Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

Ny terapi kan hjälpa narcissister

Narcissisten skyddar sin egen självkänsla och saknar sjukdomsinsikt. Det menar Niki Sundström, vårdenhetschef i Huddinge, där Sveriges första behandling för patienter med narcissistiskt personlighetssyndrom, NPS, prövas.
Publicerad 7 mars 2023, kl 13:56
psykolog
När det går bra för en narcissist på jobbet kan kollegorna tycka att hen både är framgångsrik, charmerande och engagerad. Men det är en bild som kan ändras vid motgång. Foto: Colourbox.

Narcissism finns hos oss alla. Men det finns två typer av narcissism, den sunda och den osunda, berättar Niki Sundström, vårdenhetschef och psykolog på Personlighetsprogrammet, Psykiatri Sydväst i Huddinge. Där startade man för några månader sedan Sveriges första behandling för patienter med narcissistiskt personlighetssyndrom, NPS, tidigare kallat narcissistisk personlighetsstörning.

– När man börjar få problem i vardagen med sina relationer, privat och på jobbet, pratar vi oftast om den osunda varianten. Den sunda har vi alla i oss i en mindre skala. Och den behövs så att vi kan förstå värdet av oss själva. Den sunda kan också se saker och ting ur andras perspektiv, medan den osunda utgår från sig själv och sina egna värderingar, säger Niki Sundström.

Hon tycker att samhällets bild av personer med narcissistiskt personlighetssyndrom är för ensidig och vill ge en mer nyanserad bild.

Narcissister har en svajande självkänsla

Narcissister kan bli aggressiva mot sina kollegor 

– Många som lider av syndromet har det mycket tufft. De inser inte sina problem, har svårt att be och ta emot hjälp och har en svajande självkänsla och ett starkt självhat. Det kan man inte tro, för de döljer det extremt bra.

Hon berättar att när det går bra för en narcissist, till exempel på jobbet, kan kollegorna tycka att hen både är framgångsrik, charmerande och engagerad. Men det är en bild som kan ändras vid motgång.

– Narcissisten kan växla sinnesstämning väldigt snabbt och har svårt att respektera andras gränser. Hen kan bli verbalt aggressiv mot sin familj, vänner eller sina arbetskamrater, speciellt om hen känner sig påhoppad eller kritiserad.

Niki Sundström berättar att de flesta som söker sig till personlighetsprogrammet är oroade varför de inte klarar av just vardagsrelationerna.

– De vet inte hur de ska hantera sina starka känslor när de blir kränkta eller kritiserade. Flera byter arbetsplats regelbundet, men mönstret upprepar sig. De kan ha många bekanta, men få eller inga riktiga vänner och de flesta har mått dåligt större delen av sitt liv, men vet inte varför.

Narcissister tappar lätt perspektivet

I sin rädsla att bli missuppfattade och önskan om att få rätt, är det inte ovanligt att narcissisterna ger långa förklaringar med en massa sidospår. Narcissisterna har svårt att släppa oförrätter och tappar lätt perspektivet, vilket gör att de riktar in sig på detaljer och då kan ett litet problem plötsligt bli stort.

– Eftersom narcissisterna ständigt vill vara lyckade och upphöjda, lägger de vid misslyckanden mycket ofta ansvaret på andra. De kan också vara övertygade om att de haft fel förutsättningar från början, säger Niki Sundström och tillägger att det dock finns ett undantag då narcissister kan pudla.

– Det är om de ser att det i slutändan ändå kan gagna dem på något sätt.

Narcissism är inte psykopati

Niki Sundström tycker att folk blandar ihop narcissism med psykopati alltför ofta.

Niki Sundström. Foto: Eva Lindblad,

– Den som lider av psykopati manipulerar och skadar andra människor medvetet medan narcissisten skyddar sin egen självkänsla och kan missa att det egna agerandet kan skada andra. Det är viktigt att man förstår den skillnaden när man använder termerna. Vid narcissism är den empatiska förmågan ojämn, när man mår bra kan den fungera men vid psykopati saknar man den helt.

Hon berättar att undersökningar visat att upp mot två procent av Sveriges befolkning lider av NPS. Det är dock ytterst ovanligt att narcissisten har sjukdomsinsikt.

– Oftast börjar det med att de söker hjälp för något annat besvär som depression, ångest eller suicidtankar. Diagnosen narcissistiskt personlighetssyndrom kommer vi fram till efter ett tag och då i dialog med patienten. Men det här är ingen quick fix, tvärtom. Patienten behöver förstå att terapin hjälper en bit på vägen, sedan ligger ansvaret hos en själv att nöta in lärdomarna.

Niki Sundström menar att det är svårt att fastslå vad NPS egentligen beror på, ofta handlar det om en kombination av arv och miljö, med något större betoning på arv.

– Patienter som lider av NPS har svårt att kännas vid sårbarhet. De kan känna rädsla eller sorg, men visar det inte. Många har haft en barndom där framgång och styrka alltid premierats, där man bara fått beröm för det de presterat. Då är det lätt att tro att man är felfri och förväntar sig även att andra ska vara det.

Niki Sundströms råd till den som stöter på narcissister på sin arbetsplats är att se till att hålla på sina egna gränser.

– Det är viktigt att inse att det handlar om personer med dålig självkänsla. De saknar sjukdomsinsikt och har mycket svårt att förändra sig utan professionell hjälp.

KATARINA MARKIEWICZ

Narcissism: 13 utmärkande drag

Obs: Nedanstående punkter/symtom kan variera i grad och skilja sig från person till person.

  1. Det är viktigare för narcissisten att bli beundrad än vad det är för andra.
  2. När det går bra är hen euforisk, inspirerande, charmerande och stark. Vid motgångar däremot aggressiv, kritisk, ser inte sitt eget ansvar, drar sig undan eller säger upp sig från jobbet.
  3. Självkänslan varierar mycket. Vid god självkänsla har hen svårt att se sina egna brister. Vid låg självkänsla känner hen starkt självhat.
  4. Har svårt att respektera andras gränser.
  5. Sätter upp egna spelregler och kör sitt eget ”race”, är inte uppmärksam på vad det kan få för konsekvenser för andra.
  6. Har en svajande förmåga till empati, men kan vara empatisk när hen själv mår bra.
  7. Söker sig till grupper eller personer som ger status och är framgångsrika. Delar upp människor i beundransvärda/starka och tråkiga/svaga. Söker sig till relationer som hen kan dra nytta av.
  8. Är avundsjuk på andra och tror att andra är avundsjuka på hen.
  9. Saknar sjukdomsinsikt och reagerar ofta aggressivt vid kritik.
  10. Ställer höga krav på sig själv och även på andra.
  11. Upptagen av att lyckas – tävlar om det mesta.
  12. Vid motgångar tappar moral och etik ofta i betydelse. Det viktigaste är att hen slipper att skämmas.
  13. Lägger stor vikt vad andra tycker om hens partner och familj.

 

Nya terapi ska hjälpa narcissister

  • NPS-terapin startade hösten 2022 på personlighetsprogrammet Psykiatri Sydväst i Huddinge utanför Stockholm.
  • Behandlingsformen väljs i samråd med patienten – gruppterapi om cirka åtta deltagare eller som individuell terapi. Man träffas två gånger i veckan under ett år.
  • Terapin kartlägger patientens sårbarhet. Exempel på frågor man går igenom: När blir det svårt för mig? Vilka situationer behöver jag vara observant på? Vad kan jag göra för att inte hamna i dessa situationer och hur ska jag hantera dem?
Hälsa

Smutsig luft ökar sjukskrivningar

Fler blir sjuka från jobbet under veckor med högre luftföroreningar. Det visar en världsunik studie på yrkesarbetande stockholmare.
Elisabeth Brising Publicerad 21 februari 2024, kl 06:03
En man med portfölj och gasmask samt skorstenar och bilar.
Sämre luft - fler sjukskrivningar: Ny studie visar alarmerande samband. Foto: Colourbox.

Luftföroreningar orsakar inte bara stort lidande. Dålig luft kostar dessutom pengar i form av fler korta sjukskrivningar. Det visar en ny studie på arbetande vuxna i Stockholm. 

– Varje ökning med 10 mikrogram skadliga partiklar per kubikmeter ökar risken för sjukskrivning med 8,5 procent dagarna efter, säger Johan Sommar, forskare i folkhälsa och klinisk medicin på Umeå universitet. 

Ökar luftvägsinfektioner

Johan Sommar.
Johan Sommar. Foto: Umeå universitet.

De partikelrelaterade utsläppen i en storstad motsvarar enligt studien hela fyra procent av alla korttidssjukskrivningarna. 

– Det är en stor andel och betydligt större än vad man tidigare trott, säger Johan Sommar. 

Det är sedan tidigare välkänt att ökningar i lokala halter av luftföroreningar leder till fler akutintag för personer med astma och KOL. Men färre har studerat hur utsläppen påverkar mindre infektioner som förkylningar. 

Skitig luft trycker ner immunförsvaret

Studien är världsunik eftersom få länder har liknande data att analysera. Johan Sommar och hans kollegor har samkört statistik på korttidssjukskrivningar från Statistiska Centralbyrån med Stockholms kommuns mätningar av partikelhalter under tio års tid.

Varför blir man lättare sjuk dagarna efter att man utsatts för något sämre luft?

– Luftvägsinfektioner blir vanligare då föroreningarna trycker ner immunsystemet och gör det svårare att bekämpa virus.

Vägtrafik och industri orsaker

Skadliga partiklar kommer främst från avgaser från förbränningsmotorer i vägtrafik och industri. Men det är också små partiklar som rivs upp från slitage med bildäck på asfaltsvägar. I andra länder är även eldning av trä och kol en stor luftförorenare.

Var i landet ska man jobba om man vill undvika luftföroreningar?

– Det är komplicerat att svara på. Det går inte på individnivå att säga att en person får bättre hälsa av att bo i en mindre stad, men i en större population kommer befolkningen att få mindre hälsoproblem om halterna skadliga partiklar minskar, säger Johan Sommar.

Mycket föroreningar i Sverige kommer också in söderifrån från Europa. Det gör att halterna av partiklar totalt kan vara högre i Malmö än i Stockholm trots att Malmö är mindre trafikerat. 

– Men lokal trafik och förbränning verkar samtidigt ha en viktigare påverkan på hälsan än luften från andra länder, säger Johan Sommar. 

Renare luft norröver

Norra Sverige har generellt sett bättre luftkvalitet än södra delarna. Mindre samhällen har renare luft än större. Inomhusluften är renare än luften utanför. Men jobbar du vid en väg kommer luften på kontoret vara påverkad av det även i ett mindre samhälle. 

– Eftersom våra byggnader är ventilerade så påverkas vi även inomhus av luftföroreningarna i omgivningsluften, säger Johan Sommar. 

Vad kan man göra åt det här som anställd?

– Om man har har astma eller hjärt-kärlproblem kan man undvika trafikerade gaturum under vissa tider, som rusningstrafik, för att minska sin exponering säger Johan Sommar. 

Ska känsliga inte cykla till jobbet i Stockholm?

– De kan välja en färdväg till jobbet som minskar exponeringen. Men med de luftföroreningshalter vi har i Sverige så blir nyttan av den fysiska aktiviteten vid cykling större än hälsoeffekterna av den exponeringen. 

Påverkar folkhälsa och arbetsliv

Johan Sommar hoppas hans studie kommer till användning för att beräkna sjukligheten i samband med luftföroreningar, men också hälsovinsten för olika åtgärder som minskar exponeringen. 

På samma sätt som en ökning av partiklar snabbt ökar sjukskrivningarna kan en minskning av partiklar snabbt påverka folkhälsan till det bättre påpekar han. 

– Effektiva redskap är miljözoner, förbud mot dubbdäck lokalt liksom att separera högtrafikerade bilvägar från gång- och cykeltrafik, bostäder och arbetsplatser, säger Johan Sommar. 

Andra sätt att förbättra luften är att låta träd stå kvar och att plantera fler löv- och barrträd i städer.

Läs studien: Increase in sick leave episodes from short-term fine particulate matter exposure: A case-crossover study in Stockholm, SwedenEnvironmental Research.

7 miljoner dör i förtid av smutsig luft

Svensk luft är trots dess hälsopåverkan renare än i de flesta andra länder. Under de senaste tjugo åren har också Stockholms luft förbättrats, vilket förbättrat barnens lunghälsa enligt studier. Ändå beräknas luftföroreningar i Sverige bidra till 7 600 för tidiga dödsfall varje år. 

På global nivå väntas 7 miljoner människor dö i förtid varje år på grund av luftföroreningarna, enligt WHO. Delhi i Indien har sämst luft bland städerna i världen. 

Städerna med sämst luft i Europa
Novo Sachs, Polen 
Cremona, Italien
Slavonski Brod, Kroatien

Städerna med renast luft i Europa
Umeå, Sverige
Tammerfors, Finland 
Funchal, Portugal

Hälsa

Så får du rätt ljus på jobbet

Bländande eller lite skumt. Ljuset på jobbet har stor effekt, både på arbetsmiljö och prestation. Som chef har du dessutom ansvar för att lyset är hälsosamt.
Elisabeth Brising Publicerad 1 februari 2024, kl 06:00
På den digitala marknadsbyrån Precis har har man insett belysningens stora betydelse för stämningen.
På den digitala marknadsbyrån Precis har har de insett belysningens stora betydelse för stämningen. I kontorets annex för möten och events har designgruppen Paloma inrett ljuset. Foto: Anders G Warne

Vi har alla hört att det är viktigt med dagsljus för hälsan. Men lamporna på kontoret betyder lika mycket för oss, enligt Hillevi Hemphälä, ljusforskare vid Institutionen för designvetenskaper på Lunds Tekniska Högskola.

Hillevi Hemphälä.
Ljusforskaren Hillevi Hemphälä.
Foto: Kennet Ruona/Lunds universitet

– Rätt ljus är en förutsättning för hög prestationsförmåga och effektivitet hos personalen och därmed ofta en kostnadsbesparing i längden, säger hon.

Det vanligaste problemet på kontor är starka ledpaneler som bländar ögat – ofta utan att vi märker det.

– Ett bra ljus är bländ- och flimmerfritt. När vi anstränger ögat mer än vi behöver får vi lätt problem som ögontrötthet, säger Hillevi Hemphälä.

Det kan leda till smärta i nacke, axlar och skuldror, huvudvärk och till och med migränanfall.

Vi är olika ljuskänsliga

Men Hillevi Hemphäläs studier har visat att ljusrelaterade besvär minskar om man sätter in en belysning av hög kvalitet, något som särskilt gynnar ljus- och intryckskänsliga personer.

– Vi är olika ljuskänsliga som individer, betonar hon.

Enligt Hillevi Hemphälä ska det finnas möjlighet att välja en mer avskärmad kontorsplats och alla ska kunna använda dimmers för att anpassa arbetsmiljön efter behov.

Dåligt ljus gör fler sjuka

En dålig belysning kan leda till fler sjukskrivningar och göra att anställda byter jobb. Det hävdar Per Nylén, ljusexpert på Arbetsmiljöverket.

Enligt myndighetens föreskrifter ska alla svenska arbetsplatser ha belysning anpassad till arbetsuppgifterna och de anställdas individuella behov. Det måste finnas ett allmänljus i lokalen och det ska inte bara vara arbetsytan som är belyst.

Per Nylén, arbetsmiljöinspektör.
Per Nylén, arbetsmiljöinspektör. Foto: Arbetsmiljöverket

– Det finns krav för vi vet att med en bra belysning så vinner både arbetsgivare och arbetstagare. Arbetet blir trivsammare och fungerar bättre, säger Per Nylén. 

Lamporna ska ge minst 500 lux på arbetsytan, men äldre medarbetare kan behöva mer än så. 

– I 60-åldern behöver man ofta högre luxtal, säger Per Nylén. 

Han tipsar chefer om att företagshälsovården ofta har kompetens att göra en liten inventering av ljusmiljön bland de anställda. 

Bländande ledpaneler irriterar

Arbetsmiljöverket har sett att ledpaneler i kontorslandskap ofta leder till stark bländning mot mörka innertak. Som arbetsgivare ska man skärma av irriterande ljus, till exempel genom att fälla in ledlamporna i taket eller skaffa pendelarmaturer, som lyser både uppåt och nedåt. 

Enligt arbetsmiljöreglerna ska anställda även kunna skugga solstarka fönster på sommaren. Då rekommenderas inte tunna snygga gardiner utan rejäla jalusier eller utvändiga markiser. 

Har rätt till dagsljus och utblick

I mörka Sverige finns också en unik regel om att arbetsplatser ska ha fönster som både erbjuder bra tillfredsställande dagsljus och ”utblick” under arbetsdagen. Undantag ges om en fönsterlös lokal är nödvändigt för företagets produktion, men då ska anställda kunna gå ut på rasterna. 

Den som har fönsterplats ska inte sitta med datorskärmen direkt vänd mot fönstret enligt Per Nylén. 

– Ljuset ska komma in från sidan för att inte kontrastera med bildskärmen. 

Jobbar vid köksbord med mysbelysning

I dag jobbar många tjänstemän hemifrån, och även hemmakontorets lampor är en del av arbetsmiljön och chefens ansvar. Det ställer stora krav på att anställda och chef kommunicerar med varandra hur man har det hemma. 

– Många sitter och jobbar vid köksbordet eller i tv-soffan, med för svag mys- och pysbelysning, vilket är klart ansträngande i längden, säger Per Nylén. 

Skrivbordslampan onödig

För de flesta under 60 år är en snygg skrivbordslampa en onödig investering på ett kontor med takljus. Men många olika ljuskällor behövs däremot för att skapa en attraktiv miljö. 

– Har du bara ljus från taket blir det ett väldigt platt, tråkigt och oinspirerat ljus, säger Hillevi Hemphälä. 

Ljusdesignen påverkar vår psykologi, hur vi uppfattar vår arbetsplats. 

– Det behövs både punkt- och väggbelysning på arbetsplatsen. Har du både indirekt ljus och släpljus på en vägg eller punktbelysning på en växt eller tavla blir rummet på en gång mer trivsamt, säger Hillevi Hemphälä. 

Kallt ljus väcker upp

Ett varmt ljus i personalrummet ökar också mysfaktorn. Men för att nå ökad vakenhet är ett kallt ljus på förmiddagen bäst enligt ljusforskaren. 

I möten kan du också ändra mängden ljus och färgtemperatur. Ska ni skapa något nytt, kreativt tillsammans råder hon att börja med ett varmt ljus och lägre ljusmängd för att sedan öka styrkan och färgtemperaturen i ljuset efter någon timme. 

– Vi behöver variation i ljus över dagen, både när det gäller mängden ljus och färgtemperaturen, säger hon. 

Ta vara på dagsljuset

På vintern är det extra viktigt att vistas i så mycket dagsljus som möjligt för att bli piggare och också för att sova gott på natten. Ljusexperterna tipsar om att jobba vid fönster, äta lunch vid fönster och gå ut lite på lunchen. 

– Uppmuntra arbetstagarna att ta en nypa friskt dagsljus. Det är överlägset all elektrisk belysning och innehåller alla våglängder ljus, bland annat de blå som reglerar sömnhormonet melatonin, säger Per Nylén. 

TIPS FÖR RÄTT LJUS 

→ Ladda ner appen Ljus från Arbetsmiljöverket för att mäta elektriskt ljus och flimmer. 

→ Kontor ska ha minst 500 lux enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter

→ Utnyttja färgtemperaturerna: Använd kallt ljus för att nå ökad vakenhet och effektivitet. Använd varmare ljus för kreativitet och trivsel. 

→ Undvik bländande ledpaneler och flimmer. Det kan ge hälsoproblem. 

→ Se till att få dagsljus ute varje dag, helst på förmiddagen. Det påverkar sömnen positivt. 

→ Ta in ett varierat ljus både på arbetsplatsen och under dagen

LAGAR & REGLER OM KONTORSLJUS

Belysningen ska vara av god kvalitet och utformas med hänsyn till ljusstyrka, färgåtergivning, besvärande flimmer, bländfrihet, ljusfördelning och kontraster. På Myndigheten för arbetsmiljökunskap finns en checklista för synergonomi.