Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

Tro kan försätta migrän

Brukar du ha migrän och tycker att medicinen fungerar dåligt? Det kan i så fall bero på att du inte har en tillräckligt stark tro på att den hjälper. Ny forskning visar nämligen att om man verkligen tror på att medicinen kan minska smärtan så gör den också det. Enligt studien gäller det till och med om medicinen bytts ut mot sockerpiller.
Anita Täpp Publicerad
TT
Den som drabbas av migrän har goda chanser att bli hjälpt - av placebo. TT

I studien fick patienter med upprepade migränanfall endera migränmedicin eller sockerpiller. Ibland sade läkaren att det var migränmedicin när det var sockerpiller och tvärtom, ibland att det var oklart vilket det var.

Det som hände var att också sockerpillren gjorde att patienterna mådde bättre, enligt studien så skedde en 50-procentig förbättring jämfört med om de inte fick någon medicin. Om doktorn sa att det borde fungera, även då patienterna fått sockerpiller,  fick man en ännu bättre effekt, rapporterar Vetenskapsradion.

Bäst mådde dock patienterna i det fall de fick migränmedicin, att läkaren informerade patienten om det och sa att det borde fungera och patienten trodde på det.

Förutom att studien visar att det finns en så kallad placeboeffekt vid migrän dras slutsatsen att om man verkligen tror på att den tablett man får av av läkaren hjälper mot ens migrän så minskar också smärtorna ordentligt.

Lars Edvinsson, professor i internmedicin på Universitetssjukhuset i Lund och en av Sveriges främsta experter på migrän, känner till studien.

- Den är inte helt invändningsfri. Men en viktig slutsats är hur angeläget det är att en läkare förmedlar information till patienten. Och då är det också väldigt viktigt att man kan gå till samma doktor, som man känner att man kommer bra överens med, för kontinuitet och trygghet betyder mycket i det här sammanhanget. Om doktorn är påläst och bra på att förklara att medicinen kommer att hjälpa en, då hjälper den också bättre.

Cirka 17 procent av kvinnorna och 10 procent av männen i Sverige lider av migrän.
Vanliga symptom är ensidig huvudvärk, illamående, kräkningar, ljud- och ljuskänslighet och en ganska rejäl smärta som kan vara under fyra timmar upp till tre dagar.

Hur förebygger man ett anfall?

- Stress är en väldigt viktig orsak. Det är inte ovanligt att man pressat sig på jobbet hela veckan och sedan får ett anfall på fredag eftermiddag som kanske varar hela helgen och längre.  Det bästa man kan göra är att sträva efter en balans i livet och inte slarva med mat, sömn och motion. Det skulle hjälpa de flesta, säger Lars Edvinsson.

Läs mer om undersökningen här

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Hälsa

Så dåligt är sömnbrist – och det här kan du göra åt problemet

Många sover för lite. Sömnbrist kan leda till en rad hälsoproblem och sjukdomar på sikt. Men det finns vetenskapliga knep för att sluta nattuggla och börja sussa gott i stället.
Elisabeth Brising Publicerad 27 november 2025, kl 06:01
svart_att_sova_foto_stina_stjernkvist_tt.jpg
Många svenskar har sömnproblem. Sömnunderskott kan öka risken för vissa sjukdomar. Men att oroa sig gör ingen piggare eller gladare. Har du svårt att sova finns tips att ta till enligt sömnforskarna. Foto Stina Stjernkvist/TT

Är du trött? Studier visar att 80 till 90 procent upplevt störd sömn de senaste två veckorna. Med för lite sömn ökar risken för ohälsa och vissa sjukdomar. 

Därför får vi sömnbrist

På vintern är det extra mörkt och svårt att få tillräckligt med det dagsljus som behövs för att kroppens klocka ska funka optimalt. Studier har visat att de som lever i takt med ljuset i naturen får en mer stabil dygnsrytm, enligt sömnforskare vid Stockholms universitet. 

Vi sitter dessutom gärna uppe sent på kvällarna med våra tända lampor och skärmar med blått ljus, vilket också kan göra det än svårare att somna.

Gå ut på morgon och förmiddag

Lampor ger inte samma våglängder av ljus som solens direkta strålar. Därför rekommenderas vi nordbor att gå ut och ta in dagsljus varje dag, särskilt på morgon och förmiddag, för att främja balans mellan vakenhet och sömn. 

Så påverkas människan av för lite sömn

  • Uppmärksamhet och arbetsminne försämras.
  • Man känner sig tröttare.
  • Förmågan att lära sig nya saker minskar.
  • Humöret påverkas negativt, många tolkar andra mer negativt.
  • Vi blir mer lätt distraherade.
  • Vi känner oss mindre motiverade och får svårare att ta tag i saker.
  • Ämnesomsättningen påverkas då kroppen blir sämre på att reglera sina glukosnivåer.

Källa: Sömnforskare vid Stockholms universitet 

Foto: Colourbox

Det här ska du göra för att sova gott

  • Försök hålla regelbundna sovtider. Lägg dig och gå upp ungefär samma tid varje dag.
  • Var ute så mycket du kan i dagsljuset. Gärna på förmiddagen vintertid.
  • Ät regelbundna måltider. Somna inte hungrig eller proppmätt.
  • Gör det du tycker är roligt på fritiden, boka in sociala aktiviteter.
  • Rör på dig - all fysisk aktivitet är bra för sömnen.
  • Kom ihåg att både sociala och fysiska aktiviteter ger ett större sömnbehov och gör det lättare att somna! Men gör inte bara det ena eller andra, utan både och.
  • Undvik skärmar med adrenalinframkallande serier, dataspel, mobilscrollande, liksom blått ljus och starka lampor på kvällen.
  • Undvik alkohol, att dricka försämrar sömnkvaliteten.
  • Undvik kaffe, energidryck, cola, grönt och svart te ett par timmar innan du ska somna. Drycker som innehåller koffein kan göra det svårare att somna. Hur starkt kroppen reagerar på koffein är individuellt och beror också på hur tillvand du är.
  • Sök medicinsk hjälp vid svåra besvär med sömn och trötthet. Tänk på att alla kan drabbas av störd sömn ibland: det finns ingen anledning att oroa sig för tillfälliga sömnstörningar. 

Källa: Forskare i psykologi vid Stockholms universitet.
Så får du bättre sömn, su.se

Allvarlig sömnbrist – ökad risk för sjukdomar 

Sömnbrist kan, om den pågår länge, eller är mycket allvarlig, öka risken för olyckor och sjukdomar. 

  • Diabetes på grund av sömnbristens påverkan på blodsocker och insulin.
  • Alzheimer på grund av bristen på återhämtning av hjärnan under sömnen. Vid sömn rensar kroppen ut överskott av proteinet beta-amyloid.
  • Stresskänslighet för vissa, på grund av för lite återhämtning av centrala funktioner i människokroppen.
  • Mer negativa tankar och känslor, svårare att orka med social interaktion
  • Depression och ångestsymptom. Eventuellt ökad risk för utmattning.
  • Psykotiska symptom som hallucinationer och vanföreställningar för personer i riskgrupper. 


Källor: Hjärnfonden, 1177.se och sömnforskare vid Stockholms universitet.