Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

Så kan du stoppa snarket

Väcks du om natten av en uppretad partner som störs av dina snarkningar? Vaknar du själv av det? Eller är du ofta oförklarligt trött och okoncentrerad på jobbet? Här är råden som kan hjälpa.
Publicerad
Getty Images
Getty Images

Det finns de som sover med tennisbollar insydda i pyjamasen, tejp över munnen eller en plastmojäng i näsan. Sätten att komma till rätta med snarkning är många och vissa låter som ett skämt. Men de kan vara värda att pröva.

Vi är många som lider av snarkning. Antingen på grund av att vår sängkamrat stör nattsömnen eller för att vi vaknar av våra egna snarkningar.

Hälften av landets vuxna befolkning ”drar timmerstockar” ibland. Omkring 20 procent av Sveriges män snarkar regelbundet, motsvarande siffra för kvinnor är 10 procent.

– Men mörkertalet är stort eftersom snarkning och sömnapné, det vill säga andningsuppehåll i sömnen, är underdiagnostiserat. Många kvinnor tycker också att det är genant att söka hjälp. Dessutom är det sannolikt vanligt att människor inte vet om att de snarkar, säger Helle Thulesius, som är överläkare på Centrallasarett i Växjö och bland annat håller i sömnutredningar.

Även om det kan vara besvärligt är vanliga snarkningar inte farligt, såvida det inte är fråga om andningsuppehåll, sömnapné (se faktaruta).

– Däremot är snarkandet ofta förknippad med sociala problem. Det kan orsaka slitningar i äktenskapet och till och med skilsmässa. Jag hör ofta män berätta att de blir utskällda och skickas ut ur sovrummet för att sova på soffan, eller till och med ute i friggeboden, säger Helle Thulesius.

När vi sover slappnar musklerna i svalgets väggar av och luftpassagen blir trängre. Ibland börjar delar av svalget, gomtappen, vibrera av luftflödet – ja, då snarkar vi.

Hos dem som snarkar regelbundet finns det oftast också något annat som bidrar till snarkandet, till exempel trångt svalg, trång näsa, stora halsmandlar (tonsiller), övervikt eller sovställning.

Det kan bli en ond cirkel, eftersom det är vanligt att vi snarkar mer om vi har sömnbrist

Snarkandet gör att det blir jobbigare att andas, ungefär som när du är förkyld. Det innebär att sömnen blir ytligare, vilket i sin tur gör att du oftare blir trött på dagen. Något som gör att du kan känna dig okoncentrerad och kanske presterar sämre på jobbet.

Snarkning hänger ibland ihop med sömnapné, andningsuppehåll, som kan medföra hälsoproblem som exempelvis högt blodtryck, fetma, diabetes, stroke, hjärtsjukdomar och depression.

Det hela kan också bli till en ond cirkel, eftersom det är vanligt att vi snarkar mer om vi har sömnbrist.

Läs också: Länge leve John Blund

Det finns alltså alla skäl att sluta snarka. Men det är lättare sagt än gjort – hur gör man?

Numera finns det en uppsjö av hjälpmedel, exempelvis skenor, munskölj, sprejer och intelligenta kuddar.

– Det mest effektiva är att se till att du inte hamnar på rygg, eftersom andningsvägarna då riskerar att täppas till. En god idé är att höja huvudet, men särskilda kuddar mot snarkning är overksamma. En specialutprovad bettskena som drar fram underkäken kan däremot vara effektivt, säger Helle Thulesius.

När det gäller anti-snarksprej uppmanar hon att välja en med kortison, som verkar avsvällande.

Helle Thulesius råder storsnarkare som känner sig onormalt trötta eller lider av extrem muntorrhet om dagarna att söka hjälp för att bli utredda.

– Om det konstateras att du lider av sömnapné finns det masker som underlättar andningen, förklarar Helle Thulesius.

Läs också: 3 av 4 chefer sover dåligt

Text: Gertrud Dahlberg

7 EFFEKTIVA KNEP

  • Byt ut kudden. Om den är för hög riskerar halsen att böjas så att svalget blir trängre.
  • Sov på sidan eller magen. Det låter knasigt men det kan funka att sy in en boll på pyjamasens rygg eller sova med en mjuk ryggsäck med en kudde i.
  • Sätt tunn kirurgtejp över munnen så att du andas genom näsan.
  • Prova näsutvidgare som öppnar näsborrarna.
  • Gå ner i vikt. Många överviktiga kan snarka mindre av bara några kilos viktminskning.
  • Dra ner på alkoholkonsumtionen.
  • Fimpa! Rökning ökar risken för irriterade slemhinnor och gör att du lättare snarkar.

ANDNINGSUPPEHÅLL
Sömnapné innebär att du har ett flertal andningsuppehåll när du sover. Det beror oftast på att tungan faller bakåt i svalget och täpper till luftströmmen. För att räknas som en apné ska ett andningsuppehåll vara i minst tio sekunder. Har du andningsuppehåll när du sover är det också vanligt att du snarkar.

Du märker sällan själv att du har andningsuppehåll, ofta är det någon i omgivningen som uppmärksammar att du har andningsuppehåll eller snarkar.

NÄR SKA JAG SÖKA VÅRD?
Om du vet att du snarkar och ofta känner dig trött om dagarna är det klokt att ta kontakt med en vårdcentral för att få råd och eventuell en remiss till en specialist.

Detsamma gäller om någon i din närhet berättar för dig att du har andningsuppehåll när du sover.

Ibland kan du söka direkt till en mottagning som utreder sömnbesvär.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Hälsa

Så blir du gladare på bara en dag - oväntat jobbtips

Småprat gör oss snabbt gladare enligt forskare. Ge dig själv en lyckoboost på jobbet genom att småsnacka mer under arbetsdagen. Det hälsotipset ger psykologen Siri Helle.
Elisabeth Brising Publicerad 7 april 2026, kl 06:01
Småprat på jobbet kaffe
Vi tenderar att underskatta hur mycket andra gillar oss. Och vi avslutar samtal tidigare än nödvändigt. Dessutom mår vi bättre samma dag om vi småpratat mycket säger Siri Helle, psykolog och författare. Foto: Colourbox

Ska du testa en supersnabb grej för att bli på bättre humör? Småprata mer. 

Siri Helle
Siri Helle. Foto: Erik Ardelius

– När du står och väntar vid kaffeautomaten – i stället för att ta upp telefonen - ge någon en komplimang för frisyren eller skämta, föreslår Siri Helle, psykolog och författare.

Småprat gör oss nämligen snabbt gladare och det är ett oväntat enkelt sätt att höja vårt välmående. Det visar en stor forskningsöversikt som publicerats i vetenskapstidskriften Nature

Bättre än träning och mindfulness

Enligt studien är småsnack ett säkrare kort än både mindfulness, skogspromenader och träning när det gäller snabb humörhöjning.

– Forskare har sett att ju fler kontakter vi haft under en dag, desto gladare är vi i slutet av dagen. Vi är flockdjur och att småprata är ett socialt smörjmedel. Man känner att man hör till. Det är ett sätt att få kontakt, känna ömsesidig välvilja och få oss ur våra egna huvuden, säger Siri Helle.

När vi inte tänker på något särskilt så är det nämligen vanligt att vi går och grubblar över våra problem, enligt psykologerna. De ytliga kontakterna i vardagen med servicepersonal och kollegor blir en sorts paus från det. 

Att heja på grannar och kollegor, byta några ord om mello, matlådan eller semestern kan såklart inte ersätta våra djupare relationers betydelse. Men med våra nära och kära tenderar vi också att prata mer om problem, klaga och hamna i dilemman och konflikter.

– Man får andra saker av nära relationer, men vi blir snabbt på bättre humör av några små meningsutbyten med enkla och lättsamma ämnen som inte blir emotionellt laddade, säger Siri Helle.

Dyker hellre ner i telefonen

Så varför dyker vi hellre ner i telefonen än lyfter blicken och möter en annans? Jo, vi underskattar trevligheten som väntar. Vi är ganska dåliga på känsloprognoser, att förutsäga hur vi kommer påverkas av olika händelser. 


”Vi tenderar att underskatta hur mycket andra gillar oss” 

– På samma sätt är det lätt att stanna hemma i soffan trots att vi nog blivit gladare av att välja träningspasset eller festen, säger Siri Helle.

Skulle åka tåg med främling

Hon hänvisar till en studie med en grupp som skulle åka tåg och fick i uppgift att småprata med en främling. De flesta tänkte innan: Det kommer bara bli stelt! Men efteråt såg man att båda parter som hade småpratat med varandra blev på bättre humör.

Psykologen förklarar att vi som art har en tendens att fokusera mer på negativ information eftersom det har haft ett överlevnadsvärde. 

– Vi minns bättre den enda gången det gick fel och blev stelt ...

Det finns också ett psykologiskt fejnomen som kallas ”the liking gap”. 

– Vi tenderar att underskatta hur mycket andra gillar oss. Och vi avslutar samtal tidigare än nödvändigt för att vi tänker att vi inte ska vara till besvär.

Ska någon undvika småprat på jobbet? 

– Är man väldigt stressad och prestationsinriktad blir det bara en punkt till på att göra listan. Det här innebär att hitta sitt lekfulla, avslappnande jag, snarare än att bocka av ett leende.

Psykologens tips till blyga och stressade 

Många blyga eller introverta tycker dock att det är väldigt obekvämt att inleda konversationer med halvbekanta. 

Har du några tips till den blyga småpratsundvikaren? 

– Öva, öva, öva. Mängdträna små interaktioner, som att ge någon en komplimang. Säg hej med ett leende – svårare behöver det inte vara.

Hälsa

9 huskurer och hälsotrender du bör undvika på jobbet

När man är sjuk och ömklig är man beredd att pröva allt för att må bättre. Men många gamla huskurer och moderna hälsotrender är rent kvacksalveri. I bästa fall verkningslösa, i värsta fall farliga. Vissa är icke tillrådliga ur arbetsmiljösynpunkt.
Johanna Rovira Publicerad 10 mars 2026, kl 06:00
Riven rotfrukt över glas tillsammans med tallrik med huskursingredienser och två grodor bredvid – illustration av alternativa huskurer.
Gamla huskurer – från rivna rötter till exotiska grodsekret – fortsätter att spridas, men många metoder är både ovetenskapliga och olämpliga att ta med sig in på arbetsplatsen. Foto: Anders Wiklund/TT/Colourbox.

Folk har i alla tider förlitat sig på gamla huskurer och det uppstår hela tiden nya, mer eller mindre, fantasifulla trender och produkter som sägs bota allt från vårtor till cancer.  Av hänsyn till kollegor bör du undvika att pracka på andra dina ovederhäftiga metoder samt att utföra dina pseudovetenskapliga kurer på arbetsplatsen. 

Här är nio kurer och trender som du definitivt bör vara på din vakt mot. 

 

  1. Rå lök-varianter

    Halva Kollegaredaktionen har uppenbarligen traumatiska barndomsminnen som inbegriper en lök. Den har bundits runt öronen, lagts på bröstet, placerats under sängen eller i strumporna.  Det finns inte några seriösa belägg för att lök funkar mot öroninflammation eller hosta, men om man kommer till jobbet med lökomslag kan det säkert befria bäraren från ovälkommet sällskap vid såväl fikabordet som arbetsstationen. 

     

  2. Vårtkurer

    Den gamla klassiska metoden  att svinga en död katt i svansen på en kyrkogård vid midnatt när en ond människa begravts, är lite omständlig. Enklare kurer för att ta bort vårtor inbegriper grodspott, hästsvett och fårskit upplöst i ättika. Färsk fläsksvål och snigelslem är andra favoriter bland vårtbekämparna, men tjänstemän som sitter i kontor där man delar tangentbord med andra, bör hålla sig till mindre kladdiga och mer sanitära metoder. 

     

  3. Perenium sunning

    Influencers spred trenden som går ut på att man ska exponera mellangården för solljus i några minuter dagligen för att på så vis få mer energi och sova bättre. Trots att solen under vinterhalvåret bara är uppe under kontorstid, så är det inte tillrådligt att utföra kuren på arbetsplatsen. Den kan uppfattas som sexuella trakasserier. Dessutom finns det inga vetenskapliga belägg för att den fungerar, tvärtom varnar hudläkare för en rejält ökad risk för hudcancer och brännskador på området där huden är extremt känslig. 

     

  4.  Vitlökskurer

    Vitlök sägs hjälpa mot allt från förkylning och högt blodtryck till att boosta immunförsvaret och hålla vampyrer borta. Visserligen finns det vissa antibakteriella ämnen i vitlök, men klyftorna skulle behöva stoppas i näsborrarna för att ge maximal effekt. Om du inte jobbar som ensam fyrvaktare i yttre skärgården bör du ha i åtanke att inte alla arbetskamrater uppskattar den subtila doften av rå vitlök på morgonen. 

     

  5. Bikarbornatfixen

    Bikarbonat mot halsbränna och sura uppstötningar är ett klassiskt huskursknep. En otrevlig bieffekt är dock gaser, som har en tendens att leta sig ut till allmän olust och förtret för skrivbordsgrannar. I ett omskrivet fall ledde kuren dessutom till en så kraftig gasutveckling att magsäcken sprack och personen som försökt bota sin halsbränna höll på att stryka med. 

 

  1. High meat-metoden 

    2017 blev det i vissa kretsar à la mode att äta ruttet rått kött som kryllar av bakterier och mögel. Dieten påstås ge förbättrad matsmältning, mer energi och ökad libido. Läkarna är dock skeptiska till dieten eftersom risken att drabbas av salmonella, E. coli och botulism är gigantisk. Möjligheten att råka smitta någon oskyldig arbetskamrat som man delar kylskåp och personalutrymmen med är också överhängande.  

     

  2. Öronljus

    För att lösa upp vaxproppar, minska hörselnedsättning samt lindra tinnitus och bihåleinflammation, hävdar vissa alternativmedicinare att man ska stoppa ett ljus i örat och tända på. Andra, till exempel läkare och vetenskapsmän, anser att öronljus inte bara är ineffektiva utan också kan resultera i skador. Man kan inte heller underskatta möjligheten att håret fattar eld, brandlarmet går igång varpå hela våningsplanet måste utrymmas och kollegans halvskrivna artikel försvinner i etern. 

     

  3. Benkrampsbot

    Mot benkramp och restless legs finns det en uppsjö av mer eller mindre seriösa behandlingsmetoder. Röd ylletråd runt anklarna, fyra rostfria matknivar under madrassen, silvertejp runt hålfoten, gul senap i magen och en hästkastanj i fickan hör till de mindre otrevliga. Att vira handdukar dränkta i ättika under kostymbyxorna hör till de knep du bör avstå från av arbetsmiljöskäl. Daggmaskar som fått ruttna i solsken och sedan gnids in på stela leder kanske du också ska skippa för trevnadens skull. 

     

  4.  Kamborensning 

    Traditionell detoxmetod från Amazonas. Man bränner hål på huden och applicerar sekret från den vaxliknande trädgrodan.  Påstås bota allt från Alzheimers och cancer till ångest och depression, men det finns ingen vetenskaplig evidens för detta. Däremot finns det gott om evidens att metoden kan resultera i kastspyor, sprutdiarré och förlust över kontrollen av urinblåsan. Denna rensning kan alltså uppfattas som en smula obehaglig av kräsmagade kollegor.