I vilket land i västvärlden har regeringen sänkt a-kassan mest och flest personer lämnat facket? Rätt svar: Sverige. Det visar en genomgång av OECD-statistik som Svenska Dagbladet har gjort.
Sverige har av tradition legat i topp när det gäller hur många invånare som valt att vara med i facket. Men de senaste åren har den fackliga anslutningsgraden förändrats dramatiskt.
Orsaken till medlemstappet anses vara Alliansregeringens reformer; bland annat slopades avdragsrätten för fackavgiften och avgifterna i a-kassan höjdes. Samtidigt har taket i a-kassan legat på samma nivå sedan 2002.
Internationell sett ligger Sverige fortfarande högt när det gäller anslutningsgrad, men siffror som Svenska Dagbladet presenterar visar att flykten från facket har varit mer omfattande här än i något annat OECD-land.
Mellan år 2006 och 2012 minskade anslutningsgraden med 7,6 procent. 2012 var 71 procent av befolkningen i arbetsför ålder med i facket och medlemstappet har fortsatt sedan dess för de flesta förbund. Ett undantag är dock Unionen som växer så att det knakar, i dag har förbundet 100 000 fler medlemmar än vid bildandet 2008.
Regeringens stora förändring av arbetslöshetsförsäkringen har varit radikal även i ett internationellt perspektiv. Nettoersättningsgraden, det vill säga hur stor del av lönen efter skatt som ersätts av a-kassan, har sjunkit med drygt 15 procentenheter. Det kommer inga andra västländer i närheten av. I Belgien har ersättningen höjts med drygt 18 procent och Kanada med drygt 12 procent.
För tio år sedan hade Sverige den näst högsta ersättningsgraden, men nu ligger vi under OECD-snittet.
Men en förändring kan vara på gång, oavsett valutgång. Kollegas valenkät visade att samtliga riksdagspartier utom Moderaterna vill höja taket i a-kassan.
Unionens ombud - däribland Stephanie Nielsen, klubbordförande på Kronans apotek - tar olika initiativ för att minska ensamarbete, förbättra kollektivavtal och diskutera optimala scheman på apotekskedjorna. Foto: Henrik Witt.
Kollega har rapporterat om kritik från Unionens fackliga mot bemanningen och arbetsmiljön på Apotek Hjärtat, Apoteket AB och Kronans apotek. Men vad gör riksklubbarna själva för att få arbetsgivarens öra?
Sagt upp arbetstidsavtal och stoppat ensamarbete
På skärtorsdagen förra året sa Unionen och Sveriges Farmaceuter upp sitt lokala arbetstidsavtal med Apotek Hjärtat för att markera mot brister i schemaläggningen.
Lena Svensson. Foto: Anna-Lena Lundqvist.
Enligt Lena Svensson, riksklubbordförande på Apotek Hjärtat, driver Unionen på för en dialog mellan arbetsgivaren och lokala ICA-handlare om att anpassa öppettiderna på apoteken vid Maxienheterna för en bättre arbetsmiljö.
– Anpassa helgerna till öppettider klockan 08:00-20.00 så får anställda en helt annan återhämtning och det blir en bättre bemanning i veckorna, säger Lena Svensson.
Hon vill också se möjlighet till fyra veckors sammanhängande sommarsemester för den som vill ha det.
– Vilket vi idag inte får på många apotek, säger hon.
Stress till följd av hot, trakasserier och rån är också faktorer som påverkar apoteksanställda negativt. Men det är arbetsmiljöfrågor som Lena Svensson tycker fack och arbetsgivare lyckats förbättra ihop.
– Ensamarbete har vi dragit mycket i från fackligt håll och det finns nästan inte i dag, säger hon.
Förhandlar om bättre semestervillkor
På Apoteket AB arbetar Unionens fackliga mycket med stöd i semesterplanering och lönerevision. De deltar också i ett nytt projekt för att locka och behålla personal.
Per Skoglund.
– Utöver det får vi släcka bränder när våra medlemmar hör av sig och behöver hjälp att lösa olika frågor. Vi har varje vecka olika slags förhandlingar, säger Unionens riksklubbordförande Per Skoglund.
Klubben har ett tätt samarbete med Akademikerföreningen och de gör gemensamma medlemsundersökningar om arbetsmiljön.
Per Skoglund tycker det är positivt att facket fått igenom nya skarpare skrivningar kring semesterrätt i kollektivavtalet.
Men ni har bara rätt till tre veckor i följd på sommaren?
– Nja, det stämmer förvisso delvis men endast om det inte alls är möjligt att bevilja fyra veckor. Det gjordes en justering i kollektivavtalets text för något år sedan som ökat möjligheten till fyra veckors sammanhängande semester.
Kan man inte ändra antalet veckor till fyra i kollektivavtalet i nästa avtalsförhandling?
– Jo, gärna. Frågan har funnits med som krav i de senaste avtalsrörelserna. Men det är inte så lätt att komma överens med vår motpart. Arbetsgivarna ger inget utan att få något och motkravet har vanligen handlat om att de vill plocka bort de extra semesterdagarna som medarbetarna enligt vårt avtal får från 40 respektive 50 års ålder.
Hoppas fler ber om hjälp med arbetsmiljön
Stephanie Nielsen. Foto: Henrik Witt.
Stephanie Nielsen på Kronans apotek har, liksom de andra två riksklubbordföranden, berättat för Kollega om rädda medlemmar som ibland inte vågar ta förhandlingshjälp av facket.
I de fallen tar de förtroendevalda ändå upp sakfrågan med arbetsgivaren högre upp i organisationen. Riksklubben har också gjort undersökningar om arbetsmiljön.
Unionens klubbordförande tycker det är viktigt att cheferna i företaget får tydliga riktlinjer om att man vill att upplevda problem ska diskuteras ute på apoteken.
– Att vi lyfter upp frågor och vågar diskutera dem öppet för att komma till de bästa lösningarna. Historiskt kanske man fått veta att man ska hålla det nere och göra sitt jobb, säger hon.
Har du något positivt exempel på när ni lyckats lösa arbetsmiljöproblem?
– Nyligen hade vi ett ärende där vissa medarbetare tyckte att de fått ett orättvist schema och de hade problem i arbetsgruppen. Men när de var raka gentemot fack och regionchef kunde vi påkalla en arbetsmiljökartläggning och reda ut problemen.
