Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

Stressen i arbetslivet ökar

Allt fler mår dåligt på grund av jobbet. Det märks bland annat på att många tjänstemän inte orkar umgås med familj och vänner efter jobbet. Det visar TCO:s nya Arbetslivsbarometer.
Niklas Hallstedt Publicerad

Att det på flera sätt blivit tuffare för de anställda är tydligt. I den nya Arbetslivsbarometern har den uppmätta psykiska stressen ökat markant. Totalt är det över hälften av de svarande som lider av symptom på psykisk stress.

Två tredjedelar av tjänstemännen kan, minst en dag i veckan, inte koppla av tankarna på jobbet. Nästan en lika stor andel säger att de, minst en gång i veckan, är för trötta eller saknar tid för att umgås med familj eller vänner. Lika ofta har över en tredjedel svårt att sova på grund av tankar på jobbet.

Men det är en stor skillnad mellan kvinnors och mäns upplevelse av sin arbetssituation. Bland annat är det en betydligt större andel av kvinnorna som uppger att de inte har tid eller ork för familj och vänner. Kvinnor har också i allmänhet mindre inflytande över arbetstidens förläggning och svårare att lämna över arbetsuppgifter till kollegor

Männen blir å andra sidan oftare kontaktade av jobbet på helger och semesterar. De får också mer sällan stöd och uppmuntran av kollegorna.

Undersökningen visar vidare att det fortfarande är kvinnorna som tar det överlägset största ansvaret för hem och familj. Överlag är det kvinnorna som hämtar och lämnar barnen i skolan och det är kvinnorna som tar hand om barnen när de är sjuka.

Det här tar TCO som intäkt för att jämställdhetsbonusen snarare bör utvecklas än avvecklas. I budgetpropositionen aviserar regeringen att jämställdhetsbonusen, som syftar till att öka männens uttag av föräldradagar, ska försvinna från 2017.

- Ett jämställt uttag av föräldraförsäkringen är en starkt bidragande faktor för ett mer jämställt arbetsliv, säger TCO:s ordförande Eva Nordmark i ett pressmeddelande.

Samtidigt visar undersökningen även positiva saker. Nio av tio tycker exempelvis att det är lustfyllt att gå till jobbet. Många upplever trygghet i det nuvarande jobbet och en stor andel känner stöd från kollegor.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Kvinna sitter på huk och tittar på en hund, som tittar tillbaka på henne
Hundträning kan räknas som friskvård, men arbetsgivaren gör bedömningen. Emmelie Tilly får bidrag för att träna hunden Exa på Botkyrka Brukshundklubb. Foto: Anders G Warne

Det är en halvsolig dag när Kollega möter upp teamledaren Emmelie Tilly och hennes ena hund, schäfertiken Exa, på Botkyrka Brukshundklubb. I dag ska matte och hund träna brukslydnad, som ingår i hundsporten bruksspår.

Bruksspår innebär att hunden lär sig följa en människodoft i terräng och hitta apporter, alltså utplacerade föremål. Emmelie Tilly har även hönsehunden Ebbe som hon tränar hundsporten specialsök med. Den går ut på att hunden söker efter och markerar en specifik doft i olika miljöer, exempelvis rum, fordon eller utomhusområden.

Hundträningen ger både motion och återhämtning

Emmelie Tilly, porträttbild
Emmelie Tilly. Foto: Anders G Warne.

Emmelie Tilly och hennes hundar tränar två , tre gånger i veckan. Delar av kursavgiften finansierar hon med sitt friskvårdsbidrag.

– Att träna med sin hund är klockren friskvård och jag kan verkligen rekommendera hundägare att använda bidraget till hundsport.

– Man rör sig mycket, är ute i naturen och det är mentalt väldigt avstressande eftersom du bara fokuserar på hunden och kommunikationen er emellan.

Men hon har inte alltid kunnat använda friskvårdspengen på det här sättet. På sin tidigare arbetsplats fick hon avslag till att träna sina hundar. Varför hon blev nekad fick hon aldrig reda på, men hon tror att en anledning kunde vara att arbetsgivaren själv inte kände till sporten eller hade hund.

Förra jobbet sa nej, nya arbetsgivaren sa ja

När Emmelie Tilly i höstas bytte arbetsgivare och hamnade på en hundvänlig arbetsplats var det inga problem att få friskvårdsbidraget hon önskade.

Det var genom sin lokala hundklubb som hon fick reda på att man kunde ansöka om friskvårdsbidrag för att träna sina hundar.

– Det finns en mängd träningsformer man kan göra med sin hund men jag tror att agility (där hunden springer en hinderbana, red:s anm) är vanligast att få friskvårdsbidrag för då det har stått på Skatteverkets specifika lista länge, till skillnad från andra hundsporter.

Skatteverkets lista är borta, men reglerna finns kvar

Listan med exempel på godkända friskvårdsaktiviteter avskaffades dock av Skatteverket för några år sedan. Ansvaret att bedöma vad som räknas som friskvård flyttades från myndigheten till arbetsgivarna. Det enda kravet nu är att det måste handla om motion, kostrådgivning, hälsofrämjande eller avstressande aktiviteter/behandlingar.

Men fullt så enkelt är det alltså inte. Olika aktiviteter kan tolkas på olika sätt beroende på arbetsgivare.

– Så ska det såklart inte vara. Hundsporter är friskvård, det borde varje arbetsgivare förstå, säger Emmelie Tilly.

Regler för friskvårdsbidrag

• Arbetsgivaren bestämmer – utifrån den praxis och lagstiftning som finns – om personalen ska erbjudas ett friskvårdsbidrag.

• Alla i personalen ska erbjudas samma villkor.

• Du får använda friskvårdsbidraget till aktiviteter med inslag av motion eller för behandling som är avstressande eller motverkar ömhet och stelhet.

• Du kan också använda det till kostrådgivning och rådgivning i samband med rökavvänjning.

• Du får inte använda friskvårdsbidraget för att hyra eller köpa utrustning, för medlemsavgifter, teorikurser, diplom, hälsovård, sjukvård eller skönhetsvård.

• Bidraget är på maximalt 5 000 kronor per år.

• För aktiviteter utan inslag av motion, till exempel massage, får aktiviteten kosta maximalt 1 000 kronor per tillfälle för att vara av mindre värde och skattefritt.

Källa och mer info: Skatteverket