Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Prenumererar du inte redan på Kollegas utmärkta nyhetsbrev?
Då kan du anmäla dig via länken så får du alla Kollegas bästa nyheter och tips direkt i din inkorg - varje vecka.
Fiffigt va?
Är du medlem i Unionen? Prenumererar du inte redan på Kollegas utmärkta nyhetsbrev?
Då kan du anmäla dig via länken så får du alla Kollegas bästa nyheter och tips direkt i din inkorg - varje vecka.
Fiffigt va?
Motionärer i Sverige är inte bättre på att träna än grannarna i Norge, men 73 procent tränar trots allt varje vecka. Framförallt tränar Sveriges motionärer för att känna sig piggare och gladare, bibehålla god hälsa och känna sig friskare – men 36 procent av de tillfrågade svarar också att de tränar för att minska på stressen. I Danmark är det bara 23 procent som tränar mot stress, i Norge 30 procent, visar tillverkningsföretaget Garmins årliga fitnessrapport, som bygger på en sifo-undersökning.
15 procent av de tränande i Sverige anger också att de tränar för att kunna prestera bättre på jobbet – vilket är mer än dubbelt så många som i grannlandet Danmark. I Norge anför en av tio motionärer jobbet som skäl till sin träning.
Att ta cykeln till jobbet är anställda i Danmark hejare på – 17 procent svarar att de cykelpendlar. Motsvarande siffra i Sverige och Norge är 12 procent, men undersökningen visar att framförallt unga vill cykla mer och enligt rapporten har cyklandet ökat i storstäderna det senaste året. I Stockholm är ökningen 55 procent.
Ica-gruppen har också presenterat en rapport som handlar om hälsoläget i Sverige, enligt VD-tidningen. Enligt den rapporten svarar 46 procent att deras strategi för att minska sin stress är att träna mer. Mer än hälften är dock inne på att mer eller bättre sömn är den bästa lösningen för att få bukt med hög stress.
På tredje plats i Ica-rapporten hamnar god ekonomi följt av att jobba färre timmar. Minimera privata åtaganden, käka bättre, meditation, flexibla arbetstimmar och minska tiden på sociala medier är andra förslag i fallande ordning. På tionde och sista plats över åtgärder för att minska stressen hamnar minskad pendling, vilket 13 procent av de svarande tycker vore ett lämpligt för att känna sig mindre stressad .
Är du trött? Studier visar att 80 till 90 procent upplevt störd sömn de senaste två veckorna. Med för lite sömn ökar risken för ohälsa och vissa sjukdomar.
På vintern är det extra mörkt och svårt att få tillräckligt med det dagsljus som behövs för att kroppens klocka ska funka optimalt. Studier har visat att de som lever i takt med ljuset i naturen får en mer stabil dygnsrytm, enligt sömnforskare vid Stockholms universitet.
Vi sitter dessutom gärna uppe sent på kvällarna med våra tända lampor och skärmar med blått ljus, vilket också kan göra det än svårare att somna.
Lampor ger inte samma våglängder av ljus som solens direkta strålar. Därför rekommenderas vi nordbor att gå ut och ta in dagsljus varje dag, särskilt på morgon och förmiddag, för att främja balans mellan vakenhet och sömn.
Källa: Forskare i psykologi vid Stockholms universitet.
Så får du bättre sömn, su.se
Sömnbrist kan, om den pågår länge, eller är mycket allvarlig, öka risken för olyckor och sjukdomar.
Källor: Hjärnfonden, 1177.se och sömnforskare vid Stockholms universitet.
Nu är det hög tid att utnyttja friskvårdsbidraget innan året är slut. De flesta använder det till ett gym- eller träningskort. Att lägga sig på massagebänken eller träffa en PT eller kostrådgivare är också populärt. Det visar företaget Epassis databas över använda ersättningar förra året.
Det är arbetsgivaren som avgör vad som är en godkänd aktivitet. Det gör att även udda grenar som gokart, bodyflight och agility kvalat in i använda förmåner senaste året enligt Epassi, som har en databas med cirka en miljon svenskars jobbförmåner.
Men en enorm del av friskvårdsbidragen brinner inne. Omkring en tredjedel av ersättningarna varje år enligt Epassi Sweden. Det handlar om miljontals kronor i anställdas förmåner som varje år blir outnyttjade.
Varför brinner så stor del av friskvårdsbidraget inne?
– En av de vanligaste anledningarna är att man glömmer det. En annan är att så fort något upplevs som lite krångligt minskar viljan att nyttja sitt bidrag, säger Åsa Severgårdh, vd för Epassi Sweden.
Hur kan arbetsgivare få fler att utnyttja sitt friskvårdsbidrag?
– Det första är enkelhet. Gör det lätt, minska tröskeln att ta steget. Det andra är kommunikation. Var bra ambassadörer internt. Prata om varför det är viktigt med hälsa och visa exempel på de som använder bidraget.
– Det tredje är chefer som är goda exempel och pratar om träning, återhämtning och balans. De skapar en kultur där det känns självklart att man tar hand om sig själv.
Friskvårdsbidragen används också till en mängd olika aktiviteter som inte är träningskort eller massage. Allt från agility med hunden till zonterapi och rökavvänjning.
Vet alla vad de kan använda friskvårdsbidraget till?
– Det är lätt att tro att det alltid handlar om gym men det attraherar inte alla. Man behöver åskådliggöra bredden. Ansvaret ligger på arbetsgivaren att avgöra vad som är friskvård. Men jag tycker de flesta är vidsynta och ser att hälsa och välmående är mer än gym.
I praktiken är vi också många som köpt ett träningskort som samlar damm i lådan. Men det är en annan historia.
Källa: Epassis databas över utnyttjade friskvårdsbidrag i Sverige 2024.
Källa: Epassis databas över utnyttjade friskvårdsbidrag i Sverige 2024.