Om du är medlem i Unionen och inte redan prenumererar på Kollegas populära nyhetsbrev så kan du passa på att registrera dig via länken nedan.
Då får du Kollegas bästa nyheter, avslöjanden och smarta tips om allt som rör arbetsmarknaden direkt i din inkorg varje vecka.
För att ta reda på vad migrän kostar samhället i form av produktionsbortfall, både på grund av sjukfrånvaro och vid sjuknärvaro, har Huvudvärksförbundet gett IHE, Institutet för Hälso- och Sjukvårdsekonomi, i uppdrag att göra en studie där 630 personer, med minst 7 migrändagar i månaden, deltagit.
IHE kom fram till är att den totala årliga kostnaden i form av produktionsbortfall bland den i dag förvärvsarbetande delen av Sveriges befolkning kan beräknas uppgå till cirka 4,9 miljarder kronor, motsvarande i genomsnitt 2,4 miljoner arbetsdagar eller cirka 9 500 heltidstjänster per år.
I en organisation med 1 000 anställda kan den årliga kostnaden i form av produktionsbortfall uppgå till omkring 1 miljon kronor, vilket motsvarar cirka 500 arbetsdagar eller cirka två heltidstjänster.
I en kommentar till undersökningen påpekar Huvudvärksförbundet att om produktionsbortfallet ska minskas så måste landets migränvård blir bättre. En ståndpunkt som inte minst läkaren och huvudvärksexperten Mattias Linde håller med om.
– Det råder stor okunskap och ignorans inom vården och bland landstingspolitiker när det gäller huvudvärk. Därför är behandlingen av huvudvärk också väldigt ojämlik, beroende på var man bor i landet, och många sjuka får inte rätt behandling, säger Mattias Linde, som även är professor i neurologi liksom styrelseledamot i de svenska läkarnas huvudvärkssällskap och aktiv i det internationella nätverket International Headache Society.
Läs mer: Huvudvärk – misstrodd folksjukdom
– Eftersom det bara finns ett fåtal nationella regler har de regionala landstingen möjlighet att sätta käppar i hjulet för den behandling man som läkare vill ge. Och så gör de ofta. I exempelvis Stockholm är det lite bättre. Men i många andra regioner är det stendött när det gäller kunskap och viljan att hjälpa människor med kroniskt migrän och annan svår huvudvärk. Och då får inte heller dessa ta del av sin rättmätiga del av landstingsbudgeten för hjärnans sjukdomar, vilket också är oetiskt och går tvärt emot WHO:s riktlinjer och praxis i andra delar av världen.
Varför är det så?
– En spekulation är att det beror på att det framför allt är en kvinnosjukdom, en annan att det är en så stor folksjukdom att det är skrämmande att göra något annat än att försöka negligera det. För annars måste man helt lägga om rodret och satsa jättemycket pengar på forskning och behandling. Men jag tror också att en annan anledning är att många ansvariga inte tycker det här är viktigt därför att de tänker att ingen ändå dör av huvudvärk.
Som landstingsanställd läkare känner han sig ofta bakbunden eftersom han inte kan ge svårt migränsjuka människor rätt behandling. I dag vet man exempelvis att en del av dessa kan bli helt friska om de behandlas med biologiska läkemedel. Vilket ett landsting kan ställa sig helt kallsinnigt till, hävdar Mattias Linde.
– Egentligen tycker jag att alla ska ha rätt till samma vård. Men för att jag ändå ska kunna behandla en del svårt migränsjuka människor utifrån mitt eget huvud och internationell praxis, och då ibland även ge patienter biologiska läkemedel, har jag känt mig tvungen att också ha en egen privat klinik.
Läs mer: "Smärtan var outhärdlig"
– Biologiska läkemedel använder man för övrigt bara som en sista utväg och efter noggrant övervägande, också därför att de kostar jämförelsevis mycket. Men om de förskrivs av en neurolog till en patient med kronisk migrän ska de enligt nationella riktlinjer ändå kunna ingå i högkostnadsskyddet.
Läs mer: 200 olika sorters huvudvärk
Preparat vars aktiva substans har producerats eller renats fram ur material av biologiskt ursprung, som levande celler eller vävnad. Många kan bli hjälpta av biologiska läkemedel, men de kan också ge svåra biverkningar.
Som att du ätit fem påsar chips och glömt borsta tänderna. Huvudvärk och trötthet. Uppvaknandet efter ett intensivt stirrande på skärm kan likna baksmälla. Hjärnforskaren Sissela Nutley, författare till boken Distraherad, vet hur digitala medier kan påverka hälsan, men också hur du tar kontroll över din skärmtid – om du vill det.
– Eftersom det finns hälsorelaterade bekymmer kopplade till vårt digitala liv är det bra att reflektera över hur det ser ut och påverkar vår hälsa, säger hon.
Det talas om hälsorisker med hög skärmanvändning för barn. De riskerna gäller även vuxna enligt Sissela Nutley. Skärmar tar tid från annat vi behöver, som sömn och motion. Forskning visar att hög skärmanvändning kan kopplas till sårbarhet för depression, spelberoende, sämre koncentrationsförmåga och svagare relationer.
Första steget för mer kontroll är att våga kolla i mobilen hur mycket skärmtid du faktiskt har – och fundera på om du vill använda timmarna i ditt liv till det.
– Vill jag det – fine. Men vill jag inte det – vad vill jag göra mer av? Läsa bok en timme per dag? Prata med vänner? Lära mig spela gitarr? säger Sissela Nutley.
Mår du bra kanske det inte alls är ett problem, resonerar hjärnforskaren. Få inte dåligt samvete i onödan. Men Sissela Nutley har några fler rannsakande frågor:
– Upplever jag att det går ut över viktiga saker som sömn? Orkar jag inte röra på mig? Är det en blockerare av andra lustfyllda saker som jag vill men inte får till?
Fundera även över hur innehållet i olika appar, spel och tv-serier får dig att må.
– Har jag kastat bort en och en halv timme av mitt liv, vad är eftersmaken?
Får nyheter dig att tro att världen bara är mörk, eller gör andras poster i sociala medier att du känner det som att de lever ett enklare liv, är snyggare och lyckligare?
– Om man jämför sig mycket och känner sig otillräcklig påverkar det våra tankar om oss själva, säger Sissela Nutley.
”Once you pop – you can’t stop”, löd en gammal chipsreklam. Att det är lika svårt att begränsa sitt skärmbegär som att sluta snacksa beror på att det skapar aktivitet i hjärnans belöningscentrum. Algoritmerna är gjorda för att hålla oss kvar och ge mer av det vi redan gillat eller sett.
Redan innan vi tar upp mobilen får vi en kick av signalsubstansen dopamin.
– Det verkar som ett bränsle för begär, eller förväntad belöning.
Dopamin gör att vi känner sug efter att upprepa ett beteende som belönar hjärnan igen. Får vi inte samma styrka i belöningen ökar vi på beteendet och plockar upp mobilen igen, trots att vi nyss kollade.
Vill du lyckas minska på mobiltiden ska du sätta upp nåbara mål och ställa in skärmbegränsningar precis som för barn.
– Jag har skärmtid för mig själv när jag har varit en timme på Insta. Då kan jag ta ett beslut att fortsätta eller inte. Det medvetandegör, säger Sissela Nutley.
4 tips: Så stoppar du skärmsuget
1. Kolla upp din skärmtid. Fundera på dina livsmål. Sätt ett görbart tidsmål.
2. Ställ in skärmtiden på tidsslukande appar. Överkurs: Ge tidskoden till en kompis.
3. Stäng av notiser.
4. Ställ in låst hemskärm med avskräckande bild. Skaffa greyscale - svart-vit skärm.
Ju större beroende du upplever, desto mer stöd kan du behöva, understryker hon.
– Höj tröskeln för det du vill göra mindre av och sänk den för det du vill göra mer av.
Skapa en paus innan du öppnar telefonen. Genom att ha en låst skärmbild tar den någon extra sekund att låsa upp. Lägg in en stoppsignal som skärmbild och varför inte en röd skärm med texten: ”Ska du verkligen öppna mig nu?” Hjärnforskaren föreslår även inställningen gråskala som gör skärmen svartvit.
– Då blir det tråkigt!
Den som lätt blir rastlös utan skärm kan behöva vänja popcornhjärnan vid att bara vara. Bara 40 minuter i naturen har visat sig göra stor skillnad för kreativitet, enligt en amerikansk studie.
– Hjärnan behöver tid för spontan aktivitet och inte alltid bearbeta information, säger Sissela Nutley.
Prova att promenera utan underhållning, strunta i podd när du transporterar dig. Klappa ett husdjur, skratta med en kompis, tomglo ut genom fönstret, basta, bada eller meditera, tipsar hon. Gör en sak i taget, sakta.
– Jag värnar alla stunder. Hänger jag tvätt gör jag bara det. ”Lean into it.”
Unga får dåligt mobilsamvete
Unga kvinnor får mer dåligt samvete än killar för att de använder mobilen mycket enligt en studie vid Göteborgs universitet. Kvinnor uppger mer oro än män även när de använder skärm mindre enligt Sissela Nutley.
Killar blir oftare beroende av dataspel än kvinnor och allt fler söker hjälp. Dataspelsberoende är i dag det enda digitala användande som är en diagnos med vårdprogram för patienter.
Det finns vissa hälsorisker för barn och unga med hög skärmanvändning och i höstas kom de första riktlinjerna för alla under 18 år.
Lästips:
Distraherad. Hjärnan, skärmen och krafterna bakom, av hjärnforskaren Sissela Nutley.
Skärmhjärnan. Hur en hjärna i osynk med sin tid kan göra oss stressade, deprimerade och ångestfyllda, av psykiatern Anders Hansen.
