Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Kvinna fick löneavdrag för egen 50-årspresent

En kvinna fick två limousinresor i present av bilföretaget hon jobbade för. Trodde hon. Men när hon blev uppsagd drog företaget av kostnaden på slutlönen. Nu har Unionen stämt företaget i Arbetsdomstolen.
David Österberg Publicerad
Shutterstock
När kvinnan fyllde 50 fick hon två resor med limousin av arbetsgivaren. Shutterstock

För sex år sedan fick en kvinna jobb som administratör på ett företag i Stockholmsområdet. Hösten 2019 fyllde hon 50 och fick två resor med limousin i 50-årspresent av företaget.

Förra våren blev kvinnan uppsagd på grund av arbetsbrist och arbetade sin sista dag den 31 juli. När slutlönen kom i augusti hade företaget dragit av 4 614 kronor som betalning för limousinresorna. Kvinnan kontaktade då Unionen.

Enligt fackförbundet hade bolaget inte rätt att göra den typen av avdrag eftersom kvinnans anställningsavtal inte innehöll något kvittningsmedgivande. Dessutom hade kvinnan fått resorna i present.

– Om företaget inte ansåg att resorna var en present borde en återbetalning blivit aktuell månaden därpå, inte över ett år senare, säger Elisabet Ohlsson, förbundsjurist på Unionen och den som företräder kvinnan.

Efter att Unionen påpekat att företaget inte hade rätt att göra löneavdrag fick kvinnan pengarna tillbaka. Men sedan skickade företaget en faktura för resorna. Den fakturan har kvinnan, med hjälp av Unionen, bestridit. Tvisten ska avgöras i Attunda tingsrätt.

Unionen har dessutom förhandlat med företaget lokalt och centralt om företaget har brutit mot kvittningslagen. Förhandlingarna har slutat i oenighet och nu ska Arbetsdomstolen, AD, avgöra frågan. Unionen kräver att företaget betalar 15 000 kronor i allmänt skadestånd till kvinnan samt ersättning för rättegångskostnader.

Elisabet Ohlsson vill inte spekulera i hur det kommer att gå i AD, men framhåller att förbundet alltid gör en bedömning av om det finns rimlig chans till framgång innan rättshjälp beviljas.

Kvittning kräver medgivande

  • Kvittning innebär att arbetsgivaren drar pengar från den anställdes lön. Kvittning kan till exempel användas om en anställd har lånat pengar av arbetsgivaren, hyr en bostad av arbetsgivaren eller är skyldig att ersätta något som skadats.
  • För att kvittning ska kunna användas måste den anställda ha gett sitt medgivande.
  • Utan medgivande kan en arbetsgivare som använder kvittning få betala skadestånd.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Skapade succémusik för miljoner – arbetsgivaren tog pengarna

Mannen skapade musik åt sin arbetsgivare på sin fritid. Den streamades över 100 miljoner gånger och drog in miljoner. Själv fick han inte en krona. Nu stämmer Unionen företaget i Arbetsdomstolen.
Ola Rennstam Publicerad 8 juni 2026, kl 09:30
Från bakgrundsmusik till megasuccé. Mannens musik streamades över 100 miljoner gånger, men arbetsgivaren – ett svenskt produktionsbolag – tog alla intäkter. Unionen kräver nu att intäkterna från musiken ska delas lika mellan parterna. Foto: Colourbox

Ljudproducenten var anställd på ett svenskt produktionsbolag. Hösten 2022 gav arbetsgivaren honom i uppdrag att skapa lugn bakgrundsmusik, en genre som är populär på olika streamingtjänster. Uppdraget låg utanför hans ordinarie arbetsuppgifter, som främst handlade om radioreklam och ljudproduktion.

Oväntad supersuccé

På egen hand skapade han 101 verk, skrev musiken, spelade in och producerade färdiga masterinspelningar. Arbetet skedde till största delen på fritiden, hemma med egen dator och egna instrument.

Då hände det som alla musiker troligtvis drömmer om – låtarna blev en jättesuccé och började streamas på Spotify, Amazon och andra plattformar. I dagsläget handlar det om långt över 100 miljoner spelningar.

Arbetsgivaren tog miljonintäkterna

Trots framgången fick ljudproducenten inte en krona i ersättning utöver sin vanliga lön. Mannen hade nämligen skrivit på under ett avtal som innebar att 100 procent av intäkterna från musiken skulle gå till arbetsgivaren. Själv uppger han att han skrev på avtalet eftersom cheferna presenterade det som standard i branschen och som ett krav för att musiken skulle släppas.

Våren 2024 sade ljudproducenten upp sig. Men intäkterna från hans musik har fortsatt att rulla in – till arbetsgivaren. Fram till slutet av 2025 hade musiken dragit in drygt 2,7 miljoner kronor.

Unionen: Avtalet är oskäligt

Nu har Unionen stämt det svenska produktionsbolaget i Arbetsdomstolen, AD, och kräver att avtalet skrivs om i efterhand. Förbundsjurist Karl Hägg, som driver ärendet, menar att medlemmens låga lön har en betydande roll i sammanhanget.

– Det var omöjligt att förutse den succé som blev. Enligt vår mening är det oskäligt med noll i ersättning i det här fallet. Men det kan vara ok i de fall där arbetstagaren samtidigt får rimligt betalt för sitt arbete, säger han.

 

”Intäkterna bör delas lika”

Enligt Unionen är det orimligt att alla pengar gått till arbetsgivaren. Förbundet kräver att intäkterna från musiken ska delas lika mellan parterna – både redan utbetalda och framtida intäkter. 

– Enligt vår mening har det också betydelse i sammanhanget att musiken i stor utsträckning skapades på medlemmens fritid och med hans egen utrustning. 

Medlemmen har ju skrivit på det här avtalet. Hur kan det då anses oskäligt?
– Att ett avtal är påskrivet betyder inte att det automatiskt står sig. Det finns regler i både avtalslagen och lagen om upphovsrätt som gör att man i efterhand kan ändra avtal som blivit orättvisa av olika skäl, säger Karl Hägg.

Domen i AD kan få stor betydelse

Facket pekar på att avtalet skrevs i ett läge där den anställde var i tydlig beroendeställning. Man hänvisar också till nyare regler kring upphovsrätt, som ska skydda artister och andra kreatörer när ett verk i efterhand visar sig bli betydligt mer lönsamt än någon kunnat förutse.

Om AD går på Unionens linje kan domen få principiell betydelse, menar Karl Hägg.

– Den kan ge vägledning i fall där en anställd i ett kreativt yrke har skrivit under ett mycket obalanserat avtal och ersättningen i efterhand visar sig vara oproportionerligt låg.

Kollega söker arbetsgivaren för en kommentar.

Musik skapad i tjänsten - Detta gäller:

Den ekonomiska rätten: En arbetsgivare har enligt praxis rätt att använda ett verk i sin verksamhet. Vill arbetsgivaren sälja verket vidare eller använda det utanför kärnverksamheten krävs ett skriftligt avtal om överlåtelse.

Den ideella rätten: Även om arbetsgivaren har den ekonomiska rätten till verket, och kan sälja den, har upphovspersonen alltid kvar den ideella rätten. Det innebär att man har rätt att bli namngiven som skapare och rätten att inte få musiken förvanskad kan aldrig överlåtas.

Källa: Svensk Scenkonst. Lagen om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk.