Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Alliansen har sänkt krogmomsen och arbetsgivaravgifterna, vilket oppositionen har kallat dyra insatser med liten effekt. Det har redan länge funnits olika lärlings-, praktik- och YA-jobb, för att underlätta för unga att komma in på arbetsmarknaden, men arbetsgivarna har hittills inte varit särskilt intresserade. Nu talas om ännu mer rabatt för att anställa unga, med sänkta ingångslöner. Och här skiljer sig partiernas inställning ordentligt.
Vi frågade de åtta riksdagspartierna:
Gå direkt till partiernas svar:
Moderaterna
Kristdemokraterna
Folkpartiet
Centerpartiet
Miljöpartiet
Socialdemokraterna
Vänsterpartiet
Sverigedemokraterna
MODERATERNA
Vilka är era tre viktigaste åtgärder för att sänka ungdomsarbetslösheten?
M svarar:
Hur ska ni förmå arbetsgivarna att nyttja de stödformer som redan erbjuds?
M svarar: Systemen är nu på plats. Regeringen har avsatt medel för informationsinsatser och arbetar aktivt med att informera såväl kommuner och landsting som privata företag om möjligheten till exempelvis YA-jobb.
3. Vill ni ha sänkta ingångslöner för unga?
M svarar: Nej. I Sverige har vi en välfungerande arbetsmarknadsmodell som bygger på kollektivavtalsenliga löner. Det är en väl fungerande modell som tillåter parterna att komma överens om skäliga lönenivåer.
KRISTDEMOKRATERNA
Vilka är era tre viktigaste åtgärder för att sänka ungdomsarbetslösheten?
KD svarar:
Hur ska ni förmå arbetsgivarna att nyttja de stödformer som redan erbjuds?
KD svarar: Genom att stödformerna är attraktiva utgör de en konkurrensfördel för arbetsgivarna. Det är sedan arbetsgivarnas bedömning om de vill utveckla sina företag genom att utnyttja stödformerna.
Vill ni se sänkta ingångslöner för unga?
KD svarar: Lärlingsanställning skulle innebära en lägre ingångslön. Den sänkta lönen kompenserar för den unga personens lägre produktivitet, i anställningen ingår också ett utbildningsmoment som kompenserar för det sänkta löneläget.
FOLKPARTIET
Vilka är era tre viktigaste åtgärder för att sänka ungdomsarbetslösheten?
FP svarar:
Hur ska ni förmå arbetsgivarna att nyttja de stödformer som redan erbjuds?
FP svarar: I nuläget handlar det framför allt om informationsspridning. Arbetsmarknadens parter har fått pengar för sitt informationsarbete, men även skolornas studievägledare och Arbetsförmedlingens handläggare måste hålla sig underrättade om vilka avtal som skrivs på så att de kan ge bra tips till unga och företagare.
Vill ni ha sänkta ingångslöner för unga?
FP svarar: Lönerna sätts av arbetsmarknadens parter vilket vi tycker är bra. Som politiker måste vi förlita oss på att de sätts på en nivå så att de inte utgör hinder för unga att komma in på arbetsmarknaden. Inom offentlig förvaltning, där vi är arbetsgivare, har vi varit pådrivande för speciella ungdomsavtal.
CENTERPARTIET
Vilka är era tre viktigaste åtgärder för att sänka ungdomsarbetslösheten?
C svarar:
Hur ska ni förmå arbetsgivarna att nyttja de stödformer som redan erbjuds?
C svarar: Centerpartiet har drivit att totalt högst 30 miljoner kronor får under 2014 lämnas till parter på arbetsmarknaden för insatser för att främja kunskap om och användning av yrkesintroduktionsavtal. Därför vill Centerpartiet stödja parterna i deras ansträngningar att sprida kunskap om yrkesintroduktionsavtal och på det sättet främja användningen av dem.
Vill ni ha sänkta ingångslöner för unga?
C svarar: Centerpartiet vill att det ska bli möjligt med lägre ingångslöner. Det är naturligt att den som inte har någon arbetslivserfarenhet tjänar mindre än den som har jobbat i många år. Här behöver arbetsmarknadens parter, det vill säga fackföreningarna och arbetsgivarna som förhandlar om lönerna, börja ta ansvar även för personer som står utan jobb.
MILJÖPARTIET
Vilka är era tre viktigaste åtgärder för att sänka ungdomsarbetslösheten?
MP svarar:
Hur ska ni förmå arbetsgivarna att nyttja de stödformer som redan erbjuds?
-
Vill ni ha sänkta ingångslöner för unga?
MP svarar: Miljöpartiet anser att sänkta ingångslöner för unga och försämrad anställningstrygghet är fel väg att gå. Även unga ska ha rätt till en trygg anställning och en lön som det går att leva på. Erfarenheter från länder som till exempel Storbritannien, där ungas löner är betydligt lägre, visar att det heller inte är verkningsfullt att sänka ungas löner.
SOCIALDEMOKRATERNA
Vilka är era tre viktigaste åtgärder för att sänka ungdomsarbetslösheten?
S svarar:
Hur ska ni förmå arbetsgivarna att nyttja de stödformer som redan erbjuds?
S svarar: Ett stöd om 12 000 kronor i månaden utgår för de företag som anställer en ung människa som varit arbetslös sex månader inom ramen för ett yrkesintroduktionsavtal. Vi höjer också ersättningen till arbetsgivare som erbjuder YA-jobb med 1 300 kronor i månaden för att kompensera för högre arbetsgivaravgift. Samt skapa en handledarutbildning.
Vill ni ha sänkta ingångslöner för unga?
S svarar: Nej, det är viktigt att konkurrera med kunskap – inte låga löner.
VÄNSTERPARTIET
Vilka är era tre viktigaste åtgärder för att sänka ungdomsarbetslösheten?
V svarar:
Hur ska ni förmå arbetsgivarna att nyttja de stödformer som redan erbjuds?
V svarar: Vi vill satsa på stöd till riktiga lärlingsanställningar där staten står för halva lönekostnaden för lärlingen.
Vill ni ha sänkta ingångslöner för unga?
V svarar: Nej. Det finns inget som tyder på att lägre ingångslöner leder till generella förbättringar av sysselsättningen. Väldigt många unga arbetar redan idag i branscher med orimligt låga löner.
SVERIGEDEMOKRATERNA
Vilka är era tre viktigaste åtgärder för att sänka ungdomsarbetslösheten?
SD svarar:
Hur ska ni förmå arbetsgivarna att nyttja de stödformer som redan erbjuds?
SD svarar: Genom att införa en ny form av lärlingsanställning som en särskild anställningsform med helt slopad arbetsgivaravgift tror vi att företagens incitament för att ta in lärlingar kan öka.
Vill ni ha sänkta ingångslöner för unga?
SD svarar: Vi förespråkar inte sänkta ingångslöner för unga, då vi av principiella skäl vill undvika negativ särbehandling av vissa grupper på arbetsmarknaden.
Kollega
Vi frågade 1 000 slumpvis utvalda av Kollegas läsare vilka frågor de tyckte var viktigast inför valet i september. Så här svarade dem:
Vi ställde läsarnas frågor till de åtta riksdagspartierna. Svaren presenteras, ämne för ämne, i maj och juni.
Först ut var frågan om hur att skapa ett hållbart arbetsliv. I den andra delen svarade partierna på hur de vill hantera arbetslösheten, A-kassan, lagen om anställningsskydd och matchning mellan lediga jobb och jobbsökande. I del tre fick de frågor om sjukförsäkringen, och här i del fyra handlar det om hur de vill tackla ungdomsarbetslösheten.
Kollega/Novus
Kollega kunde nyligen berätta att EU-kandidaterna inte är så eniga om den svenska modellen som det framstår i valkampanjen. En genomgång av röstningsbeteendet i Europaparlamentet visar att partier på båda sidor blockgränsen motiverar sina beslut med att de vill skydda den svenska modellen – och sedan röstar helt olika. Exempel på frågor där röstandet har krockat är jämställda löner, rätten att koppla ned och distansarbete.
Förklaringen är att högerpartierna använder begreppet ”den svenska modellen” som ett slagträ i debatten, utan att egentligen bry sig om frågan. Det påstår Socialdemokraternas EU-kandidat Ilan De Basso när Kollega möter honom i Bryssel.
– Jag vågar påstå att svensk höger spelar dubbelspel om den svenska partsmodellen. Om man på allvar menar att partsmodellen är viktig för Sverige, då måste man uppträda konsekvent.
Partierna i Sveriges regering genomför just nu förändringar av a-kassan och sjukförsäkringen som facken är starkt kritiska till. Enligt De Basso är det ett bevis för att högerpartierna inte menar allvar med att försvara den svenska modellen, utan använder det som ett retoriskt knep i EU.
– Till skillnad från många andra partier, som jag menar använder partsmodellen som någon form av slogan, så är det här på allvar för oss.
Jessica Polfjärd, andranamn på Moderaternas EU-lista, reagerar starkt på den anklagelsen.
– Jag tycker att det är en lögn. Många gånger skulle jag säga att det är Socialdemokraternas fel att vi står där vi står, säger hon under en intervju utanför EU-parlamentets omröstningssal.
Enligt henne beror konflikterna på att Socialdemokraterna har drivit på för fler arbetsmarknadslagar på EU-nivå, i strid med den svenska modellens princip om att så lite som möjligt ska regleras av politiker. 2017, när Sverige var EU-ordförande, antogs den ”sociala pelaren” på initiativ av dåvarande statsminister Stefan Löfven. Det är ett initiativ för att EU ska ta större ansvar i frågor som utbildning, jämställdhet och arbetsvillkor.
– Man sade att det inte skulle komma lagstiftning ur den sociala pelaren, men det är precis vad det har gjort, säger Jessica Polfjärd.
Magnus Blomgren, statsvetare vid Umeå universitet, säger att ”båda parter har lite rätt”. Enligt honom har S undvikit att prata om konsekvenserna av den sociala pelaren.
– Jag måste erkänna själv att jag har varit lite förvånad över att socialdemokratin har drivit det här med sociala pelaren, utan att också ta diskussionen om substansen i den. Det har varit märkligt rakt igenom. På något sätt tror jag att det har handlat om att S har velat motivera varför EU är en jävligt bra idé. Att det inte bara handlar om marknad, utan också det sociala ansvaret.
Enligt Magnus Blomgren är det naturligt att den sociala pelaren – och den allmänt växande idén om ett mer ”socialt Europa” – leder till fler lagförslag om arbetsmarknaden. Och då är det naturligt att traditionella höger-vänster-konflikter kommer upp till ytan. De konflikterna presenteras sedan, av politiker från båda håll, som lagtekniska konflikter om den svenska modellen.
EU-politikernas höger-vänster-konflikter lyser igenom tydligt i några särskilda lagförslag. Våren 2023 antogs ett EU-direktiv om så kallad lönetransparens. Det innebär bland annat att arbetsgivare måste presentera lönespann i sina jobbannonser.
Svenskt Näringsliv var starkt kritiskt och hävdade att direktivet skadar den svenska modellen. Även Moderaterna och Jessica Polfjärd kampanjade emot förslaget.
Ilan De Basso (S), däremot, pratar om direktivet som en seger.
– Vi måste vidta åtgärder. Sverige har inte lyckats – parterna har inte lyckats – att sluta lönegapet.
Facken har å sin sida länge drivit frågan om att fästa ett socialt protokoll till EU:s grundfördrag. De säger att det behövs för att skydda den svenska modellen. Moderaterna har röstat emot det.
– Det är ingen som har fel. Det förslaget bygger på att ena parten känner starkare för det. Någonstans vilar den svenska modellen på att det finns en enighet, säger Jessica Polfjärd.
Den svenska modellen
En ordning där fack och arbetsgivare gör upp om nästan alla villkor på arbetsmarknaden, medan staten sällan lägger sig i. Ett exempel är att Sverige inte har några lagar om lägstalön. Det styrs helt av kollektivavtal.
EU-valet
Den 9 juni kan du som är över 18 år och svensk medborgare, alternativt medborgare i ett annat EU-land och folkbokförd i Sverige, rösta i valet till Europaparlamentet. Sverige ska utse 21 av totalt 720 parlamentariker.
Precis som i riksdagsvalet behöver ett parti samla minst 4 procent av rösterna för att kunna få ett mandat. Vid det förra valet blev Socialdemokraterna största parti, följt av Moderaterna och Sverigedemokraterna.