Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

Han var livrädd att flyga

Om du bilar i ett halvt dygn för ett kort jobbmöte i Europa, då är du flygrädd. Det var Johan Simberg. Han var så nervös att han svimmade när han skulle gå ombord på ett plan. I dag flyger han obehindrat tack vare KBT-terapi.
Petra Rendik Publicerad
Anna Svanberg
Säker i sitsen. Numer. Johan Simbergs liv förändrades sedan han fick KBT-terapi mot sin extrema flygfobi. "Jag gissar att anställda som vägrar att flyga går miste om karriärmöjligheter", säger han. Anna Svanberg

Tanken var att resan skulle vara avkopplande, att familjen skulle ha en skön vecka ihop på Mallorca. Men Johan Simberg kunde inte koppla av. Redan första dagen tänkte han på flygresan som väntade om en vecka. Ångesten växte sig allt starkare och gick inte att kontrollera.


Natten innan sov han inte en blund. Väl på flygplatsen i Palma försökte han uppmärksamma markpersonalen på hur skräckslagen han var, men fick ingen respons.

När familjen skulle borda planet svimmade Johan.

Det har gått två år sedan den där incidenten på Mallorcas flygplats. Sedan dess har Johan flugit 21 gånger. Varje gång har varit en personlig seger. Är man svårt flygrädd är 21 gånger väldigt många resor.

Vad fobin grundar sig i vet Johan inte riktigt. Bara att rädslan eskalerade i övre tonåren och att det blev värre varje gång han klev på ett plan.

– Ju längre det gick mellan gångerna jag flög, desto räddare blev jag. Från milt obehag till att jag tänkt katastroftankar som utvecklats till fullkomlig panikångest. Det är det här att vara instängd, alldeles för högt upp och inte kunna avbryta resan som är jobbigt, säger Johan som efter Mallorca-händelsen slutade helt att flyga.

Johan Simberg arbetar med fastighetsförvaltning i Göteborg och det ingår en del tjänsteresor. Ofta handlar det om möten med leverantörer eller besök på olika mässor i landet. Oavsett hur många mil det rört sig om har Johan tagit bilen eller åkt tåg.

– Jag har till och med kört bil till ett möte i Holland bara för att slippa flyga, säger Johan och skakar på huvudet.

Flygfobin har begränsat hans tillvaro och arbetsdagarna har blivit långa när han fått ta bilen tidigt på morgonen för att hinna till möten i Stockholm.

– Jag är ju egenföretagare och kan ändå styra mycket själv, men jag gissar att anställda som vägrar att ta flyget i jobbet nog kan gå miste om karriärmöjligheter.

Det var semesterresan till Mallorca som fick honom att ta itu med rädslan. Inför den hade Johan gått en distanskurs som skulle råda bot på flygrädslan. Med facit i hand kan han konstatera att den inte hjälpte alls.

Hustrun och barnen fick åka hem utan Johan. Efter att han svimmat var han oförmögen att kliva ombord på planet. Känslan av misslyckande, men också av lättnad sköljde över honom, minns han.

– Jag hade kommit undan, men samtidigt återstod problemet.

Johan landade i Sverige först två dagar senare. Med hjälp av ett sjukintyg och lugnande mediciner flög han hem med SOS International på ett reguljärflyg.

Och så jobbade vi med acceptans.

Då bestämde han sig för att söka hjälp på riktigt. Våren 2014 påbörjade han en KBT-terapi för att bli av med sin fobi. Tre besök senare klev han ombord ett litet Cessna-plan, som en del i behandlingen.

– Det låter konstigt, men det var faktiskt inte alls jobbigt. Terapin gav mig verktyg för hur jag ska handskas med och förhålla mig till tankar och känslor som lätt spinner i väg. Och så jobbade vi med acceptans. När jag klev på planet tänkte jag: ”Det här är okej, jag ska genomlida det”.

Nästa steg var att tillsammans med psykologen ta ett flyg till Stockholm tur och retur. Det gick inte. Johan fick kliva av planet.
Vid ett nytt försök veckan därpå gick det bättre. Johan tyckte att der var halvjobbigt på uppvägen, men på hemresan kände han till och med en liten lättnad inombords.

För varje gång Johan har flugit har det blivit lättare.  Därför passar han numera på att flyga så ofta han kan, i jobbet eller med familjen, bara för att öva eller för att ”utsätta sig” så han inte faller tillbaka i samma spår.

Det är lätt att skämmas över flygrädsla.

Ibland blir det ändå jobbigt, oftast precis innan resan. Som den gången han skulle flyga hem från Gotland och planet var trasigt. Då kom oron smyg­ande. Men Johan tog kommandot över känslorna och tänkte att om piloten nu tycker att planet är säkert, varför ska jag inte lita på honom?

I höstas reste familjen till Kanarieöarna, vilket kändes stort.

– Dels för att det är en lång resa, dels för att man flyger över vatten, som känns otäckare än att flyga över land, säger Johan och skrattar.

Bara en sådan sak – i dag kan han till och med skämta om sin flygrädsla.

– Det är lätt att skämmas över flygrädsla, men jag har insett att jag inte behöver göra det. Jag har kanske inte helt övervunnit min rädsla, men jag har kommit väldigt långt. Jag tvekar inte längre att ta flyget någonstans!

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Hälsa

Så dåligt är sömnbrist – och det här kan du göra åt problemet

Många sover för lite. Sömnbrist kan leda till en rad hälsoproblem och sjukdomar på sikt. Men det finns vetenskapliga knep för att sluta nattuggla och börja sussa gott i stället.
Elisabeth Brising Publicerad 27 november 2025, kl 06:01
svart_att_sova_foto_stina_stjernkvist_tt.jpg
Många svenskar har sömnproblem. Sömnunderskott kan öka risken för vissa sjukdomar. Men att oroa sig gör ingen piggare eller gladare. Har du svårt att sova finns tips att ta till enligt sömnforskarna. Foto Stina Stjernkvist/TT

Är du trött? Studier visar att 80 till 90 procent upplevt störd sömn de senaste två veckorna. Med för lite sömn ökar risken för ohälsa och vissa sjukdomar. 

Därför får vi sömnbrist

På vintern är det extra mörkt och svårt att få tillräckligt med det dagsljus som behövs för att kroppens klocka ska funka optimalt. Studier har visat att de som lever i takt med ljuset i naturen får en mer stabil dygnsrytm, enligt sömnforskare vid Stockholms universitet. 

Vi sitter dessutom gärna uppe sent på kvällarna med våra tända lampor och skärmar med blått ljus, vilket också kan göra det än svårare att somna.

Gå ut på morgon och förmiddag

Lampor ger inte samma våglängder av ljus som solens direkta strålar. Därför rekommenderas vi nordbor att gå ut och ta in dagsljus varje dag, särskilt på morgon och förmiddag, för att främja balans mellan vakenhet och sömn. 

Så påverkas människan av för lite sömn

  • Uppmärksamhet och arbetsminne försämras
  • Man känner sig tröttare
  • Förmågan att lära sig nya saker minskar
  • Humöret påverkas negativt, många tolkar andra mer negativt
  • Vi blir mer lättdistraherade
  • Vi känner oss mindre motiverade och få svårare att ta tag i saker
  • Ämnesomsättningen påverkas då kroppen blir sämre på att reglera sina glukosnivåer 

Källa: Sömnforskare vid Stockholms universitet 

Foto: Colourbox

Det här ska du göra för att sova gott

  • Försök hålla regelbundna sovtider. Lägg dig och gå upp ungefär samma tid varje dag.
  • Var ute så mycket du kan i dagsljuset. Gärna på förmiddagen vintertid.
  • Ät regelbundna måltider. Somna inte hungrig eller proppmätt.
  • Gör det du tycker är roligt på fritiden, boka in sociala aktiviteter.
  • Rör på dig - all fysisk aktivitet är bra för sömnen.
  • Kom ihåg att både sociala och fysiska aktiviteter ger ett större sömnbehov och gör det lättare att somna! Men gör inte bara det ena eller andra, utan både och.
  • Undvik skärmar med adrenalinframkallande serier, dataspel, mobilscrollande, liksom blått ljus och starka lampor på kvällen.
  • Undvik alkohol, att dricka försämrar sömnkvaliteten.
  • Undvik kaffe, energidryck, cola, grönt och svart te ett par timmar innan du ska somna. Drycker som innehåller koffein kan göra det svårare att somna. Hur starkt kroppen reagerar på koffein är individuellt och beror också på hur tillvand du är.
  • Sök medicinsk hjälp vid svåra besvär med sömn och trötthet. Tänk på att alla kan drabbas av störd sömn ibland: det finns ingen anledning att oroa sig för tillfälliga sömnstörningar. 

Källa: Forskare i psykologi vid Stockholms universitet.
Så får du bättre sömn, su.se

Allvarlig sömnbrist – ökad risk för sjukdomar 

Sömnbrist kan, om den pågår länge, eller är mycket allvarlig, öka risken för olyckor och sjukdomar. 

  • Diabetes på grund av sömnbristens påverkan på blodsocker och insulin.
  • Alzheimer på grund av bristen på återhämtning av hjärnan under sömnen. Vid sömn rensar kroppen ut överskott av proteinet beta-amyloid.
  • Stresskänslighet för vissa, på grund av för lite återhämtning av centrala funktioner i människokroppen.
  • Mer negativa tankar och känslor, svårare att orka med social interaktion
  • Depression och ångestsymptom. Eventuellt ökad risk för utmattning.
  • Psykotiska symptom som hallucinationer och vanföreställningar för personer i riskgrupper. 


Källor: Hjärnfonden, 1177.se och sömnforskare vid Stockholms universitet.  

Hälsa

Därför missar du friskvårdsbidraget

En tredjedel av friskvårdbidragen brinner inne varje år. Mångmiljonbelopp finns att hämta ut. Det visar statistik från företaget Epassi. Det här krävs för att du ska ta casha in förmånen.
Elisabeth Brising Publicerad 11 november 2025, kl 06:01
Friskvårdsbidraget kan användas för att gå på agility med din franska vallhund. Det visar Epassis databas över ovanliga friskvårdsförmåner i Sverige förra året. Allt beror på din chefs inställning. Dessvärre är det en tredjedel som missar att utnyttja bidraget.

Nu är det hög tid att utnyttja friskvårdsbidraget innan året är slut. De flesta använder det till ett gym- eller träningskort. Att lägga sig på massagebänken eller träffa en PT eller kostrådgivare är också populärt. Det visar företaget Epassis databas över använda ersättningar förra året. 

Det är arbetsgivaren som avgör vad som är en godkänd aktivitet. Det gör att även udda grenar som gokart, bodyflight och agility kvalat in i använda förmåner senaste året enligt Epassi, som har en databas med cirka en miljon svenskars jobbförmåner. 

Miljontals kronor som inte hämtas ut varje år

Men en enorm del av friskvårdsbidragen brinner inne. Omkring en tredjedel av ersättningarna varje år enligt Epassi Sweden. Det handlar om miljontals kronor i anställdas förmåner som varje år blir outnyttjade. 

Varför brinner så stor del av friskvårdsbidraget inne?

Åsa Severgårdh
Åsa Severgårdh, vd för Epassi Sweden. Foto: Epassi

En av de vanligaste anledningarna är att man glömmer det. En annan är att så fort något upplevs som lite krångligt minskar viljan att nyttja sitt bidrag, säger Åsa Severgårdh, vd för Epassi Sweden. 

Hur kan arbetsgivare få fler att utnyttja sitt friskvårdsbidrag?

Det första är enkelhet. Gör det lätt, minska tröskeln att ta steget. Det andra är kommunikation. Var bra ambassadörer internt. Prata om varför det är viktigt med hälsa och visa exempel på de som använder bidraget.

– Det tredje är chefer som är goda exempel och pratar om träning, återhämtning och balans. De skapar en kultur där det känns självklart att man tar hand om sig själv. 

Agility med hunden och zonterapi

Friskvårdsbidragen används också till en mängd olika aktiviteter som inte är träningskort eller massage. Allt från agility med hunden till zonterapi och rökavvänjning. 

Vet alla vad de kan använda friskvårdsbidraget till?

– Det är lätt att tro att det alltid handlar om gym men det attraherar inte alla. Man behöver åskådliggöra bredden. Ansvaret ligger på arbetsgivaren att avgöra vad som är friskvård. Men jag tycker de flesta är vidsynta och ser att hälsa och välmående är mer än gym. 

I praktiken är vi också många som köpt ett träningskort som samlar damm i lådan. Men det är en annan historia. 

Topplista - de populäraste friskvårdsaktiviteterna

  1. Gym- och gruppträning
  2. Massage
  3. Rådgivning kost och träning
  4. Fotvård
  5. Behandlingar, till exempel akupressur, osteopati och zonterapi. 

Källa: Epassis databas över utnyttjade friskvårdsbidrag i Sverige 2024. 

Det här visste du inte var friskvård

  • Gokart
  • Bodyflight
  • Bastu
  • Självförsvarskurs
  • Boule
  • Paintball
  • Kallbad
  • Agility
  • Sportfiske
  • Bowling

Källa: Epassis databas över utnyttjade friskvårdsbidrag i Sverige 2024.