Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

Skräcken inför sommaren

Sommaren kan vara ytterst plågsam för den som lider av en fobi – och det gör vi lite till mans. Det finns fobier mot allt mellan himmel och jord, men vanligast är dock att vara orimligt rädd för smådjur och kryp.
Johanna Rovira Publicerad
Cornelius Poppe/Scanpix/TT
Det ligger en orm i gräset, står det i Bibeln. Trampar du runt i gräset i norra Europa kanske det är en huggorm du stöter på. Men de är inte så tuffa som de ser ut, utan flyr undan så fort de känner att en människa kommer klampande. Ändå är ormfobi bland de vanligaste av fobier. Cornelius Poppe/Scanpix/TT

Vissa fobier kan tyckas lustiga och rentav påhittade – peladofobi, till exempel, som betyder att någon är paniskt rädd för skalliga människor. Men för den som lider av en fobi är det blodigt allvar. Det finns faktiskt de som stannar inomhus hela sommarhalvåret för att slippa närkontakt med till exempel getingar, råttor eller ormar.

Fobier har förmodligen med överlevnad att göra, de dyker upp ur anlag vi ärvt från våra förfäder - som kunde dö av ett spindelbett, ett ormbett eller en pestsmittad råtta.

Paradoxalt nog är det betydligt vanligare att ha en fobi mot ett harmlöst kryp än mot det som är riktigt farligt i dag, till exempel bilar och biltrafik. Experiment visar också att det är lätt att framkalla en fobi mot råttor, spindlar och ormar genom elstötar, men betydligt svårare att framkalla fobier mot saker som bord och blommor.

Ändå finns det en uppsjö olika fobier mot till synes ofarliga ting och företeelser som är förknippade med sommaren:

  • Podofobier har det extra kämpigt på sommaren när folk envisas med att gå i flipfloptofflor eller till och med barfota. Podofobi=rädsla för fötter.
  • Ranidafobiker bör hålla sig borta från natur som frekventeras av grodor.
  • Batrachofobikern undviker inte bara grodor utan alla typer av kräldjur.
  • Hydrofobikern kan få det tufft om det blir en varm sommar – hydrofobikern kan nämligen inte svalka sig med ett bad eftersom hen är livrädd för vatten.
  • Iktyfobikern har liknande problem som hydrofobikern, men kan förmodligen bada i bassänger som är garanterat fiskfria.
  • Gymnofobikern bör däremot hålla sig borta från både stränder och bassängbad för att slippa få en panikattack vid åsynen av en naken människa.
  • Entomofobikern har en tuff tid framför sig oavsett om det är alla insekter hen känner obehag inför eller någon specifik.
  • Fotofobikern är speciellt utsatt i våra nordiska breddgrader under sommarhalvåret eftersom hen skyr ljus.
  • Keraunofobikern känner en orimlig skräck när det åskar och hoppas väl liksom..
  • Ombrofobikern räds en ohyggligt torr sommar eftersom regn verkligen inte tillhör hens favoritelement.
  • Teutofobikern kan visserligen undvika att åka till just Tyskland på semester, men inte att tyskar och tyska saker dyker upp lite varstans på andra semesterorter i runtom i världen under semestertiderna.
  • Nomofobikerns största skräck är att plötsligt befinna sig någonstans ute på obygden där det inte finns täckning för mobilen.
  • Makrofobikern lär också behöva stålsätta sig inför en jobbig sommar, särskilt om hen tänkt frekventera nöjesfält, söka pass, checka in bagage eller köa för bord. Makrofobikern är rädd för långa väntetider.
  • Ergasiofobikern kan dock andas ut under semester och känna att hen lever. Ergasiofobikern hyser nämligen samma känslor inför tanken på arbete som vi andra gör inför åsynen av ormar, råttor eller spindlar.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Hälsa

När ljuset blir till mörker – så klarar du vårdepressionen

Dagarna blir bara ljusare och varmare. Våren efterlängtad av många men inte av alla. För en del är årstiden förknippad med trötthet och en känsla av nedstämdhet.
Petra Rendik Publicerad 7 april 2025, kl 06:00
Vårdepression. Till vänster en ung skejtboardåkare, till höger en ledsen kvinna på en parkbänk om våren.
Våren är här, men inte alla känner sig pigga. Årstidsbunden depression kan drabba även under ljusare tider. Psykologen Martina Nelson förklarar varför och ger råd för att må bättre under våren. Foto: Jessica Gow/TT/Colourbox.

Plötsligt är det är ljust när vi går till jobbet och ljust när vi kommer hem. Våra vintertrötta kroppar fylls med energi och glädje.

Men för ungefär 15 procent av befolkningen blir det precis tvärtom. Man känner sig mosig, nere och trött, får svårt att sova och tappar motivationen att göra roliga saker. Årstidsbunden depression eller nedstämdhet förknippas oftast med hösten och mörkret. Men vårljuset kan också vara en utmaning för många. 

En trolig hypotes är att den biologiska klockan hamnar i ofas när dagarna bli längre och ljusare. Det i sin tur påverkar hormoner och humör. Därför kan de som känner sig trötta under våren också ha något svårare att anpassa sig till sommartid.

Press att vara social och glad

Martina Nelson pyskolog
Martina Nelson. Foto: Caroline Andersson Renaud.

Man tror att kroppen inte riktigt är redo för skiftningar med ljusförändringarna, det i kombination med en sårbarhet för depression. Men en annan aspekt är också att många känner en press på att våren ska vara en nystart, vi ska vara glada och sociala. Och så känner man inte alls så, säger psykologen Martina Nelson.

Det varierar från person till person hur hårt man drabbas. Majoriteten drabbas inte av en regelrätt diagnosticerad depression. Ungefär en till två procent blir så pass dåliga att de till exempel inte klarar av att gå till jobbet. Då behöver man ibland behandlas med till exempel KBT, ljusterapi och antidepressiva läkemedel.

För alla andra vårtrötta själar finns relativt enkla medel att ta till för att må bättre.

Det låter kanske tråkigt men det handlar om att hålla rutiner så gott det går. Försök att inte ändra på dygnsrytmen, lägg dig och vakna ungefär samma tid. Det är också viktigt att röra på sig och ät regelbunden och bra mat, säger Martina Nelson.
 

Inte alla blir pigga på våren

Utgå heller inte ifrån att alla i din omgivning känner sig pigga på våren, det minskar den sociala stressen. Och på arbetsplatsen kan vi alla göra en insats som kan hjälpa en kollega som inte mår så bra tycker Martina Nelson.

Försök att komma ut en stund varje dag, kanske på lunchen. Ta en kaffe eller picknik ihop när det är ljust ute. Det kan kännas motigt men i längden mår vi bra av det.

Något mer man kan göra?

Kom ihåg att du inte ensam om må så här och vårtröttheten går ofta över efter några veckor.