Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

Yoga - den bästa träningen för din hjärna

Yoga hjälper oss att organisera vårt arbete, lösa problem och fatta bra beslut. Och gör det bättre än om vi enbart tränar kondis och styrka.
Publicerad 22 mars 2024, kl 06:02
En grupp mogna personer i en yogastudio.
Yoga överlägsen träning för hjärnans funktioner? Ja, åtminstone om du passerat 50. Det visar en ny, stor studie som sammanställts av svenska forskare. Foto: Colourbox.

Styrka, kondition eller yoga? Vilken träningsform är bäst för att förbättra minne, uppmärksamhet och beslutsfattande?

Svaret är yoga. Åtminstone om du har passerat 50-strecket. Det visar en ny, stor studie som sammanställts av svenska forskare.

Visserligen är det känt sedan tidigare att fysisk träning kan förbättra hjärnans förmåga att ta emot, lagra och bearbeta information, det som kallas kognitiva funktioner. Men att yoga visar sig vara den överlägset bästa träningsformen för att hålla hjärnan i trim var oväntat.

– Resultatet blev faktiskt en överraskning för oss forskare. Vi trodde att konditionsträningen skulle ge större utslag på de kognitiva testerna, säger överläkaren och biträdande professorn Peter Blomstrand vid Hälsohögskolan i Jönköping.

Yoga bättre än styrketräning

Tillsammans med sina forskarkollegor har han granskat resultaten från drygt 300 studier med fler än 20 000 deltagare över 55 år i hela världen. I cirka 30 av de 300 studierna har de friska deltagarna antingen tränat yoga eller ingått i en kontrollgrupp som tränade kondition eller styrketräning. Alla fick göra en rad olika kognitiva tester både i början och slutet av studierna.

Styrke- eller motionsträning visade sig bara ha en låg positiv effekt på de kognitiva förmågorna. De som utövade yoga visade däremot en något högre positiv effekt på hjärnans förmåga att hantera information.

Yogans trippelverkan - rörelse, andning, meditation

Vad är då förklaringen till att yoga har större effekt på kognitiva förmågor än exempelvis styrke- och konditionsträning?

Peter Blomstrand förklarar att det beror på att träningsformer som tillhör gruppen av så kallade mind-body-exercise – det vill säga yoga, tai chi och qigong – förenar tre viktiga komponenter: rörelse, andning och meditation. Något som påverkar nervsystemet samt sänker hjärtfrekvens och blodtryck, vilket i sin tur lugnar och motverkar stress.

– Det är viktigt, eftersom stress gör att området hippocampus i hjärnan inte mår bra och till och med kan krympa. Däremot kan hippocampus – som har stor betydelse för minne och inlärning – växa med regelbunden yogaträning, förtydligar Peter Blomstrand.

Han utesluter heller inte att yoga kan förebygga demens, även om det än så länge inte är vetenskapligt belagt.

Nyckel till hjärnans fitness

Peter Blomstrand rekommenderar därför att yoga eller liknande aktiviteter som till exempel tai chi eller qigong bör integreras i äldre människors regelbundna träningsrutiner. Att kombinera olika träningsformer är det optimala för hälsan.

– För att få bäst effekt bör man träna minst tre gånger i veckan och helst med styrke- och konditionsträning som komplement. Konditionsträning är bättre för hjärta och kärl och styrketräning förebygger artros och benskörhet. Dessutom rekommenderar jag balansträning, säger Peter Blomstrand.

Kan yoga ha samma effekt på yngre personer?

– Ja, det är jag övertygad om, även om vi inte har tittat på det i den här forskningsstudien. Yoga förbättrar våra exekutiva funktioner, det vill säga organisationsförmåga, emotionell kontroll och självreflektion. Och det gäller sannolikt oavsett ålder, säger Peter Blomstrand.

Text: Gertrud Dahlberg. 

KOGNITIVA FÖRMÅGOR

Kognition handlar om hjärnans förmåga att ta emot, lagra, bearbeta och ta fram information.

De hjälper oss då det är med hjälp av våra kognitiva förmågor som vi planerar och organiserar vårt arbete – både på kort och lång sikt – och utvärderar resultat, löser problem och fattar beslut.

Kognitiva nedsättningar kan till exempel vara försämrat närminne, svårigheter att lära och utvecklas. Det kan också handla om svårigheter att fokusera eller följa instruktioner för att utföra något.

HJÄRNSNÄLL TRÄNING

I studien från Hälsohögskolan i Jönköping som granskar tidigare sammanställningar av originalstudier, ingår främst yogainriktningarna hatha och kundalini men även tai chi och qigong. Forskarnas samlingsbegrepp är ”mindbody-exercise”.

De gemensamma nämnarna i dessa ”hjärnsnälla” träningsformer är rörelse, andningsövningar och meditation, eller uppmärksamhetsövningar.

De leder till att nervsystemet påverkas och att hjärtfrekvens samt blodtryck sänks.

Det i sin tur innebär minskad stress och stärker förmågan att minnas och handskas med information.

Hälsa

Psykologisk trygghet på jobbet - så lyckas ni

Har ni psykologisk trygghet på ditt jobb? Det får teamet att fungera optimalt visar studier på Google. Men vad är det och hur får du till det? Psykologen Siri Helle tipsar.
Elisabeth Brising Publicerad 23 maj 2024, kl 06:03
Psykologen Siri Helle. Händer som möts.
Psykologen Siri Helle tipsar om hur ni skapar ett produktivt klimat i arbetsgruppen enligt forskningen på bland annat Googles team. Foto: Erik Ardelius/Shutterstock

Psykologisk trygghet på jobbet innebär att du vågar ta sociala risker, ställa ”dumma” frågor, använda humor, ge feedback, be om hjälp och fråga andra om du inte förstår. 

– Det spelar jättestor roll för trivseln, säger Siri Helle, som är psykolog och föreläsare om psykologisk trygghet.

Hur vet man om man har en psykologiskt trygg arbetsplats?

– Man får gå till sig själv: Känner jag mig trygg att till exempel ställa frågor och erkänna misstag, säger Siri Helle.

Enligt den samlade forskningen är tryggheten en av de viktigaste faktorerna man har upptäckt för hur det går i en arbetsgrupp. 

– Trygghet frigör mycket potential i gruppen. Som individer har vi både styrkor och svagheter och för att vi ska komma till vår rätt behöver vi kunna lita på varandra och samarbeta. 

Skit sopas inte undan 

Motsatsen är tystnadskultur och problem som ignoreras tills de blir oöverstigliga. 

– Alla människor gör misstag, men i stället för att lära av dem eller rätta till fel som gjorts finns en risk att de sopas de under mattan tills det inte går längre. Det kan innebära stora förluster för organisationer och företag, poängterar Siri Helle.

Google-studie gjorde begreppet poppis

Begreppet psykologisk trygghet myntades av Harvard-forskaren Amy Edmondson på 90-talet och har studerats inom psykologi och managementforskning sedan dess. 

Till exempel har Google genomfört en tvåårig studie på området på sina team som heter Aristoteles. 

– Google populariserade begreppet och visade att de team hos dem som var mest framgångsrika har hög psykologisk trygghet, säger Siri Helle.

7 saker som kännetecknar psykologisk trygghet

1. Vågar erkänna misstag
2. Tar upp problem
3. Ber om hjälp
4. Vågar framföra nya idéer
5. Bryr sig om varandra som personer
6. Att man värdesätter varandras kompetenser
7. Att det är okej att vara annorlunda på olika sätt.

Chefer och informella ledare påverkar mest

Så hur får man till det? Enligt Siri Helle handlar det om en stegvis grupprocess. En kickoff kan vara ett bra tillfälle att sätta spelreglerna.

– Hur vill vi samarbeta och ta upp om något skaver? Till syvende och sist handlar det om hur man bemöter varandra i vardagen. 

Enligt Siri Helle är psykologisk trygghet något som alla anställda bidrar till, även om formella chefer och informella ledare har störst påverkan. 

Studier visar att psykologiskt trygga grupper också klarar av att hantera olikheter i gruppen. 

– I grupper med hög psykologisk trygghet är mångfald en styrka. Men är man tvärtom otrygg kan samarbetet försvåras av mångfald eftersom man har olika förförståelse, men inte byggt tryggheten att kunna lyssna in och lära av varandra, säger Siri Helle. 

Humor hissar och dissar

Att det finns humor på jobbet är en annan parameter på trygghetskänsla, men skämt kan också lätt landa fel. 

Hur vet man om humorn är en del av tryggheten eller något som skapar osäkerhet?

– Både humor och feedback kan slå fel om det inte görs på rätt sätt. Det handlar om huruvida det finns en känsla av välvilja gentemot varandra i gruppen, säger Siri Helle.

Finns en risk att man som chef är så mån om den trygga känslan att man inte vågar komma med kritik?

– Nej, en chef som är trygg vågar också säga: jag är missnöjd med det här, eller kanske mer finkänsligt: det här beteendet försvårar samarbetet. 

Finns det någon baksida med hög psykologisk trygghet?

– Det finns en risk för oetiskt beteende inom den egna gruppen. Jag har ett personligt exempel från när jag arbetade i vården. Vi fick inte äta av patienternas överblivna mat, men vi tyckte det var dumt att slänga så vi kom överens om att vi ändå kunde dela den med varandra utan att berätta det för chefen. För att vi litade på varandra. 

Vill man veta hur det står till med den psykologiska tryggheten i en grupp finns 39 forskarfrågor att använda sig av. 

Läs mer: Professor Amy C Edmondsson har skrivit boken: The fearless organization. Psykologisk trygghet på jobbet. 

Norska Bard Fyhn har doktorerat i ämnet och driver en blogg

Svenska forskaren och föreläsaren Louise Bringselius har gett ut boken: Psykologisk trygghet: att välkomna den som utmanar.