Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Prenumererar du inte redan på Kollegas utmärkta nyhetsbrev?
Då kan du anmäla dig via länken så får du alla Kollegas bästa nyheter och tips direkt i din inkorg - varje vecka.
Fiffigt va?
Är du medlem i Unionen? Prenumererar du inte redan på Kollegas utmärkta nyhetsbrev?
Då kan du anmäla dig via länken så får du alla Kollegas bästa nyheter och tips direkt i din inkorg - varje vecka.
Fiffigt va?
Att jämföra Quorn med champinjoner är ungefär som att likställa en manet med en människa, har en mykolog på Cornell University deklarerat.
Quorn är visserligen en svamp, men inte sorten du kan plocka i skogen. Mer som ett angrepp, ett oönskat ludd i en gammal ost. Fast önskat i och för sig.
Enligt tillverkaren (Quorn är ett registrerat varumärke) fann man organismen i marken på ett fält i England. Marlow Foods, som då ägdes av Astrazeneca lyckades odla den i jättelika silos och tillsätta ämnen, bland annat äggvita, för att få den i ätbart skick så att säga.
Produkten godkändes som livsmedel av engelska myndigheter i mitten av 80-talet, och har sedermera kommit att utgöra ett stående, om än dyrt, inslag i den vegetariska kostcirkeln.
I USA stötte Quorn på problem. Amerikanska FDA - Food and Drug Administration - tog inte precis emot med öppna famnen. Om det hade protektionistiska syften eller inte låter jag vara osagt. FDA godkände trots allt Quorn. Men att döma av somliga dietisters och hälsogurus yttranden kan man anta att produkten blev betydligt mer ifrågasatt på andra sidan Atlanten.
Organisationen CSPI - the Center for Science in the Public Interest - har krävt att Quornprodukter märks med en varning för att konsumtion kan orsaka magbesvär eller till och med allergisk chock. I sina rullor har de exempel på uppemot tusen personer som har fått besvär efter att ha ätit Quorn.
Svenska Livsmedelsverket har valt att inte komma med några särskilda rekommendationer. Men produkten har diskuterats.
Kritiken till trots, Quorn fortsätter att erövra världen. Och vad är väl lite mögelsvamp egentligen? Jag äter gärna mögel. Bara jag vet att det är just det jag petar i mig. Jag gillar inte att bli lurad. Och som mögelexperten David M. Geiser sade om att likställa Quorn med matsvamp: "Det är som att kalla en råtta för kyckling, bara för att båda är djur."
Är du trött? Studier visar att 80 till 90 procent upplevt störd sömn de senaste två veckorna. Med för lite sömn ökar risken för ohälsa och vissa sjukdomar.
På vintern är det extra mörkt och svårt att få tillräckligt med det dagsljus som behövs för att kroppens klocka ska funka optimalt. Studier har visat att de som lever i takt med ljuset i naturen får en mer stabil dygnsrytm, enligt sömnforskare vid Stockholms universitet.
Vi sitter dessutom gärna uppe sent på kvällarna med våra tända lampor och skärmar med blått ljus, vilket också kan göra det än svårare att somna.
Lampor ger inte samma våglängder av ljus som solens direkta strålar. Därför rekommenderas vi nordbor att gå ut och ta in dagsljus varje dag, särskilt på morgon och förmiddag, för att främja balans mellan vakenhet och sömn.
Källa: Forskare i psykologi vid Stockholms universitet.
Så får du bättre sömn, su.se
Sömnbrist kan, om den pågår länge, eller är mycket allvarlig, öka risken för olyckor och sjukdomar.
Källor: Hjärnfonden, 1177.se och sömnforskare vid Stockholms universitet.
Nu är det hög tid att utnyttja friskvårdsbidraget innan året är slut. De flesta använder det till ett gym- eller träningskort. Att lägga sig på massagebänken eller träffa en PT eller kostrådgivare är också populärt. Det visar företaget Epassis databas över använda ersättningar förra året.
Det är arbetsgivaren som avgör vad som är en godkänd aktivitet. Det gör att även udda grenar som gokart, bodyflight och agility kvalat in i använda förmåner senaste året enligt Epassi, som har en databas med cirka en miljon svenskars jobbförmåner.
Men en enorm del av friskvårdsbidragen brinner inne. Omkring en tredjedel av ersättningarna varje år enligt Epassi Sweden. Det handlar om miljontals kronor i anställdas förmåner som varje år blir outnyttjade.
Varför brinner så stor del av friskvårdsbidraget inne?
– En av de vanligaste anledningarna är att man glömmer det. En annan är att så fort något upplevs som lite krångligt minskar viljan att nyttja sitt bidrag, säger Åsa Severgårdh, vd för Epassi Sweden.
Hur kan arbetsgivare få fler att utnyttja sitt friskvårdsbidrag?
– Det första är enkelhet. Gör det lätt, minska tröskeln att ta steget. Det andra är kommunikation. Var bra ambassadörer internt. Prata om varför det är viktigt med hälsa och visa exempel på de som använder bidraget.
– Det tredje är chefer som är goda exempel och pratar om träning, återhämtning och balans. De skapar en kultur där det känns självklart att man tar hand om sig själv.
Friskvårdsbidragen används också till en mängd olika aktiviteter som inte är träningskort eller massage. Allt från agility med hunden till zonterapi och rökavvänjning.
Vet alla vad de kan använda friskvårdsbidraget till?
– Det är lätt att tro att det alltid handlar om gym men det attraherar inte alla. Man behöver åskådliggöra bredden. Ansvaret ligger på arbetsgivaren att avgöra vad som är friskvård. Men jag tycker de flesta är vidsynta och ser att hälsa och välmående är mer än gym.
I praktiken är vi också många som köpt ett träningskort som samlar damm i lådan. Men det är en annan historia.
Källa: Epassis databas över utnyttjade friskvårdsbidrag i Sverige 2024.
Källa: Epassis databas över utnyttjade friskvårdsbidrag i Sverige 2024.