Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

Han var livrädd att flyga

Om du bilar i ett halvt dygn för ett kort jobbmöte i Europa, då är du flygrädd. Det var Johan Simberg. Han var så nervös att han svimmade när han skulle gå ombord på ett plan. I dag flyger han obehindrat tack vare KBT-terapi.
Petra Rendik Publicerad
Anna Svanberg
Säker i sitsen. Numer. Johan Simbergs liv förändrades sedan han fick KBT-terapi mot sin extrema flygfobi. "Jag gissar att anställda som vägrar att flyga går miste om karriärmöjligheter", säger han. Anna Svanberg

Tanken var att resan skulle vara avkopplande, att familjen skulle ha en skön vecka ihop på Mallorca. Men Johan Simberg kunde inte koppla av. Redan första dagen tänkte han på flygresan som väntade om en vecka. Ångesten växte sig allt starkare och gick inte att kontrollera.


Natten innan sov han inte en blund. Väl på flygplatsen i Palma försökte han uppmärksamma markpersonalen på hur skräckslagen han var, men fick ingen respons.

När familjen skulle borda planet svimmade Johan.

Det har gått två år sedan den där incidenten på Mallorcas flygplats. Sedan dess har Johan flugit 21 gånger. Varje gång har varit en personlig seger. Är man svårt flygrädd är 21 gånger väldigt många resor.

Vad fobin grundar sig i vet Johan inte riktigt. Bara att rädslan eskalerade i övre tonåren och att det blev värre varje gång han klev på ett plan.

– Ju längre det gick mellan gångerna jag flög, desto räddare blev jag. Från milt obehag till att jag tänkt katastroftankar som utvecklats till fullkomlig panikångest. Det är det här att vara instängd, alldeles för högt upp och inte kunna avbryta resan som är jobbigt, säger Johan som efter Mallorca-händelsen slutade helt att flyga.

Johan Simberg arbetar med fastighetsförvaltning i Göteborg och det ingår en del tjänsteresor. Ofta handlar det om möten med leverantörer eller besök på olika mässor i landet. Oavsett hur många mil det rört sig om har Johan tagit bilen eller åkt tåg.

– Jag har till och med kört bil till ett möte i Holland bara för att slippa flyga, säger Johan och skakar på huvudet.

Flygfobin har begränsat hans tillvaro och arbetsdagarna har blivit långa när han fått ta bilen tidigt på morgonen för att hinna till möten i Stockholm.

– Jag är ju egenföretagare och kan ändå styra mycket själv, men jag gissar att anställda som vägrar att ta flyget i jobbet nog kan gå miste om karriärmöjligheter.

Det var semesterresan till Mallorca som fick honom att ta itu med rädslan. Inför den hade Johan gått en distanskurs som skulle råda bot på flygrädslan. Med facit i hand kan han konstatera att den inte hjälpte alls.

Hustrun och barnen fick åka hem utan Johan. Efter att han svimmat var han oförmögen att kliva ombord på planet. Känslan av misslyckande, men också av lättnad sköljde över honom, minns han.

– Jag hade kommit undan, men samtidigt återstod problemet.

Johan landade i Sverige först två dagar senare. Med hjälp av ett sjukintyg och lugnande mediciner flög han hem med SOS International på ett reguljärflyg.

Och så jobbade vi med acceptans.

Då bestämde han sig för att söka hjälp på riktigt. Våren 2014 påbörjade han en KBT-terapi för att bli av med sin fobi. Tre besök senare klev han ombord ett litet Cessna-plan, som en del i behandlingen.

– Det låter konstigt, men det var faktiskt inte alls jobbigt. Terapin gav mig verktyg för hur jag ska handskas med och förhålla mig till tankar och känslor som lätt spinner i väg. Och så jobbade vi med acceptans. När jag klev på planet tänkte jag: ”Det här är okej, jag ska genomlida det”.

Nästa steg var att tillsammans med psykologen ta ett flyg till Stockholm tur och retur. Det gick inte. Johan fick kliva av planet.
Vid ett nytt försök veckan därpå gick det bättre. Johan tyckte att der var halvjobbigt på uppvägen, men på hemresan kände han till och med en liten lättnad inombords.

För varje gång Johan har flugit har det blivit lättare.  Därför passar han numera på att flyga så ofta han kan, i jobbet eller med familjen, bara för att öva eller för att ”utsätta sig” så han inte faller tillbaka i samma spår.

Det är lätt att skämmas över flygrädsla.

Ibland blir det ändå jobbigt, oftast precis innan resan. Som den gången han skulle flyga hem från Gotland och planet var trasigt. Då kom oron smyg­ande. Men Johan tog kommandot över känslorna och tänkte att om piloten nu tycker att planet är säkert, varför ska jag inte lita på honom?

I höstas reste familjen till Kanarieöarna, vilket kändes stort.

– Dels för att det är en lång resa, dels för att man flyger över vatten, som känns otäckare än att flyga över land, säger Johan och skrattar.

Bara en sådan sak – i dag kan han till och med skämta om sin flygrädsla.

– Det är lätt att skämmas över flygrädsla, men jag har insett att jag inte behöver göra det. Jag har kanske inte helt övervunnit min rädsla, men jag har kommit väldigt långt. Jag tvekar inte längre att ta flyget någonstans!

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Hälsa

Så blir du gladare på bara en dag - oväntat jobbtips

Småprat gör oss snabbt gladare enligt forskare. Ge dig själv en lyckoboost på jobbet genom att småsnacka mer under arbetsdagen. Det hälsotipset ger psykologen Siri Helle.
Elisabeth Brising Publicerad 7 april 2026, kl 06:01
Småprat på jobbet kaffe
Vi tenderar att underskatta hur mycket andra gillar oss. Och vi avslutar samtal tidigare än nödvändigt. Dessutom mår vi bättre samma dag om vi småpratat mycket säger Siri Helle, psykolog och författare. Foto: Colourbox

Ska du testa en supersnabb grej för att bli på bättre humör? Småprata mer. 

Siri Helle
Siri Helle. Foto: Erik Ardelius

– När du står och väntar vid kaffeautomaten – i stället för att ta upp telefonen - ge någon en komplimang för frisyren eller skämta, föreslår Siri Helle, psykolog och författare.

Småprat gör oss nämligen snabbt gladare och det är ett oväntat enkelt sätt att höja vårt välmående. Det visar en stor forskningsöversikt som publicerats i vetenskapstidskriften Nature

Bättre än träning och mindfulness

Enligt studien är småsnack ett säkrare kort än både mindfulness, skogspromenader och träning när det gäller snabb humörhöjning.

– Forskare har sett att ju fler kontakter vi haft under en dag, desto gladare är vi i slutet av dagen. Vi är flockdjur och att småprata är ett socialt smörjmedel. Man känner att man hör till. Det är ett sätt att få kontakt, känna ömsesidig välvilja och få oss ur våra egna huvuden, säger Siri Helle.

När vi inte tänker på något särskilt så är det nämligen vanligt att vi går och grubblar över våra problem, enligt psykologerna. De ytliga kontakterna i vardagen med servicepersonal och kollegor blir en sorts paus från det. 

Att heja på grannar och kollegor, byta några ord om mello, matlådan eller semestern kan såklart inte ersätta våra djupare relationers betydelse. Men med våra nära och kära tenderar vi också att prata mer om problem, klaga och hamna i dilemman och konflikter.

– Man får andra saker av nära relationer, men vi blir snabbt på bättre humör av några små meningsutbyten med enkla och lättsamma ämnen som inte blir emotionellt laddade, säger Siri Helle.

Dyker hellre ner i telefonen

Så varför dyker vi hellre ner i telefonen än lyfter blicken och möter en annans? Jo, vi underskattar trevligheten som väntar. Vi är ganska dåliga på känsloprognoser, att förutsäga hur vi kommer påverkas av olika händelser. 


”Vi tenderar att underskatta hur mycket andra gillar oss” 

– På samma sätt är det lätt att stanna hemma i soffan trots att vi nog blivit gladare av att välja träningspasset eller festen, säger Siri Helle.

Skulle åka tåg med främling

Hon hänvisar till en studie med en grupp som skulle åka tåg och fick i uppgift att småprata med en främling. De flesta tänkte innan: Det kommer bara bli stelt! Men efteråt såg man att båda parter som hade småpratat med varandra blev på bättre humör.

Psykologen förklarar att vi som art har en tendens att fokusera mer på negativ information eftersom det har haft ett överlevnadsvärde. 

– Vi minns bättre den enda gången det gick fel och blev stelt ...

Det finns också ett psykologiskt fejnomen som kallas ”the liking gap”. 

– Vi tenderar att underskatta hur mycket andra gillar oss. Och vi avslutar samtal tidigare än nödvändigt för att vi tänker att vi inte ska vara till besvär.

Ska någon undvika småprat på jobbet? 

– Är man väldigt stressad och prestationsinriktad blir det bara en punkt till på att göra listan. Det här innebär att hitta sitt lekfulla, avslappnande jag, snarare än att bocka av ett leende.

Psykologens tips till blyga och stressade 

Många blyga eller introverta tycker dock att det är väldigt obekvämt att inleda konversationer med halvbekanta. 

Har du några tips till den blyga småpratsundvikaren? 

– Öva, öva, öva. Mängdträna små interaktioner, som att ge någon en komplimang. Säg hej med ett leende – svårare behöver det inte vara.

Hälsa

9 huskurer och hälsotrender du bör undvika på jobbet

När man är sjuk och ömklig är man beredd att pröva allt för att må bättre. Men många gamla huskurer och moderna hälsotrender är rent kvacksalveri. I bästa fall verkningslösa, i värsta fall farliga. Vissa är icke tillrådliga ur arbetsmiljösynpunkt.
Johanna Rovira Publicerad 10 mars 2026, kl 06:00
Riven rotfrukt över glas tillsammans med tallrik med huskursingredienser och två grodor bredvid – illustration av alternativa huskurer.
Gamla huskurer – från rivna rötter till exotiska grodsekret – fortsätter att spridas, men många metoder är både ovetenskapliga och olämpliga att ta med sig in på arbetsplatsen. Foto: Anders Wiklund/TT/Colourbox.

Folk har i alla tider förlitat sig på gamla huskurer och det uppstår hela tiden nya, mer eller mindre, fantasifulla trender och produkter som sägs bota allt från vårtor till cancer.  Av hänsyn till kollegor bör du undvika att pracka på andra dina ovederhäftiga metoder samt att utföra dina pseudovetenskapliga kurer på arbetsplatsen. 

Här är nio kurer och trender som du definitivt bör vara på din vakt mot. 

 

  1. Rå lök-varianter

    Halva Kollegaredaktionen har uppenbarligen traumatiska barndomsminnen som inbegriper en lök. Den har bundits runt öronen, lagts på bröstet, placerats under sängen eller i strumporna.  Det finns inte några seriösa belägg för att lök funkar mot öroninflammation eller hosta, men om man kommer till jobbet med lökomslag kan det säkert befria bäraren från ovälkommet sällskap vid såväl fikabordet som arbetsstationen. 

     

  2. Vårtkurer

    Den gamla klassiska metoden  att svinga en död katt i svansen på en kyrkogård vid midnatt när en ond människa begravts, är lite omständlig. Enklare kurer för att ta bort vårtor inbegriper grodspott, hästsvett och fårskit upplöst i ättika. Färsk fläsksvål och snigelslem är andra favoriter bland vårtbekämparna, men tjänstemän som sitter i kontor där man delar tangentbord med andra, bör hålla sig till mindre kladdiga och mer sanitära metoder. 

     

  3. Perenium sunning

    Influencers spred trenden som går ut på att man ska exponera mellangården för solljus i några minuter dagligen för att på så vis få mer energi och sova bättre. Trots att solen under vinterhalvåret bara är uppe under kontorstid, så är det inte tillrådligt att utföra kuren på arbetsplatsen. Den kan uppfattas som sexuella trakasserier. Dessutom finns det inga vetenskapliga belägg för att den fungerar, tvärtom varnar hudläkare för en rejält ökad risk för hudcancer och brännskador på området där huden är extremt känslig. 

     

  4.  Vitlökskurer

    Vitlök sägs hjälpa mot allt från förkylning och högt blodtryck till att boosta immunförsvaret och hålla vampyrer borta. Visserligen finns det vissa antibakteriella ämnen i vitlök, men klyftorna skulle behöva stoppas i näsborrarna för att ge maximal effekt. Om du inte jobbar som ensam fyrvaktare i yttre skärgården bör du ha i åtanke att inte alla arbetskamrater uppskattar den subtila doften av rå vitlök på morgonen. 

     

  5. Bikarbornatfixen

    Bikarbonat mot halsbränna och sura uppstötningar är ett klassiskt huskursknep. En otrevlig bieffekt är dock gaser, som har en tendens att leta sig ut till allmän olust och förtret för skrivbordsgrannar. I ett omskrivet fall ledde kuren dessutom till en så kraftig gasutveckling att magsäcken sprack och personen som försökt bota sin halsbränna höll på att stryka med. 

 

  1. High meat-metoden 

    2017 blev det i vissa kretsar à la mode att äta ruttet rått kött som kryllar av bakterier och mögel. Dieten påstås ge förbättrad matsmältning, mer energi och ökad libido. Läkarna är dock skeptiska till dieten eftersom risken att drabbas av salmonella, E. coli och botulism är gigantisk. Möjligheten att råka smitta någon oskyldig arbetskamrat som man delar kylskåp och personalutrymmen med är också överhängande.  

     

  2. Öronljus

    För att lösa upp vaxproppar, minska hörselnedsättning samt lindra tinnitus och bihåleinflammation, hävdar vissa alternativmedicinare att man ska stoppa ett ljus i örat och tända på. Andra, till exempel läkare och vetenskapsmän, anser att öronljus inte bara är ineffektiva utan också kan resultera i skador. Man kan inte heller underskatta möjligheten att håret fattar eld, brandlarmet går igång varpå hela våningsplanet måste utrymmas och kollegans halvskrivna artikel försvinner i etern. 

     

  3. Benkrampsbot

    Mot benkramp och restless legs finns det en uppsjö av mer eller mindre seriösa behandlingsmetoder. Röd ylletråd runt anklarna, fyra rostfria matknivar under madrassen, silvertejp runt hålfoten, gul senap i magen och en hästkastanj i fickan hör till de mindre otrevliga. Att vira handdukar dränkta i ättika under kostymbyxorna hör till de knep du bör avstå från av arbetsmiljöskäl. Daggmaskar som fått ruttna i solsken och sedan gnids in på stela leder kanske du också ska skippa för trevnadens skull. 

     

  4.  Kamborensning 

    Traditionell detoxmetod från Amazonas. Man bränner hål på huden och applicerar sekret från den vaxliknande trädgrodan.  Påstås bota allt från Alzheimers och cancer till ångest och depression, men det finns ingen vetenskaplig evidens för detta. Däremot finns det gott om evidens att metoden kan resultera i kastspyor, sprutdiarré och förlust över kontrollen av urinblåsan. Denna rensning kan alltså uppfattas som en smula obehaglig av kräsmagade kollegor.