Hoppa till huvudinnehåll
Kompetensutveckling

I framtiden krävs livslångt lärande

Jobba halvtid, plugga halvtid. Framöver gäller det att ständigt lära nytt för att hänga med i arbetslivet.
David Österberg Publicerad 3 oktober 2017, kl 14:53
Illustration: Jens Magnusson
Enligt kristallkulan kommer vi framöver aldrig att sluta skolan. Illustration: Jens Magnusson

En högskoleutbildning har länge varit en inträdesbiljett till arbetslivet. Sedan har en och annan internkurs fixat kompetensutvecklingen fram till guldklockan.

Men när datoriseringen och automatiseringen tar fart på allvar kommer det inte att räcka långt. De jobb som försvinner kommer – åtminstone delvis – att ersättas av andra. Så var det när spinnmaskinen gjorde handspinnare arbetslösa, när skördetröskan gjorde lantarbetare överflödiga och när grävmaskinen ersatte arbetare med spett och spade. Teknikutvecklingen har hela tiden skapat nya yrkesroller och så har det fortsatt. För vem hade för 30 år sedan hört talas om bloggare, webbutvecklare och zumbainstruktörer?

Å andra sidan går teknikutvecklingen rasande snabbt i dag. För 15 år sedan fanns inte Iphone. Och i dag är artificiell intelligens, virtuell verklighet och pratande robotar inte längre fantasieggande ingredienser i science fiction-filmer.

Utvecklingen kommer att tvinga oss att hela tiden lära nytt, lära om och kanske helt byta yrke. Det innebär att vi måste se på utbildning på ett annat sätt än i dag, tror Gunnar Karlsson, professor i teletrafiksystem på Kungliga Tekniska Högskolan, KTH. Han har lanserat idén om studier som varvas med arbete. En högskolestudent skulle exempelvis kunna läsa en basutbildning på två år och sedan börja arbeta. Därefter varvas arbete på 60 procent med studier på 40 procent.

Vem hade för 30 år sedan hört talas om, bloggare, webbutvecklare och zumbainstruktörer?

– Om tekniken utvecklas väldigt snabbt är det svårt att veta exakt vad man ska utbilda sig till. Därför måste utbildningen fortgå hela livet. I dag är våra utbildningar ofta på fem år, men det finns ingen mening med att ha så mycket utbildning initialt. Därför tänker jag mig att man går två år på campus och läser de mest koncentrationskrävande ämnena och sedan kombinerar studier och arbete. Då kan kurserna tillämpas direkt.

Med ett kombinerat arbets- och studieliv blir det också nödvändigt för universiteten att erbjuda kurser som är användbara på arbetsmarknaden, enligt Gunnar Karlsson.

– I dag är högskoleprogram som att skjuta med hagel: man träffar en del behov, men missar många. En bråkdel av de kurser som ingår i en utbildning kommer till användning i arbetslivet. Det är inte resurseffektivt.

Utbildningar måste också anpassas för redan yrkesverksamma. De enstaka kurser som finns på universitet och högskolor saknar alltför ofta koppling till arbetslivet, menar Gunnar Karlsson.

– Utan att raljera: dagens kurser är mer riktade mot personer som är på väg att lämna yrkeslivet, som vill läsa ämnen inom samhällsvetenskap och humaniora för sin egen bildnings skull. Det har jag självklart inget emot, men det är inte vad arbetslivet behöver.

Högskolorna måste anpassas efter detta. Men där är kapaciteten inte tillräcklig. Därför måste även andra aktörer bidra, till exempel kommersiella utbildningsföretag och såväl avgiftsbelagda som gratis nätkurser.

– Men ofta är det oklart för en arbetsgivare vilken nytta en kurs verkligen ger. En lösning är att högskolan står för kvalitetssäkringen. Efter utbildningen skulle man kunna komma till exempelvis KTH, som styrker att man verkligen har lärt sig något. Som myndighet med hög tilltro i samhället är det en roll som passar oss. Och kurserna behöver inte nödvändigtvis ge högskolepoäng. För en yrkesverksam är det viktigare att lära sig något än att få poäng.

Omställningen mot det livslånga lärandet måste börja redan nu. Arbetsmarknadens parter måste ta fram kurser som passar redan yrkesverksamma.

– Fackföreningarna borde ta ett större ansvar för sina medlemmars kompetensutveckling. Det skulle även vara ett väldigt bra incitament för att vara med i facket!

JOHANNAS LIV – ETT EXEMPEL

18 år ➧ Johanna tar studenten

18–24 år ➧ Tillfälliga jobb via app

24–29 år ➧ Läser programmering, arbetar halvtid med programmering

29–38 år ➧ Arbetar, läser robotik på distans

38–47 år ➧ Utvecklar robotar

47–50 år ➧ Medborgarlön, arbetar ideellt

50–60 år ➧ Studerar AI, arbetar halvtid med självkörande bilar

60 år ➧ Medborgarlön/pension

Kompetensutveckling

Plugga med lön - Michael gick från jobb till skola

Michael Andersson hade inte suttit i skolbänken på över 30 år. Med hjälp av omställningsstudiestödet pluggar han affärsutveckling och är mer studiemotiverad än någonsin.
David Österberg Publicerad 12 februari 2024, kl 06:00
Tidigare Teamchefen Michael Andersson utanför en skola.
Michael Andersson, 56, pluggar affärsutveckling med omställningsstudiestödet: "Fantastiskt att få energikicken och stärka min kompetens". Foto: Helene Linsjö.

Senaste gången Michael Andersson gick på universitetet var han 24 år. Nu är han 56 och har villa, sambo och vuxna barn. I våras var han tjänstledig, först på deltid, sedan på heltid, för att plugga strategi, marknadsföring och affärsutveckling.

– Det var inte så svårt att gå från jobb till studier. Under pandemin jobbade jag mycket på distans, så det var lätt att fortsätta sitta hemma och jobba koncentrerat. Och jag är intresserad av ämnena, så jag var väldigt motiverad och fick energi av studierna.

Från tjänstledig till studier

Michael är team lead inom energikoncernen Uniper. Jobbet – som han beskriver som omväxlande och utmanande – innebär bland annat att förbereda bolagets styrelse inför beslutsärenden. Till sin hjälp har han en handfull kollegor med bred kunskap inom olika områden. Målsättningen med studierna är att ta sig vidare till en ny roll i arbetslivet – antingen hos sin nuvarande arbetsgivare eller hos en ny.

– Jag har haft min nuvarande roll i drygt fyra år, så det skulle vara jättespännande att få jobba i en annan i några år. Kanske kan jag kombinera min nuvarande roll med en halvtidstjänst inom affärsutveckling, säger han.

Stöd för kompetensutveckling

Regelbunden kompetensutveckling är ett av de säkraste sätten att behålla eller stärka sin position på arbetsmarknaden. Det verkar särskilt gälla chefer. I en undersökning från omställningsorganisationen TRR svarade hälften av cheferna att de behöver utveckla sin kompetens för att svara mot framtidens behov. Bland övriga tjänstemän svarade en fjärdedel att de behöver kompetensutveckling.

– Vår undersökning visar att chefer i privat sektor ser att en framtidssäkrad kompetens är helt avgörande för en lyckad verksamhet. Vi genomgår just nu en period med en enorm teknikutveckling och digitalisering inom många branscher, det innebär att rätt förutsättningar för kompetensutveckling kommer bli allt viktigare framöver, säger Johan Lagerhäll, vd för TRR.

Plugga ett år med 80 procent av lönen

Michael Andersson. Foto: Helene Linsjö.

I oktober förra året infördes omställningsstudiestödet. Det innebär, något förenklat, att den som har jobbat minst åtta år och är mellan 27 och 62 år kan plugga upp till ett år på heltid. Bidraget är 80 procent av din tidigare lön upp till 20 572 kronor. I en del kollektivavtal finns dessutom kompletterande bidrag. Det går också att låna pengar. Hur mycket beror bland annat på hur mycket du har tjänat (se faktaruta).

För Michael Andersson betydde det nya omställningsstudiestödet mycket.

– Det är en jätteförmån. Jag har säkert tappat 100 000 kronor i inkomst under studierna, men det är ju ingenting i jämförelse med om jag hade tappat hela min inkomst. Att få den energikicken som jag har fått och att få göra det mot ersättning är fantastiskt. Det stärker förutsättningarna för att jag ska ha intressanta utmaningar hela vägen till pension, säger han.

TRR:s råd till chefer som funderar på att plugga

Erica Sundberg är operativ chef på TRR. Hennes råd till den med studiesug är att dels fundera på vilka erfarenheter och förmågor du har, dels på vad du tidigare har drömt om.

– Börja genom att ställa dig frågan ”var har jag min starkaste motivation och drivkraft?” Fundera sedan på vad du är extra nyfiken på och intresserad av som också kan stärka din framtida ställning, i din nuvarande roll eller i en ny.

För den som vill vässa sitt ledarskap finns mycket att välja bland, enligt Erica Sundberg.

– Det finns ett stort utbud av både kortare och längre ledarskapskurser och program, många som är anpassade för att kombinera med arbete. Ta gärna vara på möjligheten att ta del av rådgivning och vägledning genom din omställningsorganisation för att kartlägga vad som skulle vässa just dig.

Vilka råd ger TRR till chefer som funderar på att plugga?

– Samma råd som till alla, oavsett befattning – ständigt lärande och utveckling blir allt viktigare för att vara relevant i arbetslivet. Vi brukar prata om att både lära för rollen och lära för livet.

– De chefer som vi stöttar som är mellan jobb och söker nytt arbete uppmuntrar vi också att kompetensutveckla sig. Vi vet att det stärker cv:t och med all sannolikhet ökar attraktiviteten hos dem som rekryterar.

Ger rätt till tjänstledighet

Studier med omställningsstudiestöd ger rätt till tjänstledighet. Men som chef kan det ibland kännas obekvämt att kräva ledighet.

– Jag möttes inte av några sura miner. Men situationen var lite speciell eftersom jag koordinerar och driver min grupp och därför är det svårt att ersätta min roll. Jag fick själv fixa min ersättare och läste på halvtid första delen av våren, säger Michael Andersson.

Omställningsstudiestödet handläggs av Centrala studiestödsnämnden, CSN. Där har köerna varit långa och många som har sökt stödet har inte fått besked förrän efter terminsstarten. I höstbudgeten fick myndigheten extra pengar för att korta handläggningstiden.

För Michael Andersson fortsätter studierna under hösten, men nu utan studiestöd och enbart på helgerna.

– Det ger ett viktigt signalvärde att vara tillbaka på jobbet om det kommer en öppning med inriktning på det jag har läst. Därför valde jag att söka kurser som inte inkräktar på jobbet men ändå stärker mina meriter.

Så söker du nya stödet

1. Kolla om du uppfyller villkoren. Du ska till exempel vara mellan 27 och 62 år, ha jobbat minst 8 av de senaste 14 åren och ha skött återbetalningen av tidigare studielån.

2. Kontakta din omställningsorganisation (organisationer som hjälper uppsagda tillbaka till sysselsättning). På så sätt kan du få ett yttrande till CSN om att utbildningen du vill gå stärker din ställning på arbetsmarknaden.

3. Skicka ansökan till CSN. Det finns två ansökningsomgångar per år. En öppnar den 1 april och den andra den 1 oktober. Du kan söka innan du vet om du blir antagen till en utbildning.

Så mycket pengar kan du få

  • Det maximala bidragsbeloppet är 20 572 kronor i månaden.
  • För anställda som omfattas av avtalet mellan Svenskt Näringsliv och PTK är ersättningen högre.
  • Du kan, om du vill, komplettera med ett lån. Hur mycket du får låna beror på hur mycket du har tjänat:

Inkomst - maximalt lånebelopp

25 000 kr – 2 908 kr

30 000 kr – 4 484 kr

35 000 kr – 7 392 kr

40 000 kr – 10 300 kr

45 000 kr – 12 556 kr

50 000 kr – 12 556 kr