Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Prenumererar du inte redan på Kollegas utmärkta nyhetsbrev?
Då kan du anmäla dig via länken så får du alla Kollegas bästa nyheter och tips direkt i din inkorg - varje vecka.
Fiffigt va?
Är du medlem i Unionen? Prenumererar du inte redan på Kollegas utmärkta nyhetsbrev?
Då kan du anmäla dig via länken så får du alla Kollegas bästa nyheter och tips direkt i din inkorg - varje vecka.
Fiffigt va?
Antalet personer som dör i trafiken minskar stadigt. I fjol omkom 264 personer, en minskning med 19 personer jämfört med 2012, och en enorm skillnad jämfört med i mitten av 60-talet då över 1 300 personer avled i trafikolyckor.
Men samtidigt som bilarna och vägarna har blivit säkrare har trafikmängden och hastigheterna ökat. Det finns all anledning att ta det lugnt på vägarna i sommar - oavsett om man åker bil, motorcykel eller tar med husvagnen. För sommarmånaderna juni, juli och augusti är den period då flest dödsolyckor inträffar.
De våldsammaste olyckorna inträffar på 90-vägar, där krafterna som uppstår vid en krock är 90 procent högre på sommaren än på vintern, enligt statistik från Motormännen. Detta är förstås en konsekvens av att många av oss kör fortare på torra vägbanor jämfört med snöiga vintervägar.
Men många kör dessvärre inte bara fortare, utan även onyktra. Under semesterperioden ökar alkohol och drogrelaterade trafikolyckor markant. På sommaren är det också fler vägarbeten än under resten av året, de bara inte leder till köer utan till att en del förare väljer att göra vansinniga omkörningar.
Medtrafikanternas beteende är svårt att påverka men som förare kan du minska riskerna i semestertrafiken. Du har säkert hört Trafikverkets råd förut men de är ändå väl värda att upprepas:
Var nykter och utvilad
Att inte sätta sig bakom ratten i onyktert tillstånd är förstås en självklarhet. Men se också till att vara utvilad, framför allt om du varit uppe sent kvällen innan. Forskning har visat att en riktigt trött förare kan jämställas med en person som är rattfull.
Lätta på gasen
Stressa inte och håll hastighetsbegränsningar och avstånd till nästa fordon. Hastigheten är avgörande för hur svårt skadad du blir om en olycka skulle inträffa. Dessutom sparar du både pengar och miljö om du kör lagligt.
Lasta säkert
Ibland behöver man ta med lite extra packning eller material i bilen. Det är föraren av fordonet som ansvarar för att lasten är säkrad på sådant sätt att den inte kan utgöra någon fara. Surra säkert!
Undvik mobilen
Mobiltelefonsamtal och sms stör koncentrationen. Låt passageraren i baksätet hantera telefonen.
Glöm inte att ta en paus då och då.
Kaffe, glass eller toabesök – det finns många anledningar till ett stopp längs vägen.
Kolla upp trafikläget
På Trafikverkets hemsida finns information om aktuella vägarbeten eller andra hinder på den väg du tänkt ta. Ibland kan det vara bättre att ta en omväg för att det ska gå smidigare.
Omkomna under juni, juli och augusti 2013 (2012):
Trafikverket
Är du trött? Studier visar att 80 till 90 procent upplevt störd sömn de senaste två veckorna. Med för lite sömn ökar risken för ohälsa och vissa sjukdomar.
På vintern är det extra mörkt och svårt att få tillräckligt med det dagsljus som behövs för att kroppens klocka ska funka optimalt. Studier har visat att de som lever i takt med ljuset i naturen får en mer stabil dygnsrytm, enligt sömnforskare vid Stockholms universitet.
Vi sitter dessutom gärna uppe sent på kvällarna med våra tända lampor och skärmar med blått ljus, vilket också kan göra det än svårare att somna.
Lampor ger inte samma våglängder av ljus som solens direkta strålar. Därför rekommenderas vi nordbor att gå ut och ta in dagsljus varje dag, särskilt på morgon och förmiddag, för att främja balans mellan vakenhet och sömn.
Källa: Forskare i psykologi vid Stockholms universitet.
Så får du bättre sömn, su.se
Sömnbrist kan, om den pågår länge, eller är mycket allvarlig, öka risken för olyckor och sjukdomar.
Källor: Hjärnfonden, 1177.se och sömnforskare vid Stockholms universitet.
Nu är det hög tid att utnyttja friskvårdsbidraget innan året är slut. De flesta använder det till ett gym- eller träningskort. Att lägga sig på massagebänken eller träffa en PT eller kostrådgivare är också populärt. Det visar företaget Epassis databas över använda ersättningar förra året.
Det är arbetsgivaren som avgör vad som är en godkänd aktivitet. Det gör att även udda grenar som gokart, bodyflight och agility kvalat in i använda förmåner senaste året enligt Epassi, som har en databas med cirka en miljon svenskars jobbförmåner.
Men en enorm del av friskvårdsbidragen brinner inne. Omkring en tredjedel av ersättningarna varje år enligt Epassi Sweden. Det handlar om miljontals kronor i anställdas förmåner som varje år blir outnyttjade.
Varför brinner så stor del av friskvårdsbidraget inne?
– En av de vanligaste anledningarna är att man glömmer det. En annan är att så fort något upplevs som lite krångligt minskar viljan att nyttja sitt bidrag, säger Åsa Severgårdh, vd för Epassi Sweden.
Hur kan arbetsgivare få fler att utnyttja sitt friskvårdsbidrag?
– Det första är enkelhet. Gör det lätt, minska tröskeln att ta steget. Det andra är kommunikation. Var bra ambassadörer internt. Prata om varför det är viktigt med hälsa och visa exempel på de som använder bidraget.
– Det tredje är chefer som är goda exempel och pratar om träning, återhämtning och balans. De skapar en kultur där det känns självklart att man tar hand om sig själv.
Friskvårdsbidragen används också till en mängd olika aktiviteter som inte är träningskort eller massage. Allt från agility med hunden till zonterapi och rökavvänjning.
Vet alla vad de kan använda friskvårdsbidraget till?
– Det är lätt att tro att det alltid handlar om gym men det attraherar inte alla. Man behöver åskådliggöra bredden. Ansvaret ligger på arbetsgivaren att avgöra vad som är friskvård. Men jag tycker de flesta är vidsynta och ser att hälsa och välmående är mer än gym.
I praktiken är vi också många som köpt ett träningskort som samlar damm i lådan. Men det är en annan historia.
Källa: Epassis databas över utnyttjade friskvårdsbidrag i Sverige 2024.
Källa: Epassis databas över utnyttjade friskvårdsbidrag i Sverige 2024.