Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

Motionärer tränar för att minska stressen

Mer än en tredjedel av alla som tränar i Sverige gör det för att minska sin stress. Det visar en ny rapport, som också avslöjar att Sverige klår Danmark och Norge när det gäller att träna för att prestera bättre på jobbet. En annan rapport visar att ökad träning hamnar tvåa på topplistan över smarta strategier för att minska stressen.
Johanna Rovira Publicerad
Colourbox.com
I Sverige tränar 15 procent för att bli bättre på jobbet visar en ny rapport. Colourbox.com

Motionärer i Sverige är inte bättre på att träna än grannarna i Norge, men 73 procent tränar trots allt varje vecka. Framförallt tränar Sveriges motionärer för att känna sig piggare och gladare, bibehålla god hälsa och känna sig friskare – men 36 procent av de tillfrågade svarar också att de tränar för att minska på stressen. I Danmark är det bara 23 procent som tränar mot stress, i Norge 30 procent, visar tillverkningsföretaget Garmins årliga fitnessrapport, som bygger på en sifo-undersökning.  

15 procent av de tränande i Sverige anger också att de tränar för att kunna prestera bättre på jobbet – vilket är mer än dubbelt så många som i grannlandet Danmark. I Norge anför en av tio motionärer jobbet som skäl till sin träning.

Att ta cykeln till jobbet är anställda i Danmark hejare på – 17 procent svarar att de cykelpendlar. Motsvarande siffra i Sverige och Norge är 12 procent, men undersökningen visar att framförallt unga vill cykla mer och enligt rapporten har cyklandet ökat i storstäderna det senaste året. I Stockholm är ökningen 55 procent.

Ica-gruppen har också presenterat en rapport som handlar om hälsoläget i Sverige, enligt VD-tidningen.  Enligt den rapporten svarar 46 procent att deras strategi för att minska sin stress är att träna mer. Mer än hälften är dock inne på att mer eller bättre sömn är den bästa lösningen för att få bukt med hög stress.

På tredje plats i Ica-rapporten hamnar god ekonomi följt av att jobba färre timmar. Minimera privata åtaganden, käka bättre, meditation, flexibla arbetstimmar och minska tiden på sociala medier är andra förslag i fallande ordning. På tionde och sista plats över åtgärder för att minska stressen hamnar minskad pendling, vilket 13 procent av de svarande tycker vore ett lämpligt för att känna sig mindre stressad .

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Hälsa

Så dåligt är sömnbrist – och det här kan du göra åt problemet

Många sover för lite. Sömnbrist kan leda till en rad hälsoproblem och sjukdomar på sikt. Men det finns vetenskapliga knep för att sluta nattuggla och börja sussa gott i stället.
Elisabeth Brising Publicerad 27 november 2025, kl 06:01
svart_att_sova_foto_stina_stjernkvist_tt.jpg
Många svenskar har sömnproblem. Sömnunderskott kan öka risken för vissa sjukdomar. Men att oroa sig gör ingen piggare eller gladare. Har du svårt att sova finns tips att ta till enligt sömnforskarna. Foto Stina Stjernkvist/TT

Är du trött? Studier visar att 80 till 90 procent upplevt störd sömn de senaste två veckorna. Med för lite sömn ökar risken för ohälsa och vissa sjukdomar. 

Därför får vi sömnbrist

På vintern är det extra mörkt och svårt att få tillräckligt med det dagsljus som behövs för att kroppens klocka ska funka optimalt. Studier har visat att de som lever i takt med ljuset i naturen får en mer stabil dygnsrytm, enligt sömnforskare vid Stockholms universitet. 

Vi sitter dessutom gärna uppe sent på kvällarna med våra tända lampor och skärmar med blått ljus, vilket också kan göra det än svårare att somna.

Gå ut på morgon och förmiddag

Lampor ger inte samma våglängder av ljus som solens direkta strålar. Därför rekommenderas vi nordbor att gå ut och ta in dagsljus varje dag, särskilt på morgon och förmiddag, för att främja balans mellan vakenhet och sömn. 

Så påverkas människan av för lite sömn

  • Uppmärksamhet och arbetsminne försämras
  • Man känner sig tröttare
  • Förmågan att lära sig nya saker minskar
  • Humöret påverkas negativt, många tolkar andra mer negativt
  • Vi blir mer lättdistraherade
  • Vi känner oss mindre motiverade och få svårare att ta tag i saker
  • Ämnesomsättningen påverkas då kroppen blir sämre på att reglera sina glukosnivåer 

Källa: Sömnforskare vid Stockholms universitet 

Foto: Colourbox

Det här ska du göra för att sova gott

  • Försök hålla regelbundna sovtider. Lägg dig och gå upp ungefär samma tid varje dag.
  • Var ute så mycket du kan i dagsljuset. Gärna på förmiddagen vintertid.
  • Ät regelbundna måltider. Somna inte hungrig eller proppmätt.
  • Gör det du tycker är roligt på fritiden, boka in sociala aktiviteter.
  • Rör på dig - all fysisk aktivitet är bra för sömnen.
  • Kom ihåg att både sociala och fysiska aktiviteter ger ett större sömnbehov och gör det lättare att somna! Men gör inte bara det ena eller andra, utan både och.
  • Undvik skärmar med adrenalinframkallande serier, dataspel, mobilscrollande, liksom blått ljus och starka lampor på kvällen.
  • Undvik alkohol, att dricka försämrar sömnkvaliteten.
  • Undvik kaffe, energidryck, cola, grönt och svart te ett par timmar innan du ska somna. Drycker som innehåller koffein kan göra det svårare att somna. Hur starkt kroppen reagerar på koffein är individuellt och beror också på hur tillvand du är.
  • Sök medicinsk hjälp vid svåra besvär med sömn och trötthet. Tänk på att alla kan drabbas av störd sömn ibland: det finns ingen anledning att oroa sig för tillfälliga sömnstörningar. 

Källa: Forskare i psykologi vid Stockholms universitet.
Så får du bättre sömn, su.se

Allvarlig sömnbrist – ökad risk för sjukdomar 

Sömnbrist kan, om den pågår länge, eller är mycket allvarlig, öka risken för olyckor och sjukdomar. 

  • Diabetes på grund av sömnbristens påverkan på blodsocker och insulin.
  • Alzheimer på grund av bristen på återhämtning av hjärnan under sömnen. Vid sömn rensar kroppen ut överskott av proteinet beta-amyloid.
  • Stresskänslighet för vissa, på grund av för lite återhämtning av centrala funktioner i människokroppen.
  • Mer negativa tankar och känslor, svårare att orka med social interaktion
  • Depression och ångestsymptom. Eventuellt ökad risk för utmattning.
  • Psykotiska symptom som hallucinationer och vanföreställningar för personer i riskgrupper. 


Källor: Hjärnfonden, 1177.se och sömnforskare vid Stockholms universitet.