Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Varning för sommaren!
Har du lite att göra i sommar? Du kanske hade tänkt påta i trädgården, lägga om några takpannor på fritidshuset, fälla ett par träd eller tänker du bara lata dig i solen. Vad du än gör lurar faran! Kollega ger tipsen på hur du klarar dig helskinnad genom hela semestern.
Dyka med glupska hajar och åka enhjuling på halsbrytande lamastigar i Himalaya i all ära – att stanna hemma i trädgården kan vara nog så farligt. Varje år skadas tusentals människor så allvarligt i sina trädgårdar att de måste uppsöka akuten.
Det är inte bara regnet som faller på sommaren. Det gör många fritidshusägare också.
Det ser ju så lätt ut. Och skönt, att rensa upp lite på tomten! Men motorsågen, ursäkta ett uppläxande tonläge, är ingen leksak.
Att springa barbent tvärs över en blomstrande äng är också det förenat med dödsskräck för många. För vi vet ju vilka som trivs där – fästingarna!
- Äsch, man ska inte vara så sabla rädd, säger Björn Olsen, professor i mikrobiologi och infektionssjukdomar.
Sommaren kan vara ytterst plågsam för den som lider av en fobi – och det gör vi lite till mans. Det finns fobier mot allt mellan himmel och jord, men vanligast är dock att vara orimligt rädd för smådjur och kryp.
Sommaren är också den årstid då flest dödsolyckor sker i trafiken. Fler kör fortare, slarvigare och berusade än under årets kallare månader. Och det får konsekvenser. Men som förare kan man minska riskerna - här är några tips på vägen.
Efter en lång vinter är vi många som inte vill något hellre än att lapa sol och njuta av värmen. Men soldyrkan riskerar inte bara att leda till hudcancer, får du solsting kan du trilla av pinn på bara några timmar.
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
Lindra stress och ångest – med bastubad
Bastu ger inte bara avkoppling. Det kan mildra stress och minska risken för hjärt-kärlsjukdom, stroke och demens. Hälsoeffekterna liknar dem som uppstår vid konditionsträning, menar läkaren Hans Hägglund.
Att basta kan fysiologiskt jämföras med en promenad i rask takt, menar professorn och läkaren Hans Hägglund.
– Musklerna aktiveras inte, men hjärtat och blodcirkulationen påverkas av värmen och de inre organen får motion, säger han.
Ett bastubad kan även ge psykiska hälsoeffekter som att mildra stress, oro och ångest. Hans Hägglund, även kallad Bastudoktorn, berättar att det sannolikt beror på att hormoner som serotonin, dopamin och oxytocin frigörs när kroppen utsätts för värmen.
Fysiologiska och psykiska hälsoeffekter av bastubad
Allra störst effekt ger regelbundet bastande. I en finländsk studie från 2015 framkom det att för personer som badade bastu fyra till sju gånger i veckan minskade risken att dö i hjärt-kärlsjukdomar med ungefär 50 procent – jämfört med personer som badade bastu en gång i veckan. Samma studie visade också minskad risk för stroke, demens och lungsjukdomar vid regelbundna bastubad.
– Kärlen vidgas och blir mer elastiska när man bastar. Blodtrycket blir lägre och blodfetterna minskar. Det finns mycket som pekar på att det är bra för hjärta och kärl att basta.
Vetenskapliga studier och framtida forskning om bastubad
Men Hans Hägglund betonar att det behövs mer forskning kring ämnet. Han berättar att planering av ett bastulabb i Luleå pågår. Här ska forskare kunna studera hur värme påverkar olika folksjukdomar som cancer och reumatism. Men även hur bastubad kan kombineras med fysisk träning, för att förebygga sjukdom hos äldre och funktionshindrade.
– Med ökade kunskaper om bastubad hoppas jag att sjukvården framöver ska börja skriva ut bastu på recept.
Hans Hägglund vill slå hål på myter som finns om bastubad. Han berättar att personer med hjärtsvikt många gånger får rådet att inte basta, trots att forskning visar att bastubad har en positiv effekt på sjukdomen. Det finns dock tillfällen när bastubad inte är lämpligt.
– Du ska inte basta om du har feber eller en pågående infektion. Eller kort tid efter en akut hjärtinfarkt.
Han avråder också från att dricka alkohol eller vara bakfull i bastun. Då ökar risken för att somna eller att ramla och bränna sig. Själv försöker Hans Hägglund hinna med ett bastubad om dagen. För honom är det även en social aktivitet.
– Jag gillar att möta olika typer av människor i en offentlig bastu. Det blir ofta intressanta samtal.
Hans favoritbastubad brukar ske utanför Haparanda varje nationaldag.
– Rökbastu och sedan ett dopp i Kukkolaforsen under midnattssolen är oslagbart!
Text: Kristina Karlberg.
SÅ OPTIMERAR DU BASTANDET
→ Vänj dig långsamt vid bastubad. Det kan kännas ovant när värmen gör att kroppen svettas, hjärtfrekvensen ökar och andningen blir snabbare.
→ Sitt på nedersta laven (bänken), där det inte är lika varmt som högre upp i bastun.
→ Dela upp badet i omgångar. Basta under några minuter, gå ut och gå sedan in igen en stund tills du har vant dig vid värmen.
→ Duscha innan du bastar, för att skölja bort smuts som annars kan täppa till porerna och förhindra svettning.
→ I bastun utsätts huvudet för varmare luft än resten av kroppen. Det kan vara svalkande att täcka huvud och öron med en blöt kall handduk eller bastumössa.
→ Drick vatten både före och efter bastubadet.
Källa: Hans Hägglund.
