Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

Stressen i arbetslivet ökar

Allt fler mår dåligt på grund av jobbet. Det märks bland annat på att många tjänstemän inte orkar umgås med familj och vänner efter jobbet. Det visar TCO:s nya Arbetslivsbarometer.
Niklas Hallstedt Publicerad 4 november 2014, kl 13:10

Att det på flera sätt blivit tuffare för de anställda är tydligt. I den nya Arbetslivsbarometern har den uppmätta psykiska stressen ökat markant. Totalt är det över hälften av de svarande som lider av symptom på psykisk stress.

Två tredjedelar av tjänstemännen kan, minst en dag i veckan, inte koppla av tankarna på jobbet. Nästan en lika stor andel säger att de, minst en gång i veckan, är för trötta eller saknar tid för att umgås med familj eller vänner. Lika ofta har över en tredjedel svårt att sova på grund av tankar på jobbet.

Men det är en stor skillnad mellan kvinnors och mäns upplevelse av sin arbetssituation. Bland annat är det en betydligt större andel av kvinnorna som uppger att de inte har tid eller ork för familj och vänner. Kvinnor har också i allmänhet mindre inflytande över arbetstidens förläggning och svårare att lämna över arbetsuppgifter till kollegor

Männen blir å andra sidan oftare kontaktade av jobbet på helger och semesterar. De får också mer sällan stöd och uppmuntran av kollegorna.

Undersökningen visar vidare att det fortfarande är kvinnorna som tar det överlägset största ansvaret för hem och familj. Överlag är det kvinnorna som hämtar och lämnar barnen i skolan och det är kvinnorna som tar hand om barnen när de är sjuka.

Det här tar TCO som intäkt för att jämställdhetsbonusen snarare bör utvecklas än avvecklas. I budgetpropositionen aviserar regeringen att jämställdhetsbonusen, som syftar till att öka männens uttag av föräldradagar, ska försvinna från 2017.

- Ett jämställt uttag av föräldraförsäkringen är en starkt bidragande faktor för ett mer jämställt arbetsliv, säger TCO:s ordförande Eva Nordmark i ett pressmeddelande.

Samtidigt visar undersökningen även positiva saker. Nio av tio tycker exempelvis att det är lustfyllt att gå till jobbet. Många upplever trygghet i det nuvarande jobbet och en stor andel känner stöd från kollegor.

Hälsa

Yoga - den bästa träningen för din hjärna

Yoga hjälper oss att organisera vårt arbete, lösa problem och fatta bra beslut. Och gör det bättre än om vi enbart tränar kondis och styrka.
Publicerad 22 mars 2024, kl 06:02
En grupp mogna personer i en yogastudio.
Yoga överlägsen träning för hjärnans funktioner? Ja, åtminstone om du passerat 50. Det visar en ny, stor studie som sammanställts av svenska forskare. Foto: Colourbox.

Styrka, kondition eller yoga? Vilken träningsform är bäst för att förbättra minne, uppmärksamhet och beslutsfattande?

Svaret är yoga. Åtminstone om du har passerat 50-strecket. Det visar en ny, stor studie som sammanställts av svenska forskare.

Visserligen är det känt sedan tidigare att fysisk träning kan förbättra hjärnans förmåga att ta emot, lagra och bearbeta information, det som kallas kognitiva funktioner. Men att yoga visar sig vara den överlägset bästa träningsformen för att hålla hjärnan i trim var oväntat.

– Resultatet blev faktiskt en överraskning för oss forskare. Vi trodde att konditionsträningen skulle ge större utslag på de kognitiva testerna, säger överläkaren och biträdande professorn Peter Blomstrand vid Hälsohögskolan i Jönköping.

Yoga bättre än styrketräning

Tillsammans med sina forskarkollegor har han granskat resultaten från drygt 300 studier med fler än 20 000 deltagare över 55 år i hela världen. I cirka 30 av de 300 studierna har de friska deltagarna antingen tränat yoga eller ingått i en kontrollgrupp som tränade kondition eller styrketräning. Alla fick göra en rad olika kognitiva tester både i början och slutet av studierna.

Styrke- eller motionsträning visade sig bara ha en låg positiv effekt på de kognitiva förmågorna. De som utövade yoga visade däremot en något högre positiv effekt på hjärnans förmåga att hantera information.

Yogans trippelverkan - rörelse, andning, meditation

Vad är då förklaringen till att yoga har större effekt på kognitiva förmågor än exempelvis styrke- och konditionsträning?

Peter Blomstrand förklarar att det beror på att träningsformer som tillhör gruppen av så kallade mind-body-exercise – det vill säga yoga, tai chi och qigong – förenar tre viktiga komponenter: rörelse, andning och meditation. Något som påverkar nervsystemet samt sänker hjärtfrekvens och blodtryck, vilket i sin tur lugnar och motverkar stress.

– Det är viktigt, eftersom stress gör att området hippocampus i hjärnan inte mår bra och till och med kan krympa. Däremot kan hippocampus – som har stor betydelse för minne och inlärning – växa med regelbunden yogaträning, förtydligar Peter Blomstrand.

Han utesluter heller inte att yoga kan förebygga demens, även om det än så länge inte är vetenskapligt belagt.

Nyckel till hjärnans fitness

Peter Blomstrand rekommenderar därför att yoga eller liknande aktiviteter som till exempel tai chi eller qigong bör integreras i äldre människors regelbundna träningsrutiner. Att kombinera olika träningsformer är det optimala för hälsan.

– För att få bäst effekt bör man träna minst tre gånger i veckan och helst med styrke- och konditionsträning som komplement. Konditionsträning är bättre för hjärta och kärl och styrketräning förebygger artros och benskörhet. Dessutom rekommenderar jag balansträning, säger Peter Blomstrand.

Kan yoga ha samma effekt på yngre personer?

– Ja, det är jag övertygad om, även om vi inte har tittat på det i den här forskningsstudien. Yoga förbättrar våra exekutiva funktioner, det vill säga organisationsförmåga, emotionell kontroll och självreflektion. Och det gäller sannolikt oavsett ålder, säger Peter Blomstrand.

Text: Gertrud Dahlberg. 

KOGNITIVA FÖRMÅGOR

Kognition handlar om hjärnans förmåga att ta emot, lagra, bearbeta och ta fram information.

De hjälper oss då det är med hjälp av våra kognitiva förmågor som vi planerar och organiserar vårt arbete – både på kort och lång sikt – och utvärderar resultat, löser problem och fattar beslut.

Kognitiva nedsättningar kan till exempel vara försämrat närminne, svårigheter att lära och utvecklas. Det kan också handla om svårigheter att fokusera eller följa instruktioner för att utföra något.

HJÄRNSNÄLL TRÄNING

I studien från Hälsohögskolan i Jönköping som granskar tidigare sammanställningar av originalstudier, ingår främst yogainriktningarna hatha och kundalini men även tai chi och qigong. Forskarnas samlingsbegrepp är ”mindbody-exercise”.

De gemensamma nämnarna i dessa ”hjärnsnälla” träningsformer är rörelse, andningsövningar och meditation, eller uppmärksamhetsövningar.

De leder till att nervsystemet påverkas och att hjärtfrekvens samt blodtryck sänks.

Det i sin tur innebär minskad stress och stärker förmågan att minnas och handskas med information.