliga: om en arbetsgivare kräver att en anställd ska stå till förfogande och arbeta utanför ordinarie arbetstid, då har man också rätt till ersättning, säger Annika Melin Koeppel.

Kräver bolaget på miljoner

Facket menar att det rör sig om systematiska avsteg från kollektivavtalet under en längre tid. Totalt kräver Unionen drygt 800 000 kronor för en av medlemmarna och 270 000 kronor för en annan för utebliven beredskaps- och övertidsersättning. För den tredje medlemmen kräver Unionen närmare 90 000 kronor i övertidsersättning. 

– Summorna talar sitt tydliga språk om hur mycket kvälls- och helgarbete som har utförts, säger Annika Melin Koeppel. 

Brott mot viloregler påverkar privatliv

Utöver det yrkar Unionen på 325 000 kronor i skadestånd för de tre medlemmarna samt 450 000 kronor till förbundet för brott mot arbetstidsregler och kollektivavtal. Sammanlagt landar alltså Unionens krav på över 1,9 miljoner kronor.

Hur allvarligt är det att en arbetsgivare bryter mot viloreglerna?

– De här reglerna finns av en anledning – det ska ges möjlighet till återhämtning från arbetet för att man ska kunna utföra ett bra jobb. Jobbar man som medlemmarna gjort i det här fallet påverkas både privatlivet och arbetslivet.

Fotnot: Arbetsgivaren har avböjt att kommentera tvisten.

Skillnaden mellan övertid, jourtid och beredskap

  • Övertid: Du får arbeta max 150 timmar allmän övertid per kalenderår. Maxgränsen är 50 timmar under en kalendermånad. Ersättningen är antingen pengar eller betald ledighet (kompensationsledighet). 
     
  • Jourtid: Du är på arbetsplatsen och väntar på att eventuellt arbeta. Detta räknas inte som ordinarie arbetstid. Du får särskild jourersättning.

  • Beredskap: Du är tillgänglig hemma men måste kunna rycka in. Ersättningen för detta är lägre än vid vanlig jour.

    Källa: Unionen

Läs även