Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

Så lyckas du med klassikern

Är du sugen på att genomföra en svensk klassiker? Då är det läge att börja träna. Ju mer du kämpar innan, desto trevligare kommer du att ha på tävlingarna.
Lina Björk Publicerad
Ulf Palm/TT
Nej, du behöver inte ha elitklass för att genomföra en svensk klassiker. Ulf Palm/TT

Över tio tusen personer genomför årligen en svensk klassiker, som består av en samling lopp inom cykling, simning, löpning och skidåkning. Men kommer du otränad får du räkna med att lida.

– De vanligaste misstagen vi ser är att man inte har gjort sin läxa. Att man är 40 år och har ganska bra grundfysik men sedan inte har lagt timmarna på riktig träning. Sedan är det en hel del som kommer i gamla prylar. Man behöver inte kosta på någon förmögenhet, men prova ut skor, badkläder, skidor och cykel som passar dig, säger Michael Thorén, som är vd för En svensk klassiker.

VASALOPPET, 90 KILOMETER

Skidåkning är kanske den mest teknikavancerade grenen. Om du har möjlighet, be om hjälp av någon som kan, eller gå en teknikkurs.

Det tråkigaste som finns är bakhala skidor. Nu finns det bra skinskidor som gör att du slipper valla. Prova ut ett par skidor som passar din vikt och längd och som har rätt spann.

Ha 20–30 mil i kroppen och åk ett pass som är minst fyra mil innan loppet. Bålträningen är viktig för att orka hela loppet. Gör bålövningar i kombination med styrkeövningar.

Om det inte finns snö kan du träna stavgång och crossmaskin. Men ut i spåret så fort det kommer snö.

VÄTTERNRUNDAN, 300 KILOMETER CYKEL

Prova ut en cykel som passar dig och väglaget. Det behöver inte vara en karboncykel för 50 000 kronor, men gärna en lite lättare med smala däck.

Försök att lära dig att cykla med cykelskor som sitter fast i pedalerna. Det är en annan teknik, men du får ett rundtramp som gör att du sparar energi. Dessutom har cykelskor en annan sula som gör att fötterna inte domnar.

Lär dig att cykla i klunga, och ligga nära andra för att dras med i luftsuget. Luftmotståndet minskar med 40 procent om du ligger bakom. Lär dig vilka regler som gäller. Loppet är 30 mil, så träna på att cykla långa sträckor för att vänja kroppen. Ha gärna 100 mil bakom dig innan tävlingsdagen.

VANSBROSIMMET, 3 000 METER

Simkunnighet är a och o. Du behöver dock inte bemästra alla simsätt utan bröstsim går fint. Simma i öppet vatten för att vänja kroppen vid kyla. Ha med dig någon som bevakar träningen. Träna ett tiotal tillfällen i bassäng och simma halva sträckan.

Våtdräkter är tillåtna men tänk på att du flyter annorlunda i en dräkt. Om du crawlar ligger du parallellt men vid bröstsim har du benen en bit ned i vattnet – då kommer de att flyta upp av våtdräkten. Träna på den simtekniken innan loppet.

Testa våtdräkten innan loppet då många får en känsla av klaustrofobi av att sätta på sig den.

LIDINGÖLOPPET, 30 KILOMETER LÖPNING

Löpning är en belastning för kroppen, så börja i god tid. Spring gärna tre gånger per vecka och i slutet av träningen bör du ha kommit upp i några två-mils rundor.

Lidingöloppet är väldigt kuperat, så träna i terräng med mycket uppförsbackar för att vänja kroppen.

Prova ut bra löparskor som passar dina fötter. Kolla om du pronerar, alltså skjuter ifrån med insidan av foten, eller supinerar, springer på utsidan av foten.

Om du har ont om tid så prioritera de tuffa passen. Är du ovan att springa, börja successivt med gång kombinerat med löpning.

SÅ FUNKAR KLASSIKERN

En svensk klassiker innebär att du inom en 12-månadersperiod ska skida Engelbrektsloppet eller Vasaloppet, cykla Vätternrundan, genomföra Vansbrosimmet och springa Lidingöloppet. Du kan börja med vilket lopp du vill och har sedan ett år på dig att genomföra tävlingarna. Det finns även möjlighet att göra några andra klassikerlopp där distansen är kortare.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Hälsa

Så hälsosam är en vit månad

Blir det lätt ett glas för mycket? Lite för ofta? Gör drickandet att du ibland känner dig trött och seg på jobbet? Då kan det vara läge för en alkoholpaus.
Publicerad 25 augusti 2025, kl 05:59
Kompisar cyklar i skogen
Att ta en paus från alkohol en period har en rad fördelar både fysiskt och mentalt. Foto: Colourbox

På bara en vit månad utan alkohol sker en rad mätbara och positiva förändringar i både kropp och knopp.

– Du blir mer alert, klarare i tanken och sover bättre. Minnet såväl som det rationella tänkandet förbättras. Många blir förvånade över hur de nästan omgående känner sig piggare och vitalare, säger Sven Andréasson, alkoholläkare, professor emeritus och verksam vid Riddargatan 1, en mottagning för alkohol och hälsa i Stockholm.

Han poängterar att även de som bara brukar dricka måttligt upplever dessa positiva förändringar, som påverkar både arbetsprestationen och det allmänna välbefinnandet.

– Det är få människor som inte märker av de positiva effekterna av en vit månad, säger Sven Andréasson.

Bättre psykiskt mående snabbt

Förutom att du får mer energi kan en alkoholpaus sannolikt göra att du också mår psykiskt bättre. 

Visserligen kan ett glas eller två liva upp. Men bara för stunden. Planering, rationellt tänkande och impulskontroll, funktioner som sitter i den främre delen av hjärnan, släcks ner när du dricker. Det kan vara belönande och avslappnande på kort sikt men är mer förödande ur ett längre perspektiv.

Även i små mängder triggar alkohol kroppens stressystem. Halterna av stresshormonerna kortisol, noradrenalin och adrenalin ökar när vi dricker. Vid regelbundet bruk riskerar man ett kroniskt stresspåslag. Det gör att alkohol ökar oro och ångest.

– Regelbunden alkoholkonsumtion kan också ha en depressiv effekt, säger Sven Andréasson.

Dessutom är alkohol passiviserande. Du sätter inte i gång med olika projekt när du tagit ett glas utan blir ofta okoncentrerad och initiativlös. Och det gäller inte minst dagen därpå.

5 plus med en alkoholpaus

1. Hjärnan får vila. Alkohol leder till förändringar i hjärnan och i princip alla funktioner påverkas. Men hjärnan återhämtar sig i de flesta fall.

2. Bättre psykiskt mående. Du blir piggare och får mer saker gjorda. Oro, ångest och depression dämpas.

3. Bättre sömn. Alkohol gör att sömnen blir ytligare och den välgörande djupsömnen försvinner. Det gör att du blir trött dagen efter.

4. Mer frihet. Alkohol har en passiviserande verkan. Du kan heller inte köra bil eller gå på gym. Många undviker också andra människor när de druckit. Handlingsfriheten ökar när du är nykter.

5. Bättre hälsa. Det blir lättare att se vilka hälsoproblem som försämras av alkohol. Redan efter någon vecka märker du förbättringar när det gäller exempelvis blodtryck och långdragna infektioner.

Det finns alltså goda skäl för en helnykter period för att orka mer både på jobbet och på fritiden.

Även de rent fysiska hälsovinsterna av en alkoholfasta är påtagliga. Alkohol har en toxisk effekt på kroppens alla vävnader och celler. Men om du slutar att tillföra den giftiga substansen sker en naturlig normalisering och återhämtning för flera funktioner i kroppen.

Bättre blodtryck och levervärden

– En vit månad ger genomgående positiva fysiska förändringar. Blodtryck och kolesterol, som är riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdomar sjunker. Levervärdena blir bättre. Dessutom håller de goda effekterna i sig under sig lång tid, säger Sven Andréasson.

Alkohol är också mer skadligt än man hittills har trott.

– Senare års forskning visar att det inte finns några hälsovinster ens vid ett måttligt drickande. En drink förkortar livet med fem minuter. Det är en envis myt att en liten mängd alkohol är bra för hälsan.

Andréasson framhåller att en månads alkoholpaus kan bli en möjlighet att reflektera, för att kanske förändra sina vanor.

– Det kan väcka frågor som: Vad är en lagom nivå av drickande för mig? Vad ska jag göra i stället för att dricka? Vad tycker jag är kul och meningsfullt?

– Förutom alla hälsovinster kan en vit månad också bli startskottet till att ta upp intressen och aktiviteter som du lagt på hyllan, säger Sven Andréasson.

Text: Gertrud Dahlberg

Så kommer du igång

1. Skriv ned din målsättning. Varför vill du ta en paus? Hur ser en schyst framtida alkoholkonsumtion ut för dig? Hur mycket vill du dricka per vecka och vid varje tillfälle?

2. Registrera din nuvarande konsumtion.

3. Hur ska du hantera det sociala livet? Hur kan du tacka nej ibland? Finns det sammanhang när det lätt blir för mycket? Är det i så fall läge att skippa dem?