Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

Yoga - den bästa träningen för din hjärna

Yoga hjälper oss att organisera vårt arbete, lösa problem och fatta bra beslut. Och gör det bättre än om vi enbart tränar kondis och styrka.
Publicerad
En grupp mogna personer i en yogastudio.
Yoga överlägsen träning för hjärnans funktioner? Ja, åtminstone om du passerat 50. Det visar en ny, stor studie som sammanställts av svenska forskare. Foto: Colourbox.

Styrka, kondition eller yoga? Vilken träningsform är bäst för att förbättra minne, uppmärksamhet och beslutsfattande?

Svaret är yoga. Åtminstone om du har passerat 50-strecket. Det visar en ny, stor studie som sammanställts av svenska forskare.

Visserligen är det känt sedan tidigare att fysisk träning kan förbättra hjärnans förmåga att ta emot, lagra och bearbeta information, det som kallas kognitiva funktioner. Men att yoga visar sig vara den överlägset bästa träningsformen för att hålla hjärnan i trim var oväntat.

– Resultatet blev faktiskt en överraskning för oss forskare. Vi trodde att konditionsträningen skulle ge större utslag på de kognitiva testerna, säger överläkaren och biträdande professorn Peter Blomstrand vid Hälsohögskolan i Jönköping.

Yoga bättre än styrketräning

Tillsammans med sina forskarkollegor har han granskat resultaten från drygt 300 studier med fler än 20 000 deltagare över 55 år i hela världen. I cirka 30 av de 300 studierna har de friska deltagarna antingen tränat yoga eller ingått i en kontrollgrupp som tränade kondition eller styrketräning. Alla fick göra en rad olika kognitiva tester både i början och slutet av studierna.

Styrke- eller motionsträning visade sig bara ha en låg positiv effekt på de kognitiva förmågorna. De som utövade yoga visade däremot en något högre positiv effekt på hjärnans förmåga att hantera information.

Yogans trippelverkan - rörelse, andning, meditation

Vad är då förklaringen till att yoga har större effekt på kognitiva förmågor än exempelvis styrke- och konditionsträning?

Peter Blomstrand förklarar att det beror på att träningsformer som tillhör gruppen av så kallade mind-body-exercise – det vill säga yoga, tai chi och qigong – förenar tre viktiga komponenter: rörelse, andning och meditation. Något som påverkar nervsystemet samt sänker hjärtfrekvens och blodtryck, vilket i sin tur lugnar och motverkar stress.

– Det är viktigt, eftersom stress gör att området hippocampus i hjärnan inte mår bra och till och med kan krympa. Däremot kan hippocampus – som har stor betydelse för minne och inlärning – växa med regelbunden yogaträning, förtydligar Peter Blomstrand.

Han utesluter heller inte att yoga kan förebygga demens, även om det än så länge inte är vetenskapligt belagt.

Nyckel till hjärnans fitness

Peter Blomstrand rekommenderar därför att yoga eller liknande aktiviteter som till exempel tai chi eller qigong bör integreras i äldre människors regelbundna träningsrutiner. Att kombinera olika träningsformer är det optimala för hälsan.

– För att få bäst effekt bör man träna minst tre gånger i veckan och helst med styrke- och konditionsträning som komplement. Konditionsträning är bättre för hjärta och kärl och styrketräning förebygger artros och benskörhet. Dessutom rekommenderar jag balansträning, säger Peter Blomstrand.

Kan yoga ha samma effekt på yngre personer?

– Ja, det är jag övertygad om, även om vi inte har tittat på det i den här forskningsstudien. Yoga förbättrar våra exekutiva funktioner, det vill säga organisationsförmåga, emotionell kontroll och självreflektion. Och det gäller sannolikt oavsett ålder, säger Peter Blomstrand.

Text: Gertrud Dahlberg. 

KOGNITIVA FÖRMÅGOR

Kognition handlar om hjärnans förmåga att ta emot, lagra, bearbeta och ta fram information.

De hjälper oss då det är med hjälp av våra kognitiva förmågor som vi planerar och organiserar vårt arbete – både på kort och lång sikt – och utvärderar resultat, löser problem och fattar beslut.

Kognitiva nedsättningar kan till exempel vara försämrat närminne, svårigheter att lära och utvecklas. Det kan också handla om svårigheter att fokusera eller följa instruktioner för att utföra något.

HJÄRNSNÄLL TRÄNING

I studien från Hälsohögskolan i Jönköping som granskar tidigare sammanställningar av originalstudier, ingår främst yogainriktningarna hatha och kundalini men även tai chi och qigong. Forskarnas samlingsbegrepp är ”mindbody-exercise”.

De gemensamma nämnarna i dessa ”hjärnsnälla” träningsformer är rörelse, andningsövningar och meditation, eller uppmärksamhetsövningar.

De leder till att nervsystemet påverkas och att hjärtfrekvens samt blodtryck sänks.

Det i sin tur innebär minskad stress och stärker förmågan att minnas och handskas med information.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Hälsa

9 huskurer och hälsotrender du bör undvika på jobbet

När man är sjuk och ömklig är man beredd att pröva allt för att må bättre. Men många gamla huskurer och moderna hälsotrender är rent kvacksalveri. I bästa fall verkningslösa, i värsta fall farliga. Vissa är icke tillrådliga ur arbetsmiljösynpunkt.
Johanna Rovira Publicerad 10 mars 2026, kl 06:00
Riven rotfrukt över glas tillsammans med tallrik med huskursingredienser och två grodor bredvid – illustration av alternativa huskurer.
Gamla huskurer – från rivna rötter till exotiska grodsekret – fortsätter att spridas, men många metoder är både ovetenskapliga och olämpliga att ta med sig in på arbetsplatsen. Foto: Anders Wiklund/TT/Colourbox.

Folk har i alla tider förlitat sig på gamla huskurer och det uppstår hela tiden nya, mer eller mindre, fantasifulla trender och produkter som sägs bota allt från vårtor till cancer.  Av hänsyn till kollegor bör du undvika att pracka på andra dina ovederhäftiga metoder samt att utföra dina pseudovetenskapliga kurer på arbetsplatsen. 

Här är nio kurer och trender som du definitivt bör vara på din vakt mot. 

 

  1. Rå lök-varianter

    Halva Kollegaredaktionen har uppenbarligen traumatiska barndomsminnen som inbegriper en lök. Den har bundits runt öronen, lagts på bröstet, placerats under sängen eller i strumporna.  Det finns inte några seriösa belägg för att lök funkar mot öroninflammation eller hosta, men om man kommer till jobbet med lökomslag kan det säkert befria bäraren från ovälkommet sällskap vid såväl fikabordet som arbetsstationen. 

     

  2. Vårtkurer

    Den gamla klassiska metoden  att svinga en död katt i svansen på en kyrkogård vid midnatt när en ond människa begravts, är lite omständlig. Enklare kurer för att ta bort vårtor inbegriper grodspott, hästsvett och fårskit upplöst i ättika. Färsk fläsksvål och snigelslem är andra favoriter bland vårtbekämparna, men tjänstemän som sitter i kontor där man delar tangentbord med andra, bör hålla sig till mindre kladdiga och mer sanitära metoder. 

     

  3. Perenium sunning

    Influencers spred trenden som går ut på att man ska exponera mellangården för solljus i några minuter dagligen för att på så vis få mer energi och sova bättre. Trots att solen under vinterhalvåret bara är uppe under kontorstid, så är det inte tillrådligt att utföra kuren på arbetsplatsen. Den kan uppfattas som sexuella trakasserier. Dessutom finns det inga vetenskapliga belägg för att den fungerar, tvärtom varnar hudläkare för en rejält ökad risk för hudcancer och brännskador på området där huden är extremt känslig. 

     

  4.  Vitlökskurer

    Vitlök sägs hjälpa mot allt från förkylning och högt blodtryck till att boosta immunförsvaret och hålla vampyrer borta. Visserligen finns det vissa antibakteriella ämnen i vitlök, men klyftorna skulle behöva stoppas i näsborrarna för att ge maximal effekt. Om du inte jobbar som ensam fyrvaktare i yttre skärgården bör du ha i åtanke att inte alla arbetskamrater uppskattar den subtila doften av rå vitlök på morgonen. 

     

  5. Bikarbornatfixen

    Bikarbonat mot halsbränna och sura uppstötningar är ett klassiskt huskursknep. En otrevlig bieffekt är dock gaser, som har en tendens att leta sig ut till allmän olust och förtret för skrivbordsgrannar. I ett omskrivet fall ledde kuren dessutom till en så kraftig gasutveckling att magsäcken sprack och personen som försökt bota sin halsbränna höll på att stryka med. 

 

  1. High meat-metoden 

    2017 blev det i vissa kretsar à la mode att äta ruttet rått kött som kryllar av bakterier och mögel. Dieten påstås ge förbättrad matsmältning, mer energi och ökad libido. Läkarna är dock skeptiska till dieten eftersom risken att drabbas av salmonella, E. coli och botulism är gigantisk. Möjligheten att råka smitta någon oskyldig arbetskamrat som man delar kylskåp och personalutrymmen med är också överhängande.  

     

  2. Öronljus

    För att lösa upp vaxproppar, minska hörselnedsättning samt lindra tinnitus och bihåleinflammation, hävdar vissa alternativmedicinare att man ska stoppa ett ljus i örat och tända på. Andra, till exempel läkare och vetenskapsmän, anser att öronljus inte bara är ineffektiva utan också kan resultera i skador. Man kan inte heller underskatta möjligheten att håret fattar eld, brandlarmet går igång varpå hela våningsplanet måste utrymmas och kollegans halvskrivna artikel försvinner i etern. 

     

  3. Benkrampsbot

    Mot benkramp och restless legs finns det en uppsjö av mer eller mindre seriösa behandlingsmetoder. Röd ylletråd runt anklarna, fyra rostfria matknivar under madrassen, silvertejp runt hålfoten, gul senap i magen och en hästkastanj i fickan hör till de mindre otrevliga. Att vira handdukar dränkta i ättika under kostymbyxorna hör till de knep du bör avstå från av arbetsmiljöskäl. Daggmaskar som fått ruttna i solsken och sedan gnids in på stela leder kanske du också ska skippa för trevnadens skull. 

     

  4.  Kamborensning 

    Traditionell detoxmetod från Amazonas. Man bränner hål på huden och applicerar sekret från den vaxliknande trädgrodan.  Påstås bota allt från Alzheimers och cancer till ångest och depression, men det finns ingen vetenskaplig evidens för detta. Däremot finns det gott om evidens att metoden kan resultera i kastspyor, sprutdiarré och förlust över kontrollen av urinblåsan. Denna rensning kan alltså uppfattas som en smula obehaglig av kräsmagade kollegor.