Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Döden på vägarna
Sommaren är den årstid då flest dödsolyckor sker i trafiken. Fler kör fortare, slarvigare och berusade än under årets kallare månader. Och det får konsekvenser. Men som förare kan man minska riskerna - här är några tips på vägen.
Antalet personer som dör i trafiken minskar stadigt. I fjol omkom 264 personer, en minskning med 19 personer jämfört med 2012, och en enorm skillnad jämfört med i mitten av 60-talet då över 1 300 personer avled i trafikolyckor.
Men samtidigt som bilarna och vägarna har blivit säkrare har trafikmängden och hastigheterna ökat. Det finns all anledning att ta det lugnt på vägarna i sommar - oavsett om man åker bil, motorcykel eller tar med husvagnen. För sommarmånaderna juni, juli och augusti är den period då flest dödsolyckor inträffar.
De våldsammaste olyckorna inträffar på 90-vägar, där krafterna som uppstår vid en krock är 90 procent högre på sommaren än på vintern, enligt statistik från Motormännen. Detta är förstås en konsekvens av att många av oss kör fortare på torra vägbanor jämfört med snöiga vintervägar.
Men många kör dessvärre inte bara fortare, utan även onyktra. Under semesterperioden ökar alkohol och drogrelaterade trafikolyckor markant. På sommaren är det också fler vägarbeten än under resten av året, de bara inte leder till köer utan till att en del förare väljer att göra vansinniga omkörningar.
Medtrafikanternas beteende är svårt att påverka men som förare kan du minska riskerna i semestertrafiken. Du har säkert hört Trafikverkets råd förut men de är ändå väl värda att upprepas:
Var nykter och utvilad
Att inte sätta sig bakom ratten i onyktert tillstånd är förstås en självklarhet. Men se också till att vara utvilad, framför allt om du varit uppe sent kvällen innan. Forskning har visat att en riktigt trött förare kan jämställas med en person som är rattfull.
Lätta på gasen
Stressa inte och håll hastighetsbegränsningar och avstånd till nästa fordon. Hastigheten är avgörande för hur svårt skadad du blir om en olycka skulle inträffa. Dessutom sparar du både pengar och miljö om du kör lagligt.
Lasta säkert
Ibland behöver man ta med lite extra packning eller material i bilen. Det är föraren av fordonet som ansvarar för att lasten är säkrad på sådant sätt att den inte kan utgöra någon fara. Surra säkert!
Undvik mobilen
Mobiltelefonsamtal och sms stör koncentrationen. Låt passageraren i baksätet hantera telefonen.
Glöm inte att ta en paus då och då.
Kaffe, glass eller toabesök – det finns många anledningar till ett stopp längs vägen.
Kolla upp trafikläget
På Trafikverkets hemsida finns information om aktuella vägarbeten eller andra hinder på den väg du tänkt ta. Ibland kan det vara bättre att ta en omväg för att det ska gå smidigare.
Fakta om bilolyckor
Omkomna under juni, juli och augusti 2013 (2012):
- 92 döda (85)
- 53 satt i en bil (34)
4 i en lastbil
17 på en motorcykel (20)
3 på en moped (5)
7 på en cykel (11) och
8 var gående (9) - 7 gående blev påkörda av en personbil, 1 av en lastbil
- 19 var över 65 år, 5 under 18
Trafikverket
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
Lindra stress och ångest – med bastubad
Bastu ger inte bara avkoppling. Det kan mildra stress och minska risken för hjärt-kärlsjukdom, stroke och demens. Hälsoeffekterna liknar dem som uppstår vid konditionsträning, menar läkaren Hans Hägglund.
Att basta kan fysiologiskt jämföras med en promenad i rask takt, menar professorn och läkaren Hans Hägglund.
– Musklerna aktiveras inte, men hjärtat och blodcirkulationen påverkas av värmen och de inre organen får motion, säger han.
Ett bastubad kan även ge psykiska hälsoeffekter som att mildra stress, oro och ångest. Hans Hägglund, även kallad Bastudoktorn, berättar att det sannolikt beror på att hormoner som serotonin, dopamin och oxytocin frigörs när kroppen utsätts för värmen.
Fysiologiska och psykiska hälsoeffekter av bastubad
Allra störst effekt ger regelbundet bastande. I en finländsk studie från 2015 framkom det att för personer som badade bastu fyra till sju gånger i veckan minskade risken att dö i hjärt-kärlsjukdomar med ungefär 50 procent – jämfört med personer som badade bastu en gång i veckan. Samma studie visade också minskad risk för stroke, demens och lungsjukdomar vid regelbundna bastubad.
– Kärlen vidgas och blir mer elastiska när man bastar. Blodtrycket blir lägre och blodfetterna minskar. Det finns mycket som pekar på att det är bra för hjärta och kärl att basta.
Vetenskapliga studier och framtida forskning om bastubad
Men Hans Hägglund betonar att det behövs mer forskning kring ämnet. Han berättar att planering av ett bastulabb i Luleå pågår. Här ska forskare kunna studera hur värme påverkar olika folksjukdomar som cancer och reumatism. Men även hur bastubad kan kombineras med fysisk träning, för att förebygga sjukdom hos äldre och funktionshindrade.
– Med ökade kunskaper om bastubad hoppas jag att sjukvården framöver ska börja skriva ut bastu på recept.
Hans Hägglund vill slå hål på myter som finns om bastubad. Han berättar att personer med hjärtsvikt många gånger får rådet att inte basta, trots att forskning visar att bastubad har en positiv effekt på sjukdomen. Det finns dock tillfällen när bastubad inte är lämpligt.
– Du ska inte basta om du har feber eller en pågående infektion. Eller kort tid efter en akut hjärtinfarkt.
Han avråder också från att dricka alkohol eller vara bakfull i bastun. Då ökar risken för att somna eller att ramla och bränna sig. Själv försöker Hans Hägglund hinna med ett bastubad om dagen. För honom är det även en social aktivitet.
– Jag gillar att möta olika typer av människor i en offentlig bastu. Det blir ofta intressanta samtal.
Hans favoritbastubad brukar ske utanför Haparanda varje nationaldag.
– Rökbastu och sedan ett dopp i Kukkolaforsen under midnattssolen är oslagbart!
Text: Kristina Karlberg.
SÅ OPTIMERAR DU BASTANDET
→ Vänj dig långsamt vid bastubad. Det kan kännas ovant när värmen gör att kroppen svettas, hjärtfrekvensen ökar och andningen blir snabbare.
→ Sitt på nedersta laven (bänken), där det inte är lika varmt som högre upp i bastun.
→ Dela upp badet i omgångar. Basta under några minuter, gå ut och gå sedan in igen en stund tills du har vant dig vid värmen.
→ Duscha innan du bastar, för att skölja bort smuts som annars kan täppa till porerna och förhindra svettning.
→ I bastun utsätts huvudet för varmare luft än resten av kroppen. Det kan vara svalkande att täcka huvud och öron med en blöt kall handduk eller bastumössa.
→ Drick vatten både före och efter bastubadet.
Källa: Hans Hägglund.
