Om du är medlem i Unionen och inte redan prenumererar på Kollegas populära nyhetsbrev så kan du passa på att registrera dig via länken nedan.
Då får du Kollegas bästa nyheter, avslöjanden och smarta tips om allt som rör arbetsmarknaden direkt i din inkorg varje vecka.
Antalet personer som dör i trafiken minskar stadigt. I fjol omkom 264 personer, en minskning med 19 personer jämfört med 2012, och en enorm skillnad jämfört med i mitten av 60-talet då över 1 300 personer avled i trafikolyckor.
Men samtidigt som bilarna och vägarna har blivit säkrare har trafikmängden och hastigheterna ökat. Det finns all anledning att ta det lugnt på vägarna i sommar - oavsett om man åker bil, motorcykel eller tar med husvagnen. För sommarmånaderna juni, juli och augusti är den period då flest dödsolyckor inträffar.
De våldsammaste olyckorna inträffar på 90-vägar, där krafterna som uppstår vid en krock är 90 procent högre på sommaren än på vintern, enligt statistik från Motormännen. Detta är förstås en konsekvens av att många av oss kör fortare på torra vägbanor jämfört med snöiga vintervägar.
Men många kör dessvärre inte bara fortare, utan även onyktra. Under semesterperioden ökar alkohol och drogrelaterade trafikolyckor markant. På sommaren är det också fler vägarbeten än under resten av året, de bara inte leder till köer utan till att en del förare väljer att göra vansinniga omkörningar.
Medtrafikanternas beteende är svårt att påverka men som förare kan du minska riskerna i semestertrafiken. Du har säkert hört Trafikverkets råd förut men de är ändå väl värda att upprepas:
Var nykter och utvilad
Att inte sätta sig bakom ratten i onyktert tillstånd är förstås en självklarhet. Men se också till att vara utvilad, framför allt om du varit uppe sent kvällen innan. Forskning har visat att en riktigt trött förare kan jämställas med en person som är rattfull.
Lätta på gasen
Stressa inte och håll hastighetsbegränsningar och avstånd till nästa fordon. Hastigheten är avgörande för hur svårt skadad du blir om en olycka skulle inträffa. Dessutom sparar du både pengar och miljö om du kör lagligt.
Lasta säkert
Ibland behöver man ta med lite extra packning eller material i bilen. Det är föraren av fordonet som ansvarar för att lasten är säkrad på sådant sätt att den inte kan utgöra någon fara. Surra säkert!
Undvik mobilen
Mobiltelefonsamtal och sms stör koncentrationen. Låt passageraren i baksätet hantera telefonen.
Glöm inte att ta en paus då och då.
Kaffe, glass eller toabesök – det finns många anledningar till ett stopp längs vägen.
Kolla upp trafikläget
På Trafikverkets hemsida finns information om aktuella vägarbeten eller andra hinder på den väg du tänkt ta. Ibland kan det vara bättre att ta en omväg för att det ska gå smidigare.
Omkomna under juni, juli och augusti 2013 (2012):
Trafikverket
Som att du ätit fem påsar chips och glömt borsta tänderna. Huvudvärk och trötthet. Uppvaknandet efter ett intensivt stirrande på skärm kan likna baksmälla. Hjärnforskaren Sissela Nutley, författare till boken Distraherad, vet hur digitala medier kan påverka hälsan, men också hur du tar kontroll över din skärmtid – om du vill det.
– Eftersom det finns hälsorelaterade bekymmer kopplade till vårt digitala liv är det bra att reflektera över hur det ser ut och påverkar vår hälsa, säger hon.
Det talas om hälsorisker med hög skärmanvändning för barn. De riskerna gäller även vuxna enligt Sissela Nutley. Skärmar tar tid från annat vi behöver, som sömn och motion. Forskning visar att hög skärmanvändning kan kopplas till sårbarhet för depression, spelberoende, sämre koncentrationsförmåga och svagare relationer.
Första steget för mer kontroll är att våga kolla i mobilen hur mycket skärmtid du faktiskt har – och fundera på om du vill använda timmarna i ditt liv till det.
– Vill jag det – fine. Men vill jag inte det – vad vill jag göra mer av? Läsa bok en timme per dag? Prata med vänner? Lära mig spela gitarr? säger Sissela Nutley.
Mår du bra kanske det inte alls är ett problem, resonerar hjärnforskaren. Få inte dåligt samvete i onödan. Men Sissela Nutley har några fler rannsakande frågor:
– Upplever jag att det går ut över viktiga saker som sömn? Orkar jag inte röra på mig? Är det en blockerare av andra lustfyllda saker som jag vill men inte får till?
Fundera även över hur innehållet i olika appar, spel och tv-serier får dig att må.
– Har jag kastat bort en och en halv timme av mitt liv, vad är eftersmaken?
Får nyheter dig att tro att världen bara är mörk, eller gör andras poster i sociala medier att du känner det som att de lever ett enklare liv, är snyggare och lyckligare?
– Om man jämför sig mycket och känner sig otillräcklig påverkar det våra tankar om oss själva, säger Sissela Nutley.
”Once you pop – you can’t stop”, löd en gammal chipsreklam. Att det är lika svårt att begränsa sitt skärmbegär som att sluta snacksa beror på att det skapar aktivitet i hjärnans belöningscentrum. Algoritmerna är gjorda för att hålla oss kvar och ge mer av det vi redan gillat eller sett.
Redan innan vi tar upp mobilen får vi en kick av signalsubstansen dopamin.
– Det verkar som ett bränsle för begär, eller förväntad belöning.
Dopamin gör att vi känner sug efter att upprepa ett beteende som belönar hjärnan igen. Får vi inte samma styrka i belöningen ökar vi på beteendet och plockar upp mobilen igen, trots att vi nyss kollade.
Vill du lyckas minska på mobiltiden ska du sätta upp nåbara mål och ställa in skärmbegränsningar precis som för barn.
– Jag har skärmtid för mig själv när jag har varit en timme på Insta. Då kan jag ta ett beslut att fortsätta eller inte. Det medvetandegör, säger Sissela Nutley.
4 tips: Så stoppar du skärmsuget
1. Kolla upp din skärmtid. Fundera på dina livsmål. Sätt ett görbart tidsmål.
2. Ställ in skärmtiden på tidsslukande appar. Överkurs: Ge tidskoden till en kompis.
3. Stäng av notiser.
4. Ställ in låst hemskärm med avskräckande bild. Skaffa greyscale - svart-vit skärm.
Ju större beroende du upplever, desto mer stöd kan du behöva, understryker hon.
– Höj tröskeln för det du vill göra mindre av och sänk den för det du vill göra mer av.
Skapa en paus innan du öppnar telefonen. Genom att ha en låst skärmbild tar den någon extra sekund att låsa upp. Lägg in en stoppsignal som skärmbild och varför inte en röd skärm med texten: ”Ska du verkligen öppna mig nu?” Hjärnforskaren föreslår även inställningen gråskala som gör skärmen svartvit.
– Då blir det tråkigt!
Den som lätt blir rastlös utan skärm kan behöva vänja popcornhjärnan vid att bara vara. Bara 40 minuter i naturen har visat sig göra stor skillnad för kreativitet, enligt en amerikansk studie.
– Hjärnan behöver tid för spontan aktivitet och inte alltid bearbeta information, säger Sissela Nutley.
Prova att promenera utan underhållning, strunta i podd när du transporterar dig. Klappa ett husdjur, skratta med en kompis, tomglo ut genom fönstret, basta, bada eller meditera, tipsar hon. Gör en sak i taget, sakta.
– Jag värnar alla stunder. Hänger jag tvätt gör jag bara det. ”Lean into it.”
Unga får dåligt mobilsamvete
Unga kvinnor får mer dåligt samvete än killar för att de använder mobilen mycket enligt en studie vid Göteborgs universitet. Kvinnor uppger mer oro än män även när de använder skärm mindre enligt Sissela Nutley.
Killar blir oftare beroende av dataspel än kvinnor och allt fler söker hjälp. Dataspelsberoende är i dag det enda digitala användande som är en diagnos med vårdprogram för patienter.
Det finns vissa hälsorisker för barn och unga med hög skärmanvändning och i höstas kom de första riktlinjerna för alla under 18 år.
Lästips:
Distraherad. Hjärnan, skärmen och krafterna bakom, av hjärnforskaren Sissela Nutley.
Skärmhjärnan. Hur en hjärna i osynk med sin tid kan göra oss stressade, deprimerade och ångestfyllda, av psykiatern Anders Hansen.
