Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Prenumererar du inte redan på Kollegas utmärkta nyhetsbrev?
Då kan du anmäla dig via länken så får du alla Kollegas bästa nyheter och tips direkt i din inkorg - varje vecka.
Fiffigt va?
Är du medlem i Unionen? Prenumererar du inte redan på Kollegas utmärkta nyhetsbrev?
Då kan du anmäla dig via länken så får du alla Kollegas bästa nyheter och tips direkt i din inkorg - varje vecka.
Fiffigt va?
5 000 personer i Sverige och Danmark har tillfrågats om sitt välmående och om vad som gör dem lyckliga. 29 procent av kvinnorna och 20 procent av männen svarar att de har en mycket hög tidspress i arbetet. Men ännu fler – 33 procent av kvinnorna och 26 procent av männen – är stressade på sin fritid.
Enligt rapportförfattarna hänger det ihop med att tiden inte räcker till i arbetet, många upplever att de behöver vara tillgängliga och arbeta utanför ordinarie arbetstid. På det här området har kvinnor en markant högre stressnivå än män.
– Det här är en konsekvens av att arbete och fritid allt mer flyter ihop. Varken jobbet eller fritiden kan längre studeras separat när det gäller stress. Det gör också att här finns stora utmaningar att möta, inte minst för dagens chefer, säger Roland Gustavsson, vd på Wise Group som står bakom undersökningen.
Enligt undersökningen utvecklas yrkesarbetande mäns och kvinnors stress i olika riktningar med åren. I åldersgruppen 50-64 år är tidspressen på arbetet som högst för kvinnorna, 33 procent, men som lägst för männen med 19 procent.
– Kvinnor jobbar oftare på arbetsplatser och i yrkesroller där de har små möjligheter att påverka sin arbetssituation. Detta skapar stress och frustration som man faktiskt kan säga är ojämlik. Vi kan dock se att stress drabbar kvinnor och män ungefär lika mycket när de arbetar inom samma yrkesområde, säger Roland Gustavsson.
Studien avslöjar även att den lyckliga ungdomen är lite av en myt - vårt välbefinnande ökar nämligen med åren. Äldre personer har också roligare på jobbet, får mer uppskattning och trivs bättre med sina kollegor än vad yngre personer gör.
Allra bäst mår pensionärerna. 84 procent av personerna över 65 år uppger att de är mycket eller ganska lyckliga. 8 procent säger sig vara ganska eller mycket olyckliga. I ålderskategorin 18-34 år säger 24 procent sig vara ganska eller mycket olyckliga.
Lyckan är generellt högre hos sambor och gifta än hos ensamstående, och även en högre inkomst ger ett större välmående. Huruvida man har barn eller inte verkar dock inte spela någon avgörande roll.
Är du trött? Studier visar att 80 till 90 procent upplevt störd sömn de senaste två veckorna. Med för lite sömn ökar risken för ohälsa och vissa sjukdomar.
På vintern är det extra mörkt och svårt att få tillräckligt med det dagsljus som behövs för att kroppens klocka ska funka optimalt. Studier har visat att de som lever i takt med ljuset i naturen får en mer stabil dygnsrytm, enligt sömnforskare vid Stockholms universitet.
Vi sitter dessutom gärna uppe sent på kvällarna med våra tända lampor och skärmar med blått ljus, vilket också kan göra det än svårare att somna.
Lampor ger inte samma våglängder av ljus som solens direkta strålar. Därför rekommenderas vi nordbor att gå ut och ta in dagsljus varje dag, särskilt på morgon och förmiddag, för att främja balans mellan vakenhet och sömn.
Källa: Forskare i psykologi vid Stockholms universitet.
Så får du bättre sömn, su.se
Sömnbrist kan, om den pågår länge, eller är mycket allvarlig, öka risken för olyckor och sjukdomar.
Källor: Hjärnfonden, 1177.se och sömnforskare vid Stockholms universitet.
Nu är det hög tid att utnyttja friskvårdsbidraget innan året är slut. De flesta använder det till ett gym- eller träningskort. Att lägga sig på massagebänken eller träffa en PT eller kostrådgivare är också populärt. Det visar företaget Epassis databas över använda ersättningar förra året.
Det är arbetsgivaren som avgör vad som är en godkänd aktivitet. Det gör att även udda grenar som gokart, bodyflight och agility kvalat in i använda förmåner senaste året enligt Epassi, som har en databas med cirka en miljon svenskars jobbförmåner.
Men en enorm del av friskvårdsbidragen brinner inne. Omkring en tredjedel av ersättningarna varje år enligt Epassi Sweden. Det handlar om miljontals kronor i anställdas förmåner som varje år blir outnyttjade.
Varför brinner så stor del av friskvårdsbidraget inne?
– En av de vanligaste anledningarna är att man glömmer det. En annan är att så fort något upplevs som lite krångligt minskar viljan att nyttja sitt bidrag, säger Åsa Severgårdh, vd för Epassi Sweden.
Hur kan arbetsgivare få fler att utnyttja sitt friskvårdsbidrag?
– Det första är enkelhet. Gör det lätt, minska tröskeln att ta steget. Det andra är kommunikation. Var bra ambassadörer internt. Prata om varför det är viktigt med hälsa och visa exempel på de som använder bidraget.
– Det tredje är chefer som är goda exempel och pratar om träning, återhämtning och balans. De skapar en kultur där det känns självklart att man tar hand om sig själv.
Friskvårdsbidragen används också till en mängd olika aktiviteter som inte är träningskort eller massage. Allt från agility med hunden till zonterapi och rökavvänjning.
Vet alla vad de kan använda friskvårdsbidraget till?
– Det är lätt att tro att det alltid handlar om gym men det attraherar inte alla. Man behöver åskådliggöra bredden. Ansvaret ligger på arbetsgivaren att avgöra vad som är friskvård. Men jag tycker de flesta är vidsynta och ser att hälsa och välmående är mer än gym.
I praktiken är vi också många som köpt ett träningskort som samlar damm i lådan. Men det är en annan historia.
Källa: Epassis databas över utnyttjade friskvårdsbidrag i Sverige 2024.
Källa: Epassis databas över utnyttjade friskvårdsbidrag i Sverige 2024.