Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Kvinna fick löneavdrag för egen 50-årspresent

En kvinna fick två limousinresor i present av bilföretaget hon jobbade för. Trodde hon. Men när hon blev uppsagd drog företaget av kostnaden på slutlönen. Nu har Unionen stämt företaget i Arbetsdomstolen.
David Österberg Publicerad
Shutterstock
När kvinnan fyllde 50 fick hon två resor med limousin av arbetsgivaren. Shutterstock

För sex år sedan fick en kvinna jobb som administratör på ett företag i Stockholmsområdet. Hösten 2019 fyllde hon 50 och fick två resor med limousin i 50-årspresent av företaget.

Förra våren blev kvinnan uppsagd på grund av arbetsbrist och arbetade sin sista dag den 31 juli. När slutlönen kom i augusti hade företaget dragit av 4 614 kronor som betalning för limousinresorna. Kvinnan kontaktade då Unionen.

Enligt fackförbundet hade bolaget inte rätt att göra den typen av avdrag eftersom kvinnans anställningsavtal inte innehöll något kvittningsmedgivande. Dessutom hade kvinnan fått resorna i present.

– Om företaget inte ansåg att resorna var en present borde en återbetalning blivit aktuell månaden därpå, inte över ett år senare, säger Elisabet Ohlsson, förbundsjurist på Unionen och den som företräder kvinnan.

Efter att Unionen påpekat att företaget inte hade rätt att göra löneavdrag fick kvinnan pengarna tillbaka. Men sedan skickade företaget en faktura för resorna. Den fakturan har kvinnan, med hjälp av Unionen, bestridit. Tvisten ska avgöras i Attunda tingsrätt.

Unionen har dessutom förhandlat med företaget lokalt och centralt om företaget har brutit mot kvittningslagen. Förhandlingarna har slutat i oenighet och nu ska Arbetsdomstolen, AD, avgöra frågan. Unionen kräver att företaget betalar 15 000 kronor i allmänt skadestånd till kvinnan samt ersättning för rättegångskostnader.

Elisabet Ohlsson vill inte spekulera i hur det kommer att gå i AD, men framhåller att förbundet alltid gör en bedömning av om det finns rimlig chans till framgång innan rättshjälp beviljas.

Kvittning kräver medgivande

  • Kvittning innebär att arbetsgivaren drar pengar från den anställdes lön. Kvittning kan till exempel användas om en anställd har lånat pengar av arbetsgivaren, hyr en bostad av arbetsgivaren eller är skyldig att ersätta något som skadats.
  • För att kvittning ska kunna användas måste den anställda ha gett sitt medgivande.
  • Utan medgivande kan en arbetsgivare som använder kvittning få betala skadestånd.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Jobbade jour utan ersättning – Unionen kräver bolag på miljoner

Tre driftledare tog jouren kvällar, nätter och helger – och höll igång verksamheten när det krisade. Men enligt Unionen fick de aldrig betalt. Nu stäms arbetsgivaren på över 1,9 miljoner kronor.
Ola Rennstam Publicerad 7 augusti 2026, kl 06:02
De tre driftledarna arbetade kvällar, nätter och helger i åratal - utan att få ersättning för jour och övertid. Nu kräver Unionen ett stort skadestånd för brott mot arbetstidsregler. Foto: Colourbox

Tre medlemmar i Unionen kräver sin arbetsgivare – ett företag som sköter färdtjänst, sjukresor och skolskjuts i Skåne – på stora summor i Arbetsdomstolen efter en tvist om jour och övertid. 

Två av driftledarna hade ansvar för en jourfunktion utanför ordinarie arbetstid – kvällar, nätter och helger. Dit kom akuta ärenden som behövde hanteras direkt för att undvika störningar i trafiken. Trots det fick de varken ersättning för att stå i beredskap eller för arbetet som utfördes under kvälls- och helgpassen. Allvarligt, menar Unionen, som nu stämt företaget i Arbetsdomstolen.

– Det här har pågått under en lång tid och vi vet att medarbetare har påtalat den omfattande arbetsbördan för chefer utan att det skett någon förbättring. Så mot bakgrund av det har vi svårt att se att det skulle kunna vara ett misstag från arbetsgivarens sida, säger Annika Melin Koeppel, förbundsjurist på Unionen som företräder medlemmarna.

2,5 timmars övertid varje dag – utan betalning

Samtidigt ska en tredje anställd ha arbetat långa dagar med ansvar för skoltrafikens drift. Hans arbetsdag började tidigt och slutade sent – i praktiken omkring 2,5 timmars övertid varje vardag, enligt Unionens stämningsansökan. Inte heller det arbetet ska ha ersatts.

Reglerna i avtalet är tydliga: om en arbetsgivare kräver att en anställd ska stå till förfogande och arbeta utanför ordinarie arbetstid, då har man också rätt till ersättning, säger Annika Melin Koeppel.

Kräver bolaget på miljoner

Facket menar att det rör sig om systematiska avsteg från kollektivavtalet under en längre tid. Totalt kräver Unionen drygt 800000 kronor för en av medlemmarna och 270000 kronor för en annan för utebliven beredskaps- och övertidsersättning. För den tredje medlemmen kräver Unionen närmare 90000 kronor i övertidsersättning. 

Summorna talar sitt tydliga språk om hur mycket kvälls- och helgarbete som har utförts, säger Annika Melin Koeppel. 

Brott mot viloregler påverkar privatliv

Utöver det yrkar Unionen på 325 000 kronor i skadestånd för de tre medlemmarna samt 450000 kronor till förbundet för brott mot arbetstidsregler och kollektivavtal. Sammanlagt landar alltså Unionens krav på över 1,9 miljoner kronor.

Hur allvarligt är det att en arbetsgivare bryter mot viloreglerna?

De här reglerna finns av en anledning – det ska ges möjlighet till återhämtning från arbetet för att man ska kunna utföra ett bra jobb. Jobbar man som medlemmarna gjort i det här fallet påverkas både privatlivet och arbetslivet.

Fotnot: Arbetsgivaren har avböjt att kommentera tvisten.

Skillnaden mellan övertid, jourtid och beredskap

  • Övertid: Du får arbeta max 150 timmar allmän övertid per kalenderår. Maxgränsen är 50 timmar under en kalendermånad. Ersättningen är antingen pengar eller betald ledighet (kompensationsledighet). 
     
  • Jourtid: Du är på arbetsplatsen och väntar på att eventuellt arbeta. Detta räknas inte som ordinarie arbetstid. Du får särskild jourersättning.
  • Beredskap: Du är tillgänglig hemma men måste kunna rycka in. Ersättningen för detta är lägre än vid vanlig jour.

    Källa: Unionen