Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Prenumererar du inte redan på Kollegas utmärkta nyhetsbrev?
Då kan du anmäla dig via länken så får du alla Kollegas bästa nyheter och tips direkt i din inkorg - varje vecka.
Fiffigt va?
Är du medlem i Unionen? Prenumererar du inte redan på Kollegas utmärkta nyhetsbrev?
Då kan du anmäla dig via länken så får du alla Kollegas bästa nyheter och tips direkt i din inkorg - varje vecka.
Fiffigt va?
Maria Björk vid Uppsla universitet har läst regeringens riktlinjer till Försäkringskassan för att ta reda på hur man tänkt.
- Det är märkligt att man gått tillbaka till ett så hårdraget sjukdomsbegrepp, säger hon.
När den allmänna sjukförsäkringen infördes i Sverige för 55 år sedan fick alla för första gången en möjlighet att få ersättning från staten när de blev sjuka.
Fram till kring sekelskiftet 1900 var sjukdom en klass- och penningfråga, där var och en stod för sina egna sjukvårdskostnader. Under den första halvan av 1900-talet växte ett privat sjukkassesystem fram vilket betydde att en del var försäkrade.
- Det var bara en liten elit som hade råd att gå till doktorn. Och eftersom kostnaderna inte var ett samhällsproblem så var sjukdom inte heller intressant att diskutera ur ett samhällsekonomiskt perspektiv, säger idéhistorikern Maria Björk vid Uppsala Universitet.
- I grunden handlade införandet av sjukförsäkringssystemet om att man menade att nu ska vi bygga ett social- och sjuksystem som kan hantera all sjukdom som finns. Och så började man beta av de uppenbara risker som fanns i arbetslivet. Men i och med att hela svenska folket hamnade i det skattefinansierade systemet så har det också förts en ständig diskussion om vilka sjukdomar som är legitima för att ersättningen ska betalas ut.
Till en början blev systemet allt generösare. - Synen på vad man kunde bli sjuk av i arbetslivet blev vidare och vidare och fram till mitten av 1970-talet betraktades allt fler tillstånd som sjukdom, vilket också accepterades av samhället i stort. Först var det arbetsrisker, som byggolyckor och asbest, och senare godtogs också psykosociala symptom som grund för ersättning, säger Maria Björk.
- Tanken var att alla skulle arbeta och bidra till välfärdssamhället men om man inte kunde jobba trots att ingen fysisk sjukdom bevisades så kunde man ändå bli sjukskriven. Ända fram till 1980-talet kunde man också bli sjukskriven av sociala skäl eller arbetsmarknadsskäl.
Men på tidigt 80-tal skedde ett tydligt trendbrott när sjuka mer och mer började betraktas som en belastning. Kritiken växte fram i samband med att samhällsekonomin blev sämre på grund av en lågkonjunktur.
Nu utmålades systemet som ett problem och man började ifrågasätta om sjukförsäkringen skulle omfatta andra än de fysiskt sjuka.
- Man började föra diskussioner om hur socialförsäkringssystemet utnyttjades. Kritiken kom först från vänsterhåll där man menade att det var fel att sjukskriva och kanske förtidspensionera människor i stället för att förändra arbetslivet så att färre blev sjuka. Men sedan rörde sig diskussionen om att systemet utnyttjades längre och längre ut mot högerkanten i politiken, säger Maria Björk.
- Sedan kom det här med fusk och utnyttjande fram väldigt tydligt Och den typen av diskussioner har bara blivit allt vassare. Vilket också har sammanfallit med att läkarna fått patienter med symptom som man haft svårt att enbart koppla ihop med arbetet, som utmattningssyndrom eller bildskärmsarbete och elallergi vilket ju är minerad mark än i dag.
Är du trött? Studier visar att 80 till 90 procent upplevt störd sömn de senaste två veckorna. Med för lite sömn ökar risken för ohälsa och vissa sjukdomar.
På vintern är det extra mörkt och svårt att få tillräckligt med det dagsljus som behövs för att kroppens klocka ska funka optimalt. Studier har visat att de som lever i takt med ljuset i naturen får en mer stabil dygnsrytm, enligt sömnforskare vid Stockholms universitet.
Vi sitter dessutom gärna uppe sent på kvällarna med våra tända lampor och skärmar med blått ljus, vilket också kan göra det än svårare att somna.
Lampor ger inte samma våglängder av ljus som solens direkta strålar. Därför rekommenderas vi nordbor att gå ut och ta in dagsljus varje dag, särskilt på morgon och förmiddag, för att främja balans mellan vakenhet och sömn.
Källa: Forskare i psykologi vid Stockholms universitet.
Så får du bättre sömn, su.se
Sömnbrist kan, om den pågår länge, eller är mycket allvarlig, öka risken för olyckor och sjukdomar.
Källor: Hjärnfonden, 1177.se och sömnforskare vid Stockholms universitet.
Nu är det hög tid att utnyttja friskvårdsbidraget innan året är slut. De flesta använder det till ett gym- eller träningskort. Att lägga sig på massagebänken eller träffa en PT eller kostrådgivare är också populärt. Det visar företaget Epassis databas över använda ersättningar förra året.
Det är arbetsgivaren som avgör vad som är en godkänd aktivitet. Det gör att även udda grenar som gokart, bodyflight och agility kvalat in i använda förmåner senaste året enligt Epassi, som har en databas med cirka en miljon svenskars jobbförmåner.
Men en enorm del av friskvårdsbidragen brinner inne. Omkring en tredjedel av ersättningarna varje år enligt Epassi Sweden. Det handlar om miljontals kronor i anställdas förmåner som varje år blir outnyttjade.
Varför brinner så stor del av friskvårdsbidraget inne?
– En av de vanligaste anledningarna är att man glömmer det. En annan är att så fort något upplevs som lite krångligt minskar viljan att nyttja sitt bidrag, säger Åsa Severgårdh, vd för Epassi Sweden.
Hur kan arbetsgivare få fler att utnyttja sitt friskvårdsbidrag?
– Det första är enkelhet. Gör det lätt, minska tröskeln att ta steget. Det andra är kommunikation. Var bra ambassadörer internt. Prata om varför det är viktigt med hälsa och visa exempel på de som använder bidraget.
– Det tredje är chefer som är goda exempel och pratar om träning, återhämtning och balans. De skapar en kultur där det känns självklart att man tar hand om sig själv.
Friskvårdsbidragen används också till en mängd olika aktiviteter som inte är träningskort eller massage. Allt från agility med hunden till zonterapi och rökavvänjning.
Vet alla vad de kan använda friskvårdsbidraget till?
– Det är lätt att tro att det alltid handlar om gym men det attraherar inte alla. Man behöver åskådliggöra bredden. Ansvaret ligger på arbetsgivaren att avgöra vad som är friskvård. Men jag tycker de flesta är vidsynta och ser att hälsa och välmående är mer än gym.
I praktiken är vi också många som köpt ett träningskort som samlar damm i lådan. Men det är en annan historia.
Källa: Epassis databas över utnyttjade friskvårdsbidrag i Sverige 2024.
Källa: Epassis databas över utnyttjade friskvårdsbidrag i Sverige 2024.