Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

Tro kan försätta migrän

Brukar du ha migrän och tycker att medicinen fungerar dåligt? Det kan i så fall bero på att du inte har en tillräckligt stark tro på att den hjälper. Ny forskning visar nämligen att om man verkligen tror på att medicinen kan minska smärtan så gör den också det. Enligt studien gäller det till och med om medicinen bytts ut mot sockerpiller.
Anita Täpp Publicerad
TT
Den som drabbas av migrän har goda chanser att bli hjälpt - av placebo. TT

I studien fick patienter med upprepade migränanfall endera migränmedicin eller sockerpiller. Ibland sade läkaren att det var migränmedicin när det var sockerpiller och tvärtom, ibland att det var oklart vilket det var.

Det som hände var att också sockerpillren gjorde att patienterna mådde bättre, enligt studien så skedde en 50-procentig förbättring jämfört med om de inte fick någon medicin. Om doktorn sa att det borde fungera, även då patienterna fått sockerpiller,  fick man en ännu bättre effekt, rapporterar Vetenskapsradion.

Bäst mådde dock patienterna i det fall de fick migränmedicin, att läkaren informerade patienten om det och sa att det borde fungera och patienten trodde på det.

Förutom att studien visar att det finns en så kallad placeboeffekt vid migrän dras slutsatsen att om man verkligen tror på att den tablett man får av av läkaren hjälper mot ens migrän så minskar också smärtorna ordentligt.

Lars Edvinsson, professor i internmedicin på Universitetssjukhuset i Lund och en av Sveriges främsta experter på migrän, känner till studien.

- Den är inte helt invändningsfri. Men en viktig slutsats är hur angeläget det är att en läkare förmedlar information till patienten. Och då är det också väldigt viktigt att man kan gå till samma doktor, som man känner att man kommer bra överens med, för kontinuitet och trygghet betyder mycket i det här sammanhanget. Om doktorn är påläst och bra på att förklara att medicinen kommer att hjälpa en, då hjälper den också bättre.

Cirka 17 procent av kvinnorna och 10 procent av männen i Sverige lider av migrän.
Vanliga symptom är ensidig huvudvärk, illamående, kräkningar, ljud- och ljuskänslighet och en ganska rejäl smärta som kan vara under fyra timmar upp till tre dagar.

Hur förebygger man ett anfall?

- Stress är en väldigt viktig orsak. Det är inte ovanligt att man pressat sig på jobbet hela veckan och sedan får ett anfall på fredag eftermiddag som kanske varar hela helgen och längre.  Det bästa man kan göra är att sträva efter en balans i livet och inte slarva med mat, sömn och motion. Det skulle hjälpa de flesta, säger Lars Edvinsson.

Läs mer om undersökningen här

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Hälsa

Så överlever du vinterns mörker – expertens bästa tips

Hör du till dem som har svårt att klara av den här årstiden och blir nedstämd, orkeslös och trött? Ljus- och sömnforskaren Arne Lowden vet hur man överlever vinterns mörker.
Publicerad 20 november 2024, kl 06:01
En leende kvinna på ljust kontor, till vänster. Till höger en mörk landsväg, vinter och kvällstid.
Så fångar du ljuset i vintermörkret. Dagsljus har betydligt bättre effekt på ditt mående än lampor. Även om du får dagsljuset från ett fönster. Foto: Colourbox.

Redan i slutet på oktober tappar många av oss fart, när dagarna blir allt mörkare och vi inser hur många månader det är kvar innan ljuset återvänder. Nedstämdheten kommer som ett brev på posten, energin sinar och tröttheten eskalerar, vilket ofta resulterar i mindre ork – både hemma och på jobbet.

Arne Lowden.
Arne Lowden. Foto: Privat.

Även ämnesomsättningen påverkas, och typiska symtom när höstmörkret inträder är ökat sockersug, viktuppgång och obalanser i hjärnans signalsystem, som i sin tur orsakar nedstämdheten.

Men det finns flera bra knep och metoder att ta till för att må bättre, menar ljus- och sömnforskaren Arne Lowden som har skrivit en bok i ämnet, Överlev vintern.

Han betonar vikten av återhämtning och att man försöker förlägga sin arbetstid därefter.

– Vilket så klart kan vara svårt för dem som arbetar i skift, men då är det viktigt att man sprider på tiderna. Jobbar man väldigt sent är det inte optimalt att stiga upp väldigt tidigt. Mindre än fem timmars sömn är svårt att klara av för hjärnan, säger Arne Lowden och berättar att EU i höstas

införde regeln att personal inom vård och omsorg bör ha elva timmars vila mellan arbetspass för att få tid till återhämtning.

Så påverkar mörkret din hälsa

Arne Lowden menar att det även är stor skillnad på ljus och ljus.

– Vår kropp är beroende av dagsljus för att må bra. Och elektriskt ljus, som vi oftast får vintertid, är inte på lång väg lika effektivt som dagsljus.

Han förklarar att anledningen till det är att dagsljuset innehåller alla ljusets våglängder, vilket inte en vanlig arbetslampa gör.

– En arbetslampa ger omkring 500 lux i ljusstyrka, men det ljus som når dina ögon när du tittar rakt fram är betydligt svagare. Om du i stället går fram till ett fönster och tittar ut mitt på dagen vintertid får du minst 1 000 lux till ögonen. Då inser man att dagsljuset alltid har bättre kvalitet och högre styrka än en vanlig kontorslampa.

Tips för att må bättre under vintern

I boken beskriver Arne Lowden också hur fastighetsbolag efter pandemin lockades av idén att inrätta utomhuskontor i anslutning till sina inomhuskontor.

– Många anställda har ju redan erfarenhet av aktivitetsbaserade kontor och var vana vid att ofta byta plats. Dessutom kan de ha varierande arbetsuppgifter som stundtals tillåter dem att arbeta utomhus.

Han ser klara fördelar med att förlägga en del av sitt arbete utomhus.

– Att sitta naturnära minskar stress, ger avslappning och återhämtning. Genom att gå ut och jobba en stund blir arbetet mer varierat, samtidigt som immunförsvaret stärks och hjärnan stimuleras till ökad tankeverksamhet och kreativitet.

Med stor sannolikhet kommer utomhuskontor att bli mer vanliga framöver. Och det gäller även dem som arbetar hemifrån, tror ljusforskaren.

– Arbetar man hemma och har turen att ha en balkong, altan eller uteplats är det en bra idé att försöka arbeta där en stund varje dag när det är ljust ute.

Han förordar det även vintertid. 

– Skaffa bara ett sittunderlag.

Ljusbrist negativt för humöret

Ett annat råd Arne Lowden ger alla distansarbetare är att ta jobbsamtalen utomhus och att ha flera platser i bostaden att växla mellan där man kan jobba.

– Det ger både hjärnan och kroppen stimulans och är bra rent ergonomiskt.

Är det då någon skillnad på när det är som bäst att vistas utomhus?

– Ja, det är det. För oss på nordliga breddgrader är det bra att veta att hudens möjlighet att bilda D-vitamin gynnas av ett ljus som drar mot blått. Eftersom det inträffar på förmiddagen är det ”nyttigare” att vara ute i solen då. På eftermiddagen blir ljuset rödare.

Att ljusbrist påverkar humöret är nog de flesta beredda att skriva under på. Arne Lowden berättar om en svensk studie som jämförde förhållandena i Sverige, England, Argentina och Saudiarabien genom att personer som arbetade inomhus fick skatta sitt humör vid olika årstider.

– Resultaten visade tydligt att i länder nära ekvatorn hade man en jämn humörkurva över hela året. I Sverige och i England var humöret bättre på sommaren och mycket sämre på vintern.

Så om en kollega eller chef inte är på sitt bästa humör en vinterdag be då hen att ta lite frisk luft eller gå fram till ett fönster. Dagsljuset har uppenbarligen större inflytande än vad många av oss tror.

Text: KATARINA MARKIEWICZ

Maxa ditt ljusintag på jobbet

 

1. Sitt nära ett fönster när du jobbar. Reservera en fönsterplats till de medarbetare som är extra morgontrötta.

2. Be om en ljushörna med extra stark belysning om du är extra beroende av ljus.

3. Möten och samtal utomhus.

4. Föreslå ett utomhuskontor. Till exempel i ett växthus med infravärme, sittmöjlighet och internet på gården.

5.Kontakta ditt arbetsplatsombud och se till att man utvärderar ljuset på din arbetsplats genom ljusmätningar. Har allmänbelysningen på din arbetsplats fullspektrumljus? Hur har man reducerat bländningen? Hur är kontrasterna till exempel mellan datorskärm och ljuset vid sidan om?

 

Källa: Arne Lowden