Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

Döden på vägarna

Sommaren är den årstid då flest dödsolyckor sker i trafiken. Fler kör fortare, slarvigare och berusade än under årets kallare månader. Och det får konsekvenser. Men som förare kan man minska riskerna - här är några tips på vägen.
Ola Rennstam Publicerad
Johan Nilsson/TT
Johan Nilsson/TT

Antalet personer som dör i trafiken minskar stadigt. I fjol omkom 264 personer, en minskning med 19 personer jämfört med 2012, och en enorm skillnad jämfört med i mitten av 60-talet då över 1 300 personer avled i trafikolyckor.

Men samtidigt som bilarna och vägarna har blivit säkrare har trafikmängden och hastigheterna ökat. Det finns all anledning att ta det lugnt på vägarna i sommar - oavsett om man åker bil, motorcykel eller tar med husvagnen. För sommarmånaderna juni, juli och augusti är den period då flest dödsolyckor inträffar.

De våldsammaste olyckorna inträffar på 90-vägar, där krafterna som uppstår vid en krock är 90 procent högre på sommaren än på vintern, enligt statistik från Motormännen. Detta är förstås en konsekvens av att många av oss kör fortare på torra vägbanor jämfört med snöiga vintervägar.

Men många kör dessvärre inte bara fortare, utan även onyktra. Under semesterperioden ökar alkohol och drogrelaterade trafikolyckor markant. På sommaren är det också fler vägarbeten än under resten av året, de bara inte leder till köer utan till att en del förare väljer att göra vansinniga omkörningar.

Medtrafikanternas beteende är svårt att påverka men som förare kan du minska riskerna i semestertrafiken. Du har säkert hört Trafikverkets råd förut men de är ändå väl värda att upprepas:

Var nykter och utvilad
Att inte sätta sig bakom ratten i onyktert tillstånd är förstås en självklarhet. Men se också till att vara utvilad, framför allt om du varit uppe sent kvällen innan. Forskning har visat att en riktigt trött förare kan jämställas med en person som är rattfull.

Lätta på gasen
Stressa inte och håll hastighetsbegränsningar och avstånd till nästa fordon. Hastigheten är avgörande för hur svårt skadad du blir om en olycka skulle inträffa. Dessutom sparar du både pengar och miljö om du kör lagligt.

Lasta säkert
Ibland behöver man ta med lite extra packning eller material i bilen. Det är föraren av fordonet som ansvarar för att lasten är säkrad på sådant sätt att den inte kan utgöra någon fara. Surra säkert!

Undvik mobilen
Mobiltelefonsamtal och sms stör koncentrationen. Låt passageraren i baksätet hantera telefonen.

Glöm inte att ta en paus då och då.
Kaffe, glass eller toabesök – det finns många anledningar till ett stopp längs vägen.

Kolla upp trafikläget
På Trafikverkets hemsida finns information om aktuella vägarbeten eller andra hinder på den väg du tänkt ta. Ibland kan det vara bättre att ta en omväg för att det ska gå smidigare.

Fakta om bilolyckor

Omkomna under juni, juli och augusti 2013 (2012):

  • 92 döda (85)
  • 53 satt i en bil (34)
    4 i en lastbil
    17 på en motorcykel (20)
    3 på en moped (5)
    7 på en cykel (11) och
    8 var gående (9)
  • 7 gående blev påkörda av en personbil, 1 av en lastbil
  • 19 var över 65 år, 5 under 18

Trafikverket

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Kvinna sitter på huk och tittar på en hund, som tittar tillbaka på henne
Hundträning kan räknas som friskvård, men arbetsgivaren gör bedömningen. Emmelie Tilly får bidrag för att träna hunden Exa på Botkyrka Brukshundklubb. Foto: Anders G Warne

Det är en halvsolig dag när Kollega möter upp teamledaren Emmelie Tilly och hennes ena hund, schäfertiken Exa, på Botkyrka Brukshundklubb. I dag ska matte och hund träna brukslydnad, som ingår i hundsporten bruksspår.

Bruksspår innebär att hunden lär sig följa en människodoft i terräng och hitta apporter, alltså utplacerade föremål. Emmelie Tilly har även hönsehunden Ebbe som hon tränar hundsporten specialsök med. Den går ut på att hunden söker efter och markerar en specifik doft i olika miljöer, exempelvis rum, fordon eller utomhusområden.

Hundträningen ger både motion och återhämtning

Emmelie Tilly, porträttbild
Emmelie Tilly. Foto: Anders G Warne.

Emmelie Tilly och hennes hundar tränar två , tre gånger i veckan. Delar av kursavgiften finansierar hon med sitt friskvårdsbidrag.

– Att träna med sin hund är klockren friskvård och jag kan verkligen rekommendera hundägare att använda bidraget till hundsport.

– Man rör sig mycket, är ute i naturen och det är mentalt väldigt avstressande eftersom du bara fokuserar på hunden och kommunikationen er emellan.

Men hon har inte alltid kunnat använda friskvårdspengen på det här sättet. På sin tidigare arbetsplats fick hon avslag till att träna sina hundar. Varför hon blev nekad fick hon aldrig reda på, men hon tror att en anledning kunde vara att arbetsgivaren själv inte kände till sporten eller hade hund.

Förra jobbet sa nej, nya arbetsgivaren sa ja

När Emmelie Tilly i höstas bytte arbetsgivare och hamnade på en hundvänlig arbetsplats var det inga problem att få friskvårdsbidraget hon önskade.

Det var genom sin lokala hundklubb som hon fick reda på att man kunde ansöka om friskvårdsbidrag för att träna sina hundar.

– Det finns en mängd träningsformer man kan göra med sin hund men jag tror att agility (där hunden springer en hinderbana, red:s anm) är vanligast att få friskvårdsbidrag för då det har stått på Skatteverkets specifika lista länge, till skillnad från andra hundsporter.

Skatteverkets lista är borta, men reglerna finns kvar

Listan med exempel på godkända friskvårdsaktiviteter avskaffades dock av Skatteverket för några år sedan. Ansvaret att bedöma vad som räknas som friskvård flyttades från myndigheten till arbetsgivarna. Det enda kravet nu är att det måste handla om motion, kostrådgivning, hälsofrämjande eller avstressande aktiviteter/behandlingar.

Men fullt så enkelt är det alltså inte. Olika aktiviteter kan tolkas på olika sätt beroende på arbetsgivare.

– Så ska det såklart inte vara. Hundsporter är friskvård, det borde varje arbetsgivare förstå, säger Emmelie Tilly.

Regler för friskvårdsbidrag

• Arbetsgivaren bestämmer – utifrån den praxis och lagstiftning som finns – om personalen ska erbjudas ett friskvårdsbidrag.

• Alla i personalen ska erbjudas samma villkor.

• Du får använda friskvårdsbidraget till aktiviteter med inslag av motion eller för behandling som är avstressande eller motverkar ömhet och stelhet.

• Du kan också använda det till kostrådgivning och rådgivning i samband med rökavvänjning.

• Du får inte använda friskvårdsbidraget för att hyra eller köpa utrustning, för medlemsavgifter, teorikurser, diplom, hälsovård, sjukvård eller skönhetsvård.

• Bidraget är på maximalt 5 000 kronor per år.

• För aktiviteter utan inslag av motion, till exempel massage, får aktiviteten kosta maximalt 1 000 kronor per tillfälle för att vara av mindre värde och skattefritt.

Källa och mer info: Skatteverket