Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

Skräcken inför sommaren

Sommaren kan vara ytterst plågsam för den som lider av en fobi – och det gör vi lite till mans. Det finns fobier mot allt mellan himmel och jord, men vanligast är dock att vara orimligt rädd för smådjur och kryp.
Johanna Rovira Publicerad
Cornelius Poppe/Scanpix/TT
Det ligger en orm i gräset, står det i Bibeln. Trampar du runt i gräset i norra Europa kanske det är en huggorm du stöter på. Men de är inte så tuffa som de ser ut, utan flyr undan så fort de känner att en människa kommer klampande. Ändå är ormfobi bland de vanligaste av fobier. Cornelius Poppe/Scanpix/TT

Vissa fobier kan tyckas lustiga och rentav påhittade – peladofobi, till exempel, som betyder att någon är paniskt rädd för skalliga människor. Men för den som lider av en fobi är det blodigt allvar. Det finns faktiskt de som stannar inomhus hela sommarhalvåret för att slippa närkontakt med till exempel getingar, råttor eller ormar.

Fobier har förmodligen med överlevnad att göra, de dyker upp ur anlag vi ärvt från våra förfäder - som kunde dö av ett spindelbett, ett ormbett eller en pestsmittad råtta.

Paradoxalt nog är det betydligt vanligare att ha en fobi mot ett harmlöst kryp än mot det som är riktigt farligt i dag, till exempel bilar och biltrafik. Experiment visar också att det är lätt att framkalla en fobi mot råttor, spindlar och ormar genom elstötar, men betydligt svårare att framkalla fobier mot saker som bord och blommor.

Ändå finns det en uppsjö olika fobier mot till synes ofarliga ting och företeelser som är förknippade med sommaren:

  • Podofobier har det extra kämpigt på sommaren när folk envisas med att gå i flipfloptofflor eller till och med barfota. Podofobi=rädsla för fötter.
  • Ranidafobiker bör hålla sig borta från natur som frekventeras av grodor.
  • Batrachofobikern undviker inte bara grodor utan alla typer av kräldjur.
  • Hydrofobikern kan få det tufft om det blir en varm sommar – hydrofobikern kan nämligen inte svalka sig med ett bad eftersom hen är livrädd för vatten.
  • Iktyfobikern har liknande problem som hydrofobikern, men kan förmodligen bada i bassänger som är garanterat fiskfria.
  • Gymnofobikern bör däremot hålla sig borta från både stränder och bassängbad för att slippa få en panikattack vid åsynen av en naken människa.
  • Entomofobikern har en tuff tid framför sig oavsett om det är alla insekter hen känner obehag inför eller någon specifik.
  • Fotofobikern är speciellt utsatt i våra nordiska breddgrader under sommarhalvåret eftersom hen skyr ljus.
  • Keraunofobikern känner en orimlig skräck när det åskar och hoppas väl liksom..
  • Ombrofobikern räds en ohyggligt torr sommar eftersom regn verkligen inte tillhör hens favoritelement.
  • Teutofobikern kan visserligen undvika att åka till just Tyskland på semester, men inte att tyskar och tyska saker dyker upp lite varstans på andra semesterorter i runtom i världen under semestertiderna.
  • Nomofobikerns största skräck är att plötsligt befinna sig någonstans ute på obygden där det inte finns täckning för mobilen.
  • Makrofobikern lär också behöva stålsätta sig inför en jobbig sommar, särskilt om hen tänkt frekventera nöjesfält, söka pass, checka in bagage eller köa för bord. Makrofobikern är rädd för långa väntetider.
  • Ergasiofobikern kan dock andas ut under semester och känna att hen lever. Ergasiofobikern hyser nämligen samma känslor inför tanken på arbete som vi andra gör inför åsynen av ormar, råttor eller spindlar.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Hälsa

Jonas om utmattningen: ”Ju mer jag kämpade desto sjukare blev jag”

I flera år kämpade Jonas Eriksson vidare trots huvudvärk, yrsel och hjärtklappning. Till slut kraschade han och fick diagnosen utmattningssyndrom. Nio år senare blev han sjuk igen med nästan samma symtom. Men den här gången fick han diagnoserna depression och ångest.
Kamilla Kvarntorp Publicerad 18 november 2026, kl 06:00
Porträtt av Jonas Eriksson inomhus.
Jonas Eriksson fick diagnosen utmattningssyndrom när han blev sjuk 2017. När han nio år senare blev sjuk med liknande symtom fick han diagnoserna depression och ångest. Foto: Johan Bävman.

Jonas Eriksson är kemiingenjör och arbetar med labbsäkerhet och service vid Lunds universitet. Sedan januari är han sjukskriven för depression och ångest. Han tror att bakgrunden till att han blev sjuk är att han blev utmattad för nio år sedan. Då hade han jobbat som projektledare på ett litet privat kemiföretag i flera år. 

– Fokus låg på att skapa vinst snabbt till ägarna. Det är inte alltid lätt när det handlar om väldigt farliga kemikalier. Ledningen prioriterade inte att utreda riskerna. Det skapade en stor stress, säger han. 

Under flera år hade han symtom som kronisk huvudvärk, yrsel, hjärtklappning, tryck över bröstet, svimningskänslor och dimsyn, utan att själv koppla besvären till stressen på jobbet.

– Jag var engagerad i mitt arbete och är uppväxt med att man kämpar på. Men ju mer jag kämpade desto sjukare blev jag. 

Tappade 13 kilo på sex veckor 

Han berättar att vården inte utredde vad symtomen berodde på förrän han kraschade 2017 och tappade 13 kilo på sex veckor. 

Då fick han via företaget träffa en specialist, som direkt ställde diagnosen utmattningssyndrom. Den behandling han fick var antidepressiva läkemedel, samtalsstöd och en sjukskrivning på tre månader.

När verksamheten flyttade till England blev han uppsagd, började studera till lärare i naturkunskap och jobbade också en termin på en skola i Malmö. Men stressnivån blev för hög. 

 

– Det härjades något fruktansvärt. Ungdomar kunde vara höga på kokain under lektionstid och polisen sprang där flera gånger i veckan. Jag insåg att utmattningen inte hade läkt ut. 

Efter en kort tids arbetslöshet fick han jobbet på Lunds universitet för fyra år sedan. 

 – Jag kände att det förväntades av mig att jag skulle klara av det. Återigen knöt jag handen i fickan. 

Sjukskrevs för depression och ångest 

Men när han återvände till jobbet efter julledigheten i januari bröt han ihop och har varit sjukskriven sedan dess. Symtomen var i stort sett desamma som nio år tidigare, bortsett från att han även var djupt deprimerad. 

Den här gången har han fått diagnoserna ospecificerad ångest och depression. 

– De diagnoserna speglar inte hur jag mår. Det blir en förminskning av mina symtom. Jag blir både irriterad och förbannad. 

Jonas tror att han denna gång fått andra diagnoser än utmattningssyndrom på grund av att den diagnosen ska försvinna 1 januari 2028. 

Får du inte bättre behandling när diagnoserna är mer specifika? 

– Det är inte min erfarenhet. Läkarna har inte pratat om någon ny behandling.  

Via primärvården har han även denna gång främst erbjudits samtalsstöd, säger han. Hade han i stället fått diagnosen utmattningssyndrom tror han att chansen hade varit större att det hade gjorts en mer grundlig utredning av orsaken till ohälsan och lämpliga insatser. 

Tillbaka till jobbet efter sjukskrivningen

– Det hade skapat en sinnesro hos mig om de hade diskuterat behandlingar som jag inte redan har provat. Då hade jag känt mig bekräftad och kanske läkt fortare. 

Den 19 oktober börjar Jonas Eriksson jobba 25 procent. Han har en bra dialog med sin arbetsgivare, som är beredd att anpassa arbetet efter hans behov.

– Jag har en väldigt förstående chef. Det känns som att vi kommer att komma bra överens. Jag vill ju känna att jag gör något vettigt och meningsfullt och trivs med mina kollegor. Men jag vet inte hur det ska gå. 

Jonas Eriksson, porträttbild.
Under flera år led Jonas Eriksson av huvudvärk, yrsel, hjärtklappning och andra stressrelaterade symtom utan att förstå sambandet med jobbet. ”Ju mer jag kämpade, desto sjukare blev jag”, säger han. Foto: Johan Bävman.

Vanliga symtom på utmattning

Utmattningssyndrom kan ge både kroppsliga och psykiska besvär. Symtomen varierar från person till person, och det är vanligt att ha flera besvär samtidigt.

Vanliga symtom är:

  • trötthet som inte går att vila bort
  • sömnproblem
  • oro, nedstämdhet eller ångest
  • glömska och koncentrationssvårigheter
  • svårt att planera, prioritera och genomföra uppgifter
  • hjärtklappning, yrsel eller värk
  • känslighet för ljud
  • att snabbt bli uttröttad, både fysiskt och psykiskt
  • besvär från mage och tarmar.

Källa: 1177