Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

Skräcken inför sommaren

Sommaren kan vara ytterst plågsam för den som lider av en fobi – och det gör vi lite till mans. Det finns fobier mot allt mellan himmel och jord, men vanligast är dock att vara orimligt rädd för smådjur och kryp.
Johanna Rovira Publicerad
Cornelius Poppe/Scanpix/TT
Det ligger en orm i gräset, står det i Bibeln. Trampar du runt i gräset i norra Europa kanske det är en huggorm du stöter på. Men de är inte så tuffa som de ser ut, utan flyr undan så fort de känner att en människa kommer klampande. Ändå är ormfobi bland de vanligaste av fobier. Cornelius Poppe/Scanpix/TT

Vissa fobier kan tyckas lustiga och rentav påhittade – peladofobi, till exempel, som betyder att någon är paniskt rädd för skalliga människor. Men för den som lider av en fobi är det blodigt allvar. Det finns faktiskt de som stannar inomhus hela sommarhalvåret för att slippa närkontakt med till exempel getingar, råttor eller ormar.

Fobier har förmodligen med överlevnad att göra, de dyker upp ur anlag vi ärvt från våra förfäder - som kunde dö av ett spindelbett, ett ormbett eller en pestsmittad råtta.

Paradoxalt nog är det betydligt vanligare att ha en fobi mot ett harmlöst kryp än mot det som är riktigt farligt i dag, till exempel bilar och biltrafik. Experiment visar också att det är lätt att framkalla en fobi mot råttor, spindlar och ormar genom elstötar, men betydligt svårare att framkalla fobier mot saker som bord och blommor.

Ändå finns det en uppsjö olika fobier mot till synes ofarliga ting och företeelser som är förknippade med sommaren:

  • Podofobier har det extra kämpigt på sommaren när folk envisas med att gå i flipfloptofflor eller till och med barfota. Podofobi=rädsla för fötter.
  • Ranidafobiker bör hålla sig borta från natur som frekventeras av grodor.
  • Batrachofobikern undviker inte bara grodor utan alla typer av kräldjur.
  • Hydrofobikern kan få det tufft om det blir en varm sommar – hydrofobikern kan nämligen inte svalka sig med ett bad eftersom hen är livrädd för vatten.
  • Iktyfobikern har liknande problem som hydrofobikern, men kan förmodligen bada i bassänger som är garanterat fiskfria.
  • Gymnofobikern bör däremot hålla sig borta från både stränder och bassängbad för att slippa få en panikattack vid åsynen av en naken människa.
  • Entomofobikern har en tuff tid framför sig oavsett om det är alla insekter hen känner obehag inför eller någon specifik.
  • Fotofobikern är speciellt utsatt i våra nordiska breddgrader under sommarhalvåret eftersom hen skyr ljus.
  • Keraunofobikern känner en orimlig skräck när det åskar och hoppas väl liksom..
  • Ombrofobikern räds en ohyggligt torr sommar eftersom regn verkligen inte tillhör hens favoritelement.
  • Teutofobikern kan visserligen undvika att åka till just Tyskland på semester, men inte att tyskar och tyska saker dyker upp lite varstans på andra semesterorter i runtom i världen under semestertiderna.
  • Nomofobikerns största skräck är att plötsligt befinna sig någonstans ute på obygden där det inte finns täckning för mobilen.
  • Makrofobikern lär också behöva stålsätta sig inför en jobbig sommar, särskilt om hen tänkt frekventera nöjesfält, söka pass, checka in bagage eller köa för bord. Makrofobikern är rädd för långa väntetider.
  • Ergasiofobikern kan dock andas ut under semester och känna att hen lever. Ergasiofobikern hyser nämligen samma känslor inför tanken på arbete som vi andra gör inför åsynen av ormar, råttor eller spindlar.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Hälsa

Lista: 5 tips som hjälper dig överleva vabruari

Ungarna är sjuka stup i kvarten och du vabbar hela tiden. Vintern är tuff för många småbarnsföräldrar men det blir lättare, vi lovar. Under tiden får ni några tips på hur man kan minska vab-frustrationen.
Petra Rendik Publicerad 19 februari 2026, kl 06:04
Förälder mäter feber på sjukt barn hemma under vabruari.
Vabruari är högsäsong för infektioner bland småbarn – tvååringar toppar statistiken över flest vab-dagar enligt Försäkringskassan. Foto: Anders Wiklund/TT

Februari och mars är månaderna då flest är hemma med sjuka barn. Infektionerna kan dugga tätt, särskilt om barnen är små och går i förskolan. Allra vanligaste är det att vabba 2-åringar enligt statistik från Försäkringskassan. 

Förra året togs det ut ungefär 9 dagar med vab per tvååring. Antalet dagar per år minskade vartefter barnet blev äldre. Kanske kan det vara en liten tröst när det känns som du vabbar för hundraelfte gången.

5 tips för att klara vab-träsket

Planera vab i förväg – så undviker ni konflikter hemma

Det är lätt att ryka ihop på morgonkvisten när barnet vaknar sjukt. Båda känner att de verkligen behöver vara på jobbet, så vem ska vara hemma? Bestäm er för ett system innan kräksjukan slår till och fördela ansvaret så rättvist det går. 

Kanske ska ni köra varannan dag utan undantag, dela veckan rakt av eller vabba halva dagen var? Föräldraförsäkringen är väldigt flexibel i det avseendet. Om ni är två föräldrar kan ett tips vara att på söndagen gå igenom kommande vecka och ha en plan för hur ni gör om barnen blir sjuka.

Vem får vabba? Regler för släktingar, vänner och ersättning

Det är inte bara är mammor och pappor som kan vabba. En släkting eller vän kan också få ersättning om de avstår ifrån att jobba eller söka arbete när de är hemma med ditt barn. Men första gången någon annan än föräldrar vabbar måste personen anmäla det genom att ringa Försäkringskassan.

Vobba med sjukt barn – vad gäller och vilka rättigheter har du?

Att vobba, jobba hemma med sjukt barn, är en fantastisk möjlighet för många. Ekonomin blir mindre lidande och stressen att halka efter på jobbet minskar. Fast vobb kan också skapa stress för det är ju inte alltid lätt att vårda en liten sjukling och svara på jobbmejlen samtidigt. 

Ett tips kan vara att vobba halva dagen och vabba resten. Om barnet är tillräckligt stort kan ni komma överens om att du tar dina möten på förmiddagen och tittar på film med barnet på eftermiddagen.

Kom ihåg att vobba inte är en rättighet eller skyldighet. En chef kan alltså inte kräva att du vobbar och du måste få dennes medgivande om du vill göra det.

Dina rättigheter vid vab – vad får chefen säga?

Du har rätt enligt lag att vara hemma med sjuka barn. Din chef kan alltså inte neka dig det oavsett hur mycket ni har att göra. Det är chefens ansvar att din och dina kollegors jobbhög inte växer för att du är hemma. 

Du får inte bli missgynnad på jobbet på något sätt för att du är hemma och vårdar barn. Om chefen (eller en kollega för den delen) muttrar ”ska du vabba igen?” svarar du lugnt ”ja det ska jag". Blir det här muttret ett återkommande problem kan du kontakta facket eller DO, diskrimineringsombudsmannen.

Glöm inte att mysa

Sänk kraven på vardagen och stäng av jobbmobilen om du vabbar. Passa på att vila lite när du kan, vi vet det går inte alltid. Men vab är en riktigt schysst förmån så varför inte låta en liten feberhet hand krypa in i din samtidigt som ni kurar ihop er i soffan. Påminn dig själv om att det här inte varar för evigt.

När vabbas det som mest?

Vab varierar mycket under året. Vanligtvis har det vabbats mest under februari till mars. Under coronapandemin ökade vabbandet kraftigt och förändrade mönstret för när det vabbades som mest.

I april 2020, under pandemins början, betalades det ut fler dagar med vab än någonsin tidigare. Under både november och december 2021 betalades det ut över 1 miljon vab‑dagar varje månad. Efter coronapandemin återgick mönstret till det vanliga med toppar i februari och mars.

Källa: Försäkringskassan.