Om du är medlem i Unionen och inte redan prenumererar på Kollegas populära nyhetsbrev så kan du passa på att registrera dig via länken nedan.
Då får du Kollegas bästa nyheter, avslöjanden och smarta tips om allt som rör arbetsmarknaden direkt i din inkorg varje vecka.
Intresset för belysning kom redan för tio år sedan när han var femton år och började jobba på Backa teater som ljustekniker och ljussättare. I gymnasiet läste Andreas Milsta skapande teknik, en utbildning inom ljud och ljus inriktad mot evenemangsbranschen.
- Sista året var jag helt insnöad på belysning och jobbade på teatern heltid. Jag fick sköta skolan på kvällarna. Sedan sökte jag till ingenjörshögskolan i Jönköping och läste ljusdesign i två och ett halvt år.
Högskolans belysningsutbildning inriktade sig på arkitektonisk belysning och Andreas Milsta, som var van vid ljusbord på teatern, tyckte att områdena låg långt ifrån varandra. Först efter ett halvår insåg han att det handlade om samma sak, att man i båda fallen använder ljus som ett gestaltande redskap för att förstärka upplevelsen av scenen eller arkitekturen.
Vad jobbar du med just nu?
- Jag har sex projekt på gång. Bland annat så ska jag vara teknisk koordinator för Ljus i Alingsås. För tionde året i rad bjuder Alingsås och PLDA, Professional lighting designers association, in ljusdesigners från hela världen. Tillsammans med ett sjuttiotal studenter laborerar de fram ljusinstallationer under en veckas workshop och därefter får allmänheten komma och titta, antingen på guidade visningar eller så kan de följa en slinga runt staden. Det är stort, över sjuttiotusen turister brukar besöka Alingsås. I år är ingivningen den 25 september.
- Ett annat projekt är en bok vi gör åt Vägverket. Den handlar om hur man ska behandla belysningen i tunnlar och på broar vilket är relativt komplexa miljöer.
Ska ni tänka på alla aspekter?
- Ja, man kan aldrig plocka ljuset ur sitt sammanhang. Vi ska se till det estetiska, att det är en vacker och trygg miljö, och till livslängden, att det ska fungera i till exempel 20 år. Materialet får inte ha en negativ påverkan på miljön. Energin ska begränsas och optimeras och det kan göras med bland annat styrteknik, så att belysningen inte drar ström i onödan. Tittar man sig omkring nattetid i Sverige ser man att det är mycket belysning som brinner till ingen nytta och till en stor onödig kostnad. 90 procent av miljöbelastningen sker under driften, tillverkningen och skrotningen utgör bara tio procent.
Vilka egenskaper är bra att ha i ditt yrke?
- Man ska ha en känsla för gestaltning. En konstnär komponerar med penslar och färger, vi gör det med belysning. Man ska också ha intresse för teknik, så att man vet hur man ska kunna förverkliga sina idéer.
Jobbar du inne på kontoret och eller är du ute på fältet?
- Det varierar och det är en fördel med det här jobbet. Varje projekt känns unikt och jag gillar blandningen. En dag kan jag sitta och rita på datorn eller hjälpa en arkitekt med någon belysningsfråga, en annan är jag ute och ljussätter en fasad.
Är du den som klättrar däruppe eller står du nere på marken och pekar?
- Jag har gått en skylift-utbildning och är själv uppe i skyliften när vi arrangerar provbelysningar. Man får ordna alla detaljer, som att se till att berörda gator är korrekt avspärrade.
Märks det på ditt hem att du är ljusdesigner?
- Det är lite som med skomakarens barn... Jag skulle kunna gör mer. Jag har spottar på en vajer som accentuerar möbler och tavlor, det är en enkel Ikeabelysning, ganska minimaltiskt, och några armaturer i strategiska hörn. Ljus på väggarna sätter prägel på rummet och gör det visuellt större. För att skapa stämning "dimrar" jag upp eller ner. Mycket ljus ökar kortisolproduktionen och piggar upp. Lite ljus ger motsatt effekt.
- Jag är lite arbetsskadad. När jag kommer in i ett nytt rum är det första jag tänker på vilka belysningsprinciper som används och hur belysningen beskriver rummet.
Är du nöjd med din lön?
- Blir man någonsin nöjd? Jo, jag är ganska nöjd.
Har ni några förmåner?
- Vi har fruktkorg, det är värt mycket med färsk frukt. Vi har 2 500 kronor till friskvård. Jag gör av med dem på gymkort och danslektioner. Om jag skulle önska mig någon ytterligare förmån så skulle de vara rikskuponger.
Som att du ätit fem påsar chips och glömt borsta tänderna. Huvudvärk och trötthet. Uppvaknandet efter ett intensivt stirrande på skärm kan likna baksmälla. Hjärnforskaren Sissela Nutley, författare till boken Distraherad, vet hur digitala medier kan påverka hälsan, men också hur du tar kontroll över din skärmtid – om du vill det.
– Eftersom det finns hälsorelaterade bekymmer kopplade till vårt digitala liv är det bra att reflektera över hur det ser ut och påverkar vår hälsa, säger hon.
Det talas om hälsorisker med hög skärmanvändning för barn. De riskerna gäller även vuxna enligt Sissela Nutley. Skärmar tar tid från annat vi behöver, som sömn och motion. Forskning visar att hög skärmanvändning kan kopplas till sårbarhet för depression, spelberoende, sämre koncentrationsförmåga och svagare relationer.
Första steget för mer kontroll är att våga kolla i mobilen hur mycket skärmtid du faktiskt har – och fundera på om du vill använda timmarna i ditt liv till det.
– Vill jag det – fine. Men vill jag inte det – vad vill jag göra mer av? Läsa bok en timme per dag? Prata med vänner? Lära mig spela gitarr? säger Sissela Nutley.
Mår du bra kanske det inte alls är ett problem, resonerar hjärnforskaren. Få inte dåligt samvete i onödan. Men Sissela Nutley har några fler rannsakande frågor:
– Upplever jag att det går ut över viktiga saker som sömn? Orkar jag inte röra på mig? Är det en blockerare av andra lustfyllda saker som jag vill men inte får till?
Fundera även över hur innehållet i olika appar, spel och tv-serier får dig att må.
– Har jag kastat bort en och en halv timme av mitt liv, vad är eftersmaken?
Får nyheter dig att tro att världen bara är mörk, eller gör andras poster i sociala medier att du känner det som att de lever ett enklare liv, är snyggare och lyckligare?
– Om man jämför sig mycket och känner sig otillräcklig påverkar det våra tankar om oss själva, säger Sissela Nutley.
”Once you pop – you can’t stop”, löd en gammal chipsreklam. Att det är lika svårt att begränsa sitt skärmbegär som att sluta snacksa beror på att det skapar aktivitet i hjärnans belöningscentrum. Algoritmerna är gjorda för att hålla oss kvar och ge mer av det vi redan gillat eller sett.
Redan innan vi tar upp mobilen får vi en kick av signalsubstansen dopamin.
– Det verkar som ett bränsle för begär, eller förväntad belöning.
Dopamin gör att vi känner sug efter att upprepa ett beteende som belönar hjärnan igen. Får vi inte samma styrka i belöningen ökar vi på beteendet och plockar upp mobilen igen, trots att vi nyss kollade.
Vill du lyckas minska på mobiltiden ska du sätta upp nåbara mål och ställa in skärmbegränsningar precis som för barn.
– Jag har skärmtid för mig själv när jag har varit en timme på Insta. Då kan jag ta ett beslut att fortsätta eller inte. Det medvetandegör, säger Sissela Nutley.
4 tips: Så stoppar du skärmsuget
1. Kolla upp din skärmtid. Fundera på dina livsmål. Sätt ett görbart tidsmål.
2. Ställ in skärmtiden på tidsslukande appar. Överkurs: Ge tidskoden till en kompis.
3. Stäng av notiser.
4. Ställ in låst hemskärm med avskräckande bild. Skaffa greyscale - svart-vit skärm.
Ju större beroende du upplever, desto mer stöd kan du behöva, understryker hon.
– Höj tröskeln för det du vill göra mindre av och sänk den för det du vill göra mer av.
Skapa en paus innan du öppnar telefonen. Genom att ha en låst skärmbild tar den någon extra sekund att låsa upp. Lägg in en stoppsignal som skärmbild och varför inte en röd skärm med texten: ”Ska du verkligen öppna mig nu?” Hjärnforskaren föreslår även inställningen gråskala som gör skärmen svartvit.
– Då blir det tråkigt!
Den som lätt blir rastlös utan skärm kan behöva vänja popcornhjärnan vid att bara vara. Bara 40 minuter i naturen har visat sig göra stor skillnad för kreativitet, enligt en amerikansk studie.
– Hjärnan behöver tid för spontan aktivitet och inte alltid bearbeta information, säger Sissela Nutley.
Prova att promenera utan underhållning, strunta i podd när du transporterar dig. Klappa ett husdjur, skratta med en kompis, tomglo ut genom fönstret, basta, bada eller meditera, tipsar hon. Gör en sak i taget, sakta.
– Jag värnar alla stunder. Hänger jag tvätt gör jag bara det. ”Lean into it.”
Unga får dåligt mobilsamvete
Unga kvinnor får mer dåligt samvete än killar för att de använder mobilen mycket enligt en studie vid Göteborgs universitet. Kvinnor uppger mer oro än män även när de använder skärm mindre enligt Sissela Nutley.
Killar blir oftare beroende av dataspel än kvinnor och allt fler söker hjälp. Dataspelsberoende är i dag det enda digitala användande som är en diagnos med vårdprogram för patienter.
Det finns vissa hälsorisker för barn och unga med hög skärmanvändning och i höstas kom de första riktlinjerna för alla under 18 år.
Lästips:
Distraherad. Hjärnan, skärmen och krafterna bakom, av hjärnforskaren Sissela Nutley.
Skärmhjärnan. Hur en hjärna i osynk med sin tid kan göra oss stressade, deprimerade och ångestfyllda, av psykiatern Anders Hansen.
Plötsligt är det är ljust när vi går till jobbet och ljust när vi kommer hem. Våra vintertrötta kroppar fylls med energi och glädje.
Men för ungefär 15 procent av befolkningen blir det precis tvärtom. Man känner sig mosig, nere och trött, får svårt att sova och tappar motivationen att göra roliga saker. Årstidsbunden depression eller nedstämdhet förknippas oftast med hösten och mörkret. Men vårljuset kan också vara en utmaning för många.
En trolig hypotes är att den biologiska klockan hamnar i ofas när dagarna bli längre och ljusare. Det i sin tur påverkar hormoner och humör. Därför kan de som känner sig trötta under våren också ha något svårare att anpassa sig till sommartid.
–Man tror att kroppen inte riktigt är redo för skiftningar med ljusförändringarna, det i kombination med en sårbarhet för depression. Men en annan aspekt är också att många känner en press på att våren ska vara en nystart, vi ska vara glada och sociala. Och så känner man inte alls så, säger psykologen Martina Nelson.
Det varierar från person till person hur hårt man drabbas. Majoriteten drabbas inte av en regelrätt diagnosticerad depression. Ungefär en till två procent blir så pass dåliga att de till exempel inte klarar av att gå till jobbet. Då behöver man ibland behandlas med till exempel KBT, ljusterapi och antidepressiva läkemedel.
För alla andra vårtrötta själar finns relativt enkla medel att ta till för att må bättre.
– Det låter kanske tråkigt men det handlar om att hålla rutiner så gott det går. Försök att inte ändra på dygnsrytmen, lägg dig och vakna ungefär samma tid. Det är också viktigt att röra på sig och ät regelbunden och bra mat, säger Martina Nelson.
Utgå heller inte ifrån att alla i din omgivning känner sig pigga på våren, det minskar den sociala stressen. Och på arbetsplatsen kan vi alla göra en insats som kan hjälpa en kollega som inte mår så bra tycker Martina Nelson.
– Försök att komma ut en stund varje dag, kanske på lunchen. Ta en kaffe eller picknik ihop när det är ljust ute. Det kan kännas motigt men i längden mår vi bra av det.
Något mer man kan göra?
– Kom ihåg att du inte ensam om må så här och vårtröttheten går ofta över efter några veckor.
