Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

Migrän kostar samhället miljardbelopp

4,9 miljarder kronor i produktionsbortfall, motsvarande cirka 9 500 heltidstjänster. Så mycket kostar svår migrän samhället varje år enligt en studie.
– Många sjuka får tyvärr inte rätt behandling, säger huvudvärksexperten Mattias Linde.
Anita Täpp Publicerad
Fredrik Sandberg/TT
Fredrik Sandberg/TT

För att ta reda på vad migrän kostar samhället i form av produktionsbortfall, både på grund av sjukfrånvaro och vid sjuknärvaro, har Huvudvärksförbundet gett IHE, Institutet för Hälso- och Sjukvårdsekonomi, i uppdrag att göra en studie där 630 personer, med minst 7 migrändagar i månaden, deltagit.

IHE kom fram till är att den totala årliga kostnaden i form av produktionsbortfall bland den i dag förvärvsarbetande delen av Sveriges befolkning kan beräknas uppgå till cirka 4,9 miljarder kronor, motsvarande i genomsnitt 2,4 miljoner arbetsdagar eller cirka 9 500 heltidstjänster per år.

I en organisation med 1 000 anställda kan den årliga kostnaden i form av produktionsbortfall uppgå till omkring 1 miljon kronor, vilket motsvarar cirka 500 arbetsdagar eller cirka två heltidstjänster.

I en kommentar till undersökningen påpekar Huvudvärksförbundet att om produktionsbortfallet ska minskas så måste landets migränvård blir bättre. En ståndpunkt som inte minst läkaren och huvudvärksexperten Mattias Linde håller med om.

– Det råder stor okunskap och ignorans inom vården och bland landstingspolitiker när det gäller huvudvärk. Därför är behandlingen av huvudvärk också väldigt ojämlik, beroende på var man bor i landet, och många sjuka får inte rätt behandling, säger Mattias Linde, som även är professor i neurologi liksom styrelseledamot i de svenska läkarnas huvudvärkssällskap och aktiv i det internationella nätverket International Headache Society.

Läs mer: Huvudvärk – misstrodd folksjukdom

– Eftersom det bara finns ett fåtal nationella regler har de regionala landstingen möjlighet att sätta käppar i hjulet för den behandling man som läkare vill ge. Och så gör de ofta. I exempelvis Stockholm är det lite bättre. Men i många andra regioner är det stendött när det gäller kunskap och viljan att hjälpa människor med kroniskt migrän och annan svår huvudvärk. Och då får inte heller dessa ta del av sin rättmätiga del av landstingsbudgeten för hjärnans sjukdomar, vilket också är oetiskt och går tvärt emot WHO:s riktlinjer och praxis i andra delar av världen.

Varför är det så?
– En spekulation är att det beror på att det framför allt är en kvinnosjukdom, en annan att det är en så stor folksjukdom att det är skrämmande att göra något annat än att försöka negligera det. För annars måste man helt lägga om rodret och satsa jättemycket pengar på forskning och behandling. Men jag tror också att en annan anledning är att många ansvariga inte tycker det här är viktigt därför att de tänker att ingen ändå dör av huvudvärk.

Som landstingsanställd läkare känner han sig ofta bakbunden eftersom han inte kan ge svårt migränsjuka människor rätt behandling. I dag vet man exempelvis att  en del av dessa kan bli helt friska om de behandlas med biologiska läkemedel. Vilket ett landsting kan ställa sig helt kallsinnigt till, hävdar Mattias Linde.

– Egentligen tycker jag att alla ska ha rätt till samma vård. Men för att jag ändå ska kunna behandla en del svårt migränsjuka människor utifrån mitt eget huvud och internationell praxis, och då ibland även ge patienter biologiska läkemedel, har jag känt mig tvungen att också ha en egen privat klinik.

Läs mer: "Smärtan var outhärdlig"

– Biologiska läkemedel använder man för övrigt bara som en sista utväg och efter noggrant övervägande, också därför att de kostar jämförelsevis mycket. Men om de förskrivs av en neurolog till en patient med kronisk migrän ska de enligt nationella riktlinjer ändå kunna ingå i högkostnadsskyddet.

Läs mer: 200 olika sorters huvudvärk

Biologiska läkemedel

Preparat vars aktiva substans har producerats eller renats fram ur material av biologiskt ursprung, som levande celler eller vävnad. Många kan bli hjälpta av biologiska läkemedel, men de kan också ge svåra biverkningar.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Hälsa

Så överlever du vinterns mörker – expertens bästa tips

Hör du till dem som har svårt att klara av den här årstiden och blir nedstämd, orkeslös och trött? Ljus- och sömnforskaren Arne Lowden vet hur man överlever vinterns mörker.
Publicerad 20 november 2024, kl 06:01
En leende kvinna på ljust kontor, till vänster. Till höger en mörk landsväg, vinter och kvällstid.
Så fångar du ljuset i vintermörkret. Dagsljus har betydligt bättre effekt på ditt mående än lampor. Även om du får dagsljuset från ett fönster. Foto: Colourbox.

Redan i slutet på oktober tappar många av oss fart, när dagarna blir allt mörkare och vi inser hur många månader det är kvar innan ljuset återvänder. Nedstämdheten kommer som ett brev på posten, energin sinar och tröttheten eskalerar, vilket ofta resulterar i mindre ork – både hemma och på jobbet.

Arne Lowden.
Arne Lowden. Foto: Privat.

Även ämnesomsättningen påverkas, och typiska symtom när höstmörkret inträder är ökat sockersug, viktuppgång och obalanser i hjärnans signalsystem, som i sin tur orsakar nedstämdheten.

Men det finns flera bra knep och metoder att ta till för att må bättre, menar ljus- och sömnforskaren Arne Lowden som har skrivit en bok i ämnet, Överlev vintern.

Han betonar vikten av återhämtning och att man försöker förlägga sin arbetstid därefter.

– Vilket så klart kan vara svårt för dem som arbetar i skift, men då är det viktigt att man sprider på tiderna. Jobbar man väldigt sent är det inte optimalt att stiga upp väldigt tidigt. Mindre än fem timmars sömn är svårt att klara av för hjärnan, säger Arne Lowden och berättar att EU i höstas

införde regeln att personal inom vård och omsorg bör ha elva timmars vila mellan arbetspass för att få tid till återhämtning.

Så påverkar mörkret din hälsa

Arne Lowden menar att det även är stor skillnad på ljus och ljus.

– Vår kropp är beroende av dagsljus för att må bra. Och elektriskt ljus, som vi oftast får vintertid, är inte på lång väg lika effektivt som dagsljus.

Han förklarar att anledningen till det är att dagsljuset innehåller alla ljusets våglängder, vilket inte en vanlig arbetslampa gör.

– En arbetslampa ger omkring 500 lux i ljusstyrka, men det ljus som når dina ögon när du tittar rakt fram är betydligt svagare. Om du i stället går fram till ett fönster och tittar ut mitt på dagen vintertid får du minst 1 000 lux till ögonen. Då inser man att dagsljuset alltid har bättre kvalitet och högre styrka än en vanlig kontorslampa.

Tips för att må bättre under vintern

I boken beskriver Arne Lowden också hur fastighetsbolag efter pandemin lockades av idén att inrätta utomhuskontor i anslutning till sina inomhuskontor.

– Många anställda har ju redan erfarenhet av aktivitetsbaserade kontor och var vana vid att ofta byta plats. Dessutom kan de ha varierande arbetsuppgifter som stundtals tillåter dem att arbeta utomhus.

Han ser klara fördelar med att förlägga en del av sitt arbete utomhus.

– Att sitta naturnära minskar stress, ger avslappning och återhämtning. Genom att gå ut och jobba en stund blir arbetet mer varierat, samtidigt som immunförsvaret stärks och hjärnan stimuleras till ökad tankeverksamhet och kreativitet.

Med stor sannolikhet kommer utomhuskontor att bli mer vanliga framöver. Och det gäller även dem som arbetar hemifrån, tror ljusforskaren.

– Arbetar man hemma och har turen att ha en balkong, altan eller uteplats är det en bra idé att försöka arbeta där en stund varje dag när det är ljust ute.

Han förordar det även vintertid. 

– Skaffa bara ett sittunderlag.

Ljusbrist negativt för humöret

Ett annat råd Arne Lowden ger alla distansarbetare är att ta jobbsamtalen utomhus och att ha flera platser i bostaden att växla mellan där man kan jobba.

– Det ger både hjärnan och kroppen stimulans och är bra rent ergonomiskt.

Är det då någon skillnad på när det är som bäst att vistas utomhus?

– Ja, det är det. För oss på nordliga breddgrader är det bra att veta att hudens möjlighet att bilda D-vitamin gynnas av ett ljus som drar mot blått. Eftersom det inträffar på förmiddagen är det ”nyttigare” att vara ute i solen då. På eftermiddagen blir ljuset rödare.

Att ljusbrist påverkar humöret är nog de flesta beredda att skriva under på. Arne Lowden berättar om en svensk studie som jämförde förhållandena i Sverige, England, Argentina och Saudiarabien genom att personer som arbetade inomhus fick skatta sitt humör vid olika årstider.

– Resultaten visade tydligt att i länder nära ekvatorn hade man en jämn humörkurva över hela året. I Sverige och i England var humöret bättre på sommaren och mycket sämre på vintern.

Så om en kollega eller chef inte är på sitt bästa humör en vinterdag be då hen att ta lite frisk luft eller gå fram till ett fönster. Dagsljuset har uppenbarligen större inflytande än vad många av oss tror.

Text: KATARINA MARKIEWICZ

Maxa ditt ljusintag på jobbet

 

1. Sitt nära ett fönster när du jobbar. Reservera en fönsterplats till de medarbetare som är extra morgontrötta.

2. Be om en ljushörna med extra stark belysning om du är extra beroende av ljus.

3. Möten och samtal utomhus.

4. Föreslå ett utomhuskontor. Till exempel i ett växthus med infravärme, sittmöjlighet och internet på gården.

5.Kontakta ditt arbetsplatsombud och se till att man utvärderar ljuset på din arbetsplats genom ljusmätningar. Har allmänbelysningen på din arbetsplats fullspektrumljus? Hur har man reducerat bländningen? Hur är kontrasterna till exempel mellan datorskärm och ljuset vid sidan om?

 

Källa: Arne Lowden