Hoppa till huvudinnehåll
Stress

Så slipper du bli utbränd

Har jobbstressen börjat krypa sig på igen? Läs tipsen från stressexperten för att inte gå in i väggen.
Elisabeth Brising Publicerad
Stressad kvinna.
Cirka 25 000 personer sjukskrivs av utmattning varje år. De flesta är kvinnor. Foto: Shutterstock

Känns det som att du springer i ett hamsterhjul som aldrig slutar snurra? Ta varningssignaler om stress på allvar och bromsa innan det är för sent. I värsta fall kan långvarig stress leda till att du drabbas av utmattning eller annan psykisk och fysisk sjukdom.

De flesta som blir utmattade i Sverige blir det på grund av stress på arbetet, ibland i kombination med påfrestningar i privatlivet. Men det går att motverka ett stressat beteende.

Fika, promenader och en öppen dialog kan göra stor skillnad enligt Susanne Ellbin, specialistpsykolog vid Institutet för stressmedicin, ISM. Här ger hon sina bästa råd för att förebygga utmattning.

Så motverkar du stress på jobbet

1. Sätt rimliga krav. Fundera över om du har en rimlig arbetsbelastning. Det handlar om att hitta en balans mellan kraven på dig och de resurser du har tillgängliga. Ju mer kontroll du känner att du har över ditt arbete desto mindre risk att du blir utmattad, visar forskning.

2. Återhämtning är a och o. Ta vilopauser under arbetsdagen. Det är ingen slump att vi har arbetstid 08-17 med lunchrast och två fikaraster. Schemat är anpassat efter hur vår hjärna fungerar och hur vi kan koncentrera oss. 

3. Flytta dig från datorn när du tar pauser. Gå och fika med kollegor. Ta en promenad. Gå själv, eller ta ett gå-möte, gärna i naturmiljö.

4. Använd vilrummet. Är du inne i en stresspiral kan det ibland kännas bättre att vila en stund eller ta en promenad än att fika och vara social.

5. Våga prata med chefen. Om du känner att du inte hinner med ditt arbete inom arbetstiden – ta ett samtal med din chef och be om hjälp att prioritera bland arbetsuppgifterna.

6. Ge inte upp. Om chefen inte lyssnar - skriv ner vad du ser inte fungerar. Bolla med en kollega – är det fler som upplever arbetsmiljön som stressig? Ta upp problemet på en arbetsplatsträff.

7. Kontakta facket. Om dialog inte hjälper – vänd dig till ditt fackförbund. Om du inte har ett lokalt arbetsmiljöombud kan du vända dig till Unionens rådgivningstjänst.

8. Värna sociala möten. Så länge vi känner gemenskap med och stöd från arbetskamrater klarar vi ganska mycket. Vi behöver småprata och skratta, det gör att vi tål mer stress.

9. Var stolt över jobbet eller byt. Om man har olika värdegrund som arbetsgivare och arbetstagare skapas lätt en etisk stress som är ohälsosam. 

Så boostar du dig mot stress utanför jobbet

1. Motionera. Man kan inte bota en stressig arbetssituation med motion, men du kan troligen bli mer motståndskraftig enligt studier.

2. Sov ut. Sömnen är en jätteviktig del av återhämtningen. Gå och lägg dig i tid. Varva ner. Släck ner skärmar och lampor och gör lugna aktiviteter på kvällen. Undvik att dricka kaffe sent på dagen om det gör dig uppvarvad.

3. Lyssna på signalerna. Lär känna din kropp och vad du behöver. Det som föregår en utmattning är en uppvarvning som man brukar känna av själv.

4. Ta en semesterdag. Att ta ut enstaka semesterdagar då du gör något du tycker om kan vara ett sätt att återhämta sig efter en stressig period.

5. Sök stöd för privata problem. Relationsproblem kan bidra till utmattning. En annan tydlig riskfaktor är att ha barn med särskilda behov. Då behöver man mer frigjord tid i vardagen.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Stress

Forskning: Det här är veckans sämsta dag

Alla hatar ju måndagar. Eller? Forskare i England har frågat 49 000 personer vilken veckodag och tid på dagen de mår som sämst. Och svaret är oväntat.
David Österberg Publicerad 15 september 2025, kl 06:00
Man som gråter
Vilken är veckans bästa dag? Och vilken är den sämsta? Ny forskning ger oväntat svar. Colourbox

Forskare vid University College London lät under två år 49 000 personer svara på frågor om välbefinnande. Deltagarna fick ranka hur lyckliga de kände sig, hur nöjda de var med sina liv, hur deprimerade och ångestfyllda de var och hur ensamma de kände sig. Forskarna undersökte sedan om det fanns samband mellan välbefinnande och tid på dygnet, veckodag och årstid.

 Bäst mådde deltagarna på morgonen och sämst vid midnatt. 

– Resultaten kan få viktiga praktiska konsekvenser. Stödtjänster för psykisk hälsa kan överväga att anpassa resurser för att matcha varierande behov under dygnet – till exempel genom att prioritera tillgänglighet sent på kvällen, säger Feifei Bu som lett studien, i en kommentar.

Måndagar och fredagar är bra dagar

Hur vi mår beror också på vilken veckodag det är, enligt studien. Lyckligast är vi, kanske lite oväntat, på måndagar. På andra plats kommer fredagar, följt av tisdagar, lördagar, söndagar och onsdagar. Veckans allra sämsta dag är torsdag.

Studien hittade också samband mellan lycka och årstider. Vintern är den årstid då vi mår sämst – och bäst mår vi på sommaren.

Att vi mår olika beroende på tid på dygnet kan ha biologiska förklaringar. Nivåerna av kortisol är till exempel högst direkt efter uppvaknandet och lägst sent på kvällen.

Att lyckan varierar mellan veckodagarna tror forskarna beror på yttre faktorer som jobb och andra aktiviteter. Mitt i veckan har vi till exempel ofta mycket att göra och helgen känns samtidigt långt borta.