Älskar du frågesport?
Då har du tur. Idag publicerar vi vårt påskquiz - och varje fredag kommer ett nytt. Lycka till!
Då har du tur. Idag publicerar vi vårt påskquiz - och varje fredag kommer ett nytt. Lycka till!
Intresset för belysning kom redan för tio år sedan när han var femton år och började jobba på Backa teater som ljustekniker och ljussättare. I gymnasiet läste Andreas Milsta skapande teknik, en utbildning inom ljud och ljus inriktad mot evenemangsbranschen.
- Sista året var jag helt insnöad på belysning och jobbade på teatern heltid. Jag fick sköta skolan på kvällarna. Sedan sökte jag till ingenjörshögskolan i Jönköping och läste ljusdesign i två och ett halvt år.
Högskolans belysningsutbildning inriktade sig på arkitektonisk belysning och Andreas Milsta, som var van vid ljusbord på teatern, tyckte att områdena låg långt ifrån varandra. Först efter ett halvår insåg han att det handlade om samma sak, att man i båda fallen använder ljus som ett gestaltande redskap för att förstärka upplevelsen av scenen eller arkitekturen.
Vad jobbar du med just nu?
- Jag har sex projekt på gång. Bland annat så ska jag vara teknisk koordinator för Ljus i Alingsås. För tionde året i rad bjuder Alingsås och PLDA, Professional lighting designers association, in ljusdesigners från hela världen. Tillsammans med ett sjuttiotal studenter laborerar de fram ljusinstallationer under en veckas workshop och därefter får allmänheten komma och titta, antingen på guidade visningar eller så kan de följa en slinga runt staden. Det är stort, över sjuttiotusen turister brukar besöka Alingsås. I år är ingivningen den 25 september.
- Ett annat projekt är en bok vi gör åt Vägverket. Den handlar om hur man ska behandla belysningen i tunnlar och på broar vilket är relativt komplexa miljöer.
Ska ni tänka på alla aspekter?
- Ja, man kan aldrig plocka ljuset ur sitt sammanhang. Vi ska se till det estetiska, att det är en vacker och trygg miljö, och till livslängden, att det ska fungera i till exempel 20 år. Materialet får inte ha en negativ påverkan på miljön. Energin ska begränsas och optimeras och det kan göras med bland annat styrteknik, så att belysningen inte drar ström i onödan. Tittar man sig omkring nattetid i Sverige ser man att det är mycket belysning som brinner till ingen nytta och till en stor onödig kostnad. 90 procent av miljöbelastningen sker under driften, tillverkningen och skrotningen utgör bara tio procent.
Vilka egenskaper är bra att ha i ditt yrke?
- Man ska ha en känsla för gestaltning. En konstnär komponerar med penslar och färger, vi gör det med belysning. Man ska också ha intresse för teknik, så att man vet hur man ska kunna förverkliga sina idéer.
Jobbar du inne på kontoret och eller är du ute på fältet?
- Det varierar och det är en fördel med det här jobbet. Varje projekt känns unikt och jag gillar blandningen. En dag kan jag sitta och rita på datorn eller hjälpa en arkitekt med någon belysningsfråga, en annan är jag ute och ljussätter en fasad.
Är du den som klättrar däruppe eller står du nere på marken och pekar?
- Jag har gått en skylift-utbildning och är själv uppe i skyliften när vi arrangerar provbelysningar. Man får ordna alla detaljer, som att se till att berörda gator är korrekt avspärrade.
Märks det på ditt hem att du är ljusdesigner?
- Det är lite som med skomakarens barn... Jag skulle kunna gör mer. Jag har spottar på en vajer som accentuerar möbler och tavlor, det är en enkel Ikeabelysning, ganska minimaltiskt, och några armaturer i strategiska hörn. Ljus på väggarna sätter prägel på rummet och gör det visuellt större. För att skapa stämning "dimrar" jag upp eller ner. Mycket ljus ökar kortisolproduktionen och piggar upp. Lite ljus ger motsatt effekt.
- Jag är lite arbetsskadad. När jag kommer in i ett nytt rum är det första jag tänker på vilka belysningsprinciper som används och hur belysningen beskriver rummet.
Är du nöjd med din lön?
- Blir man någonsin nöjd? Jo, jag är ganska nöjd.
Har ni några förmåner?
- Vi har fruktkorg, det är värt mycket med färsk frukt. Vi har 2 500 kronor till friskvård. Jag gör av med dem på gymkort och danslektioner. Om jag skulle önska mig någon ytterligare förmån så skulle de vara rikskuponger.
Plötsligt är det är ljust när vi går till jobbet och ljust när vi kommer hem. Våra vintertrötta kroppar fylls med energi och glädje.
Men för ungefär 15 procent av befolkningen blir det precis tvärtom. Man känner sig mosig, nere och trött, får svårt att sova och tappar motivationen att göra roliga saker. Årstidsbunden depression eller nedstämdhet förknippas oftast med hösten och mörkret. Men vårljuset kan också vara en utmaning för många.
En trolig hypotes är att den biologiska klockan hamnar i ofas när dagarna bli längre och ljusare. Det i sin tur påverkar hormoner och humör. Därför kan de som känner sig trötta under våren också ha något svårare att anpassa sig till sommartid.
–Man tror att kroppen inte riktigt är redo för skiftningar med ljusförändringarna, det i kombination med en sårbarhet för depression. Men en annan aspekt är också att många känner en press på att våren ska vara en nystart, vi ska vara glada och sociala. Och så känner man inte alls så, säger psykologen Martina Nelson.
Det varierar från person till person hur hårt man drabbas. Majoriteten drabbas inte av en regelrätt diagnosticerad depression. Ungefär en till två procent blir så pass dåliga att de till exempel inte klarar av att gå till jobbet. Då behöver man ibland behandlas med till exempel KBT, ljusterapi och antidepressiva läkemedel.
För alla andra vårtrötta själar finns relativt enkla medel att ta till för att må bättre.
– Det låter kanske tråkigt men det handlar om att hålla rutiner så gott det går. Försök att inte ändra på dygnsrytmen, lägg dig och vakna ungefär samma tid. Det är också viktigt att röra på sig och ät regelbunden och bra mat, säger Martina Nelson.
Utgå heller inte ifrån att alla i din omgivning känner sig pigga på våren, det minskar den sociala stressen. Och på arbetsplatsen kan vi alla göra en insats som kan hjälpa en kollega som inte mår så bra tycker Martina Nelson.
– Försök att komma ut en stund varje dag, kanske på lunchen. Ta en kaffe eller picknik ihop när det är ljust ute. Det kan kännas motigt men i längden mår vi bra av det.
Något mer man kan göra?
– Kom ihåg att du inte ensam om må så här och vårtröttheten går ofta över efter några veckor.
Forskarna har jämfört automatkaffe med sådant som bryggts i perkolator, espressomaskin, kaffepress, vanlig hemmabryggare och på spisen. Resultatet: maskinerna vi har på jobbet ger kaffe som är sämre för kroppens kolesterolvärden.
– Med tanke på hur mycket kaffe som dricks på svenska arbetsplatser ville vi ta reda på hur halten av kolesterolhöjande ämnen ser ut i det kaffet. Vi har undersökt fjorton maskiner och kunde se att halterna är mycket högre än i vanligt bryggkaffe, säger David Iggman, docent och forskare vid Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap vid Uppsala universitet, i ett pressmeddelande.
Det rör sig om ämnena cafestol och kahweol, som är naturligt förekommande i kaffe oavsett bryggmetod. Men halterna är alltså mycket högre i automatkaffe än exempelvis bryggkaffe, eftersom ett kaffefilter fångar upp ämnena.
Sedan tidigare är det känt att kokkaffe innehåller höga halter av de kolesterolhöjande ämnena. Därför har de nordiska länderna näringslivsrekommendationer om att dra ner på, eller helt utesluta, kokkaffe.
Forskarna har åkt till olika arbetsplatser och testat totalt fjorton kaffeautomater. Mätvärdena skilde sig åt beroende på modell och testtillfälle. Den vanligaste typen av automat är också den som ger högst nivå av kolesterolhöjande ämnen, enligt forskarna.
Espressokaffe innehöll också höga halter av ämnena vid vissa provtillfällen, men svaren skilde sig kraftigt åt.
– Större delen av kaffeproverna innehöll nivåer som kan tänkas påverka kaffedrickarnas blodfetter och framtida risk för hjärt-kärlsjukdom. För storkonsumenter som dricker kaffe varje dag, är det tydligt att bryggkaffe eller annat välfiltrerat kaffe är att föredra, säger David Iggman.
Samtidigt betonar han att det krävs en kontrollerad studie för att ta reda på exakt hur en människas blodfetter påverkas av att dricka just automatkaffe.
Alecta fastigheter är först i Sverige att erbjuda sina hyresgäster virtuella skogspromenader på kontoret. I World Trade Center i Stockholm har man installerat Nature Station, en kontorspodd med gåband som ska simulera en naturpromenad.
– Vi vill vara med och driva på utvecklingen till ett hälsofrämjande arbetsliv och göra kontorsarbete till något som kan främja vår hälsa, säger Amanda Wiik, grundare av Nature Station.
För fyra år sedan fick hon under sina studier i folkhälsa en idé. Den kom när hon upptäckte vad skogen hade för positiva effekter på hennes hälsa. Amanda Wiik började läsa på om naturens hälsoeffekter och fann bland annat att 62 procent av befolkningen inte kommer ut i skogen på veckobasis, trots all den skog som finns i Sverige. Hon ställde sig frågan hur vi ska kunna integrera naturen i människors vardag? Svaret blev Nature Station.
– Man ska absolut inte se detta som likvärdigt med naturen, utan det är en annan typ av kontorsutrustning, säger Amanda Wiik.
Här får hon medhåll av Elisabet Bohlin, forskare inom skog och hälsa vid SLU. Hon har själv inte provat just Nature Station men har erfarenhet av virtuell natur i egna forskningsprojekt.
– Jag tror att den virtuella naturen kan vara avstressande och leda till ett ökat välmående om de är gjorda på ett bra sätt. Nature Station känns positivt men det får aldrig ersätta att gå ut i den riktiga naturen, säger hon.
Alecta fastigheter har tagit in podden som en pilot under sex månader och ska genom enkäter mäta bland annat hyresgästernas stress, psykiska hälsa och arbetstrivsel.
Florence Cardell, affärsutvecklare på Alecta fastigheter, ser det som ett komplement till det ofta stillasittande arbetet för de som arbetar i huset.
– Vi tror på att jobba med levande platser och se till vad man har för behov inne i city. Kan vi komplettera cityläget med naturen leder det förhoppningsvis till ökad hälsa och välbefinnande, säger Florence Cardell.
Nature Station kan användas under möten med kollegor eller för att hinna med vardagsmotionen. Tanken är att man ska använda alla sinnen för att få en känsla av en riktig skogspromenad. Man kan själv styra hur mycket ljud, ljus och vind man vill ha. Doften utgörs av eterisk olja från träd och på väggarna är det äkta mossa. Man kan även sätta på en video som visas på en storbildsskärm och som synkar med ens gångtakt.
Anna Arnefalk är en av dem som jobbar i byggnaden och har själv hunnit använda Nature Station tre gånger.
– Jag tycker att det är ett otroligt bra koncept. Jag brukar alltid promenera på mina lunchpauser, men det är inte alltid jätteinspirerande att ge sig ut på promenad i centrala Stockholm under vinterhalvåret, säger Anna Arnefalk.