Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

Förlagsredaktör

Ingela af Geijerstam på Bonnier Fakta hamnade i branschen av en slump. Hon var lärare och ville pröva något nytt. Det blev journalisthögskolan och efter utbildningen fick hon en förfrågan om att bli förlagsredaktör.
Eva Karlsson Publicerad
Ingela af Geijerstam är förlagsredaktör och ser till att manus blir färdig bok.

- Jag tyckte att det lät som en jättebra kombination med mina båda utbildningar.
Hon har arbetat i branschen i tjugo år, tio av dessa som press- och informationsansvarig, de övriga tio som förlagsredaktör.   

Vad jobbar du med just nu?

- En bok om familjen Tessin, de berömda arkitekterna som skapade Drottningholms och Stockholms slott. Den ska komma ut till hösten. Då har jag hållit på med den nästan ett år. Men jag har andra projekt som löper parallellt. På senare tid har det varit kokböcker, en bok om hundraser, en världsatlas. Mest blir det illustrerade böcker.

- Jag har kontakt med författare, fotografiska upphovsmän och formgivare. Texten ska bearbetas och bollas fram och tillbaka. Några bilder behöver kanske tas om. Formgivaren ska sätta samman text och bild. Tillsammans med dem ser jag till att det blir en bra bok av text och bild och illustrationer. Det är ett ganska omfattande arbete.  

Är det ni som söker upp upphovsmännen eller kommer de till er med idéer?

- Både och. Vi kan sitta på redaktionen och säga att det var länge sedan det kom en bra flora över Sveriges blommor. Kommer vi fram till att vi ska göra en letar vi efter upphovsmän som vill jobba med just ett sådant projekt. Men det kan också vara tvärtom, att upphovsmän kommer till oss med en idé eller ett färdigt manus.

Vilka fler arbetsuppgifter har du?

- Jag är med och projekterar och är idégivare. Vi sitter i olika ämnesgrupper och diskuterar fram vad vi vill ha. Korrektur lägger vi oftast utanför förlaget. Jag skriver också säljtexter, katalogtexter och annat som hör till de böcker jag arbetar med.  

Vad har du för arbetstider?

- Vi har så kallade kontorstider med flextid. Den ordinarie tiden är mellan åtta och halvfem men det är ganska fritt. När jag håller på med ren textbearbetning kan jag sitta hemma och jobba koncentrerat. Ibland är det väldigt mycket att göra innan en bok ska gå i tryck, då kan det bli både dag- och kvällsarbete. Sedan är det lite lugnare perioder.  

Kan du koppla av jobbet på fritiden?

- Det tycker jag att jag kan. Jag kan bära jobbet med mig men det är inte på ett negativt sätt. Ska jag komma på en boktitel kan jag gå och gnaga "nä, det där var inte bra", men plötsligt sitter den. Det kan komma på väg hem från jobbet, när jag går ut med hunden eller när som helst.

Berätta om en bra dag på jobbet.

- En bra dag innehåller omväxlande arbetsuppgifter. Jag står en stund vid datorn och jobbar fokuserat med en text. Sedan har jag ett trevligt möte med några positiva upphovsmän. Det finns många härliga bilder och vi kommer på en spännande idé. Jag känner yippie, det kommer att bli en kanonfin bok. Därefter jobbar jag lite fokuserat vid datorn med något annat projekt och så ringer någon trevlig person som har något kul att vidarebefordra. En bra dag är när jag känner att jag har varit kreativ och kommit på bra saker.

... och en dålig.

- Det mest negativa som kan hända mig är en massa datatrassel. Jag är väldigt beroende av datorn. Det kan bli ett slags spiral, man får inte upp ett program, något annat hänger sig. Man känner att man inte kommer någon vart.

Händer det att du och författare bråkar?

- Det ligger inte i vårt uppdrag att bråka, men vi kan hamna i diskussioner med författare. Men inte regelrätta bråk. Det får inte hända. En författare kan ibland av olika anledningar inte leverera i tid och då får vi diskutera och se hur det går att lösa. Sedan kan det vara så att jag tror att vi gör en viss bok medan författaren är inne på ett annat spår. Då måste vi jämka ihop det och komma överens om vilken typ av bok vi håller på med.

Är det skillnad på skönlitterära författare och fackboksförfattare?

- Skönlitterära författare är textmänniskor. De har valt att ägna sitt liv åt texten och har en vision att förmedla.  

- Våra fackboksförfattare är inte alltid textmänniskor. De är jätteduktiga på sitt område men alla skriver inte lika bra. En del är medvetna om det, och vill ha hjälp. Andra tror att de är bättre än vad de faktiskt är. Då får man gå en gyllene medelväg. Trots att man tvungen att skriva om stora partier eller strukturera om så att det passar i bokform får man försöka göra det på ett sätt att man inte trampar på någons tår.

Ta ni åt er av dålig kritik i tidningarna?

- Ibland ser vi recensioner och tänker att nu har de läst som fan läser Bibeln, det där håller jag verkligen inte med om. Men det är individuella tyckare. Man blir naturligtvis glad av en bra recension. Det man kan ta åt sig av rent personligt är om det står att boken är slarvigt redigerad eller att förlaget borde ha korrekturläst den bättre. Då är det en kritik mot det egna arbetet som man måste ta till sig. Ingen vill släppa ifrån sig ett slarvigt jobb.

Vilka genrer säljer bra och mindre bra?

- Ett tag hade vi en trädgårdsboksboom men nu har marknaden mättats lite grann och då är vi mer restriktiva. Folk har väl fyllt sina bokhyllor med trädgårdsböcker. Vinböcker var populärt för några år sedan, men nu går det inte att sälja böcker om vin. Något som har hållit sig otroligt länge är kokböcker och det verkar inte mattas. Ryktet säger att det kommer ut en kokbok varje dag i Sverige, det vill säga 365 om året. De säljer som smör.

Vilka egenskaper är bra att ha i ditt yrke?

- Man ska vara en gnet, alltså man ska stå ut med att peta i texter och flytta på kommatecken och närläsa. Man får inte tycka att det är tråkigt. Man ska också vara lyhörd och smidig eftersom man har att göra med så många olika upphovsmän. Det får inte bli en kamp innan boken är färdig. Sen ska man ha känsla för form och bilder, speciellt om man jobbar med fackböcker.

Har du några råd till den som vill bli förlagsredaktör?

- Man ska vara road av litteratur och känna att man har de här egenskaperna som jag har pratat om. Det kan vara bra att läsa förlagskunskap på universitetet så att man får ett hum om vad förlagsvärlden innebär. Det finns ingen formell examen. Här finns en blandning av människor. En del är som jag, de har gått journalistutbildningen. De allra flesta har läst litteraturhistoria och några har gått kulturvetarlinjen. De flesta jag känner i branschen trivs väldigt bra.

Det låter som ett drömjobb.

- Ja. Eftersom jag har blivit kvar så länge så måste jag tycka att det är himla kul för annars hade jag sökt mig någon annanstans. När jag jobbade som press- och informationsansvarig tyckte jag det var jättekul, men när jag kände mig mätt på det var det naturligt för mig arbeta praktiskt med böckerna igen. Antagligen är det här mitt drömjobb.

Är du nöjd med din lön?

- Nej, lönen är baksidan av den här medaljen. En medianlön ligger på 25 000 - 26 000 kronor. Och då är det inte ingångslön jag pratar om. Man kan ha jobbat i många år och inte tjäna mer. Med tanke på att förlagsredaktörer är hängivna sina jobb och duktiga inom sina arbetsområden och dessutom har höga akademiska utbildningar så känns det inte alls bra.  

Men ni får åtminstone en massa böcker gratis?

- Nej, egentligen inte. Det beror på vilket förlag man arbetar på. En del är generösa och då kan man säkert få hela utgivningen, andra är mer restriktiva. Inom Bonnierförlagen kan vi köpa böckerna i vår egen bokhandel för ett så kallat F- pris. Det är det pris som bokhandeln betalar.  

Fakta

Medianlönen är 25 000 - 26 000 kronor för erfarna förlagsredaktörer, enligt Ingela af Geijerstam, förlagsredaktör och klubbordförande i Bonniers tjänstemannaklubb. Ingångslönen ligger runt 22 000 - 23 000.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Kvinna sitter på huk och tittar på en hund, som tittar tillbaka på henne
Hundträning kan räknas som friskvård, men arbetsgivaren gör bedömningen. Emmelie Tilly får bidrag för att träna hunden Exa på Botkyrka Brukshundklubb. Foto: Anders G Warne

Det är en halvsolig dag när Kollega möter upp teamledaren Emmelie Tilly och hennes ena hund, schäfertiken Exa, på Botkyrka Brukshundklubb. I dag ska matte och hund träna brukslydnad, som ingår i hundsporten bruksspår.

Bruksspår innebär att hunden lär sig följa en människodoft i terräng och hitta apporter, alltså utplacerade föremål. Emmelie Tilly har även hönsehunden Ebbe som hon tränar hundsporten specialsök med. Den går ut på att hunden söker efter och markerar en specifik doft i olika miljöer, exempelvis rum, fordon eller utomhusområden.

Hundträningen ger både motion och återhämtning

Emmelie Tilly, porträttbild
Emmelie Tilly. Foto: Anders G Warne.

Emmelie Tilly och hennes hundar tränar två , tre gånger i veckan. Delar av kursavgiften finansierar hon med sitt friskvårdsbidrag.

– Att träna med sin hund är klockren friskvård och jag kan verkligen rekommendera hundägare att använda bidraget till hundsport.

– Man rör sig mycket, är ute i naturen och det är mentalt väldigt avstressande eftersom du bara fokuserar på hunden och kommunikationen er emellan.

Men hon har inte alltid kunnat använda friskvårdspengen på det här sättet. På sin tidigare arbetsplats fick hon avslag till att träna sina hundar. Varför hon blev nekad fick hon aldrig reda på, men hon tror att en anledning kunde vara att arbetsgivaren själv inte kände till sporten eller hade hund.

Förra jobbet sa nej, nya arbetsgivaren sa ja

När Emmelie Tilly i höstas bytte arbetsgivare och hamnade på en hundvänlig arbetsplats var det inga problem att få friskvårdsbidraget hon önskade.

Det var genom sin lokala hundklubb som hon fick reda på att man kunde ansöka om friskvårdsbidrag för att träna sina hundar.

– Det finns en mängd träningsformer man kan göra med sin hund men jag tror att agility (där hunden springer en hinderbana, red:s anm) är vanligast att få friskvårdsbidrag för då det har stått på Skatteverkets specifika lista länge, till skillnad från andra hundsporter.

Skatteverkets lista är borta, men reglerna finns kvar

Listan med exempel på godkända friskvårdsaktiviteter avskaffades dock av Skatteverket för några år sedan. Ansvaret att bedöma vad som räknas som friskvård flyttades från myndigheten till arbetsgivarna. Det enda kravet nu är att det måste handla om motion, kostrådgivning, hälsofrämjande eller avstressande aktiviteter/behandlingar.

Men fullt så enkelt är det alltså inte. Olika aktiviteter kan tolkas på olika sätt beroende på arbetsgivare.

– Så ska det såklart inte vara. Hundsporter är friskvård, det borde varje arbetsgivare förstå, säger Emmelie Tilly.

Regler för friskvårdsbidrag

• Arbetsgivaren bestämmer – utifrån den praxis och lagstiftning som finns – om personalen ska erbjudas ett friskvårdsbidrag.

• Alla i personalen ska erbjudas samma villkor.

• Du får använda friskvårdsbidraget till aktiviteter med inslag av motion eller för behandling som är avstressande eller motverkar ömhet och stelhet.

• Du kan också använda det till kostrådgivning och rådgivning i samband med rökavvänjning.

• Du får inte använda friskvårdsbidraget för att hyra eller köpa utrustning, för medlemsavgifter, teorikurser, diplom, hälsovård, sjukvård eller skönhetsvård.

• Bidraget är på maximalt 5 000 kronor per år.

• För aktiviteter utan inslag av motion, till exempel massage, får aktiviteten kosta maximalt 1 000 kronor per tillfälle för att vara av mindre värde och skattefritt.

Källa och mer info: Skatteverket

Hälsa

Så minskar du drickandet efter sommaren

Vi dricker mer alkohol under sommaren än under resten av året. När semestern är slut är det smart att återgå till gamla vanor. Här är tipsen som hjälper dig att dricka mindre.
Elisabeth Brising, David Österberg Publicerad 3 augusti 2026, kl 06:01
Personer som grillar och skålar
Blev det lite för många glas vin under semestern? Här är sex tips som hjälper dig att minska din alkoholkonsumtion. Eller är det kanske dags för en vit månad? Colourbox

Systembolagets försäljning är som högst under juni, juli och augusti. Sommar, ledighet och grillkvällar leder lätt till fler öl, drinkar och rosévinsglas än annars. Enligt en undersökning från organisationen IQ dricker fyra av tio varannan dag eller oftare under semestern.

De flesta klarar att öka sin alkoholkonsumtion tillfälligt utan att hamna i ett riskbruk. Om det är svårt kan det vara smart att reflektera kring varför du dricker, enligt Moa Carlstedt, behandlare på öppenvården i Malmö.

– Funktionen av alkohol är olika för alla vi möter, men det kan vara bra att reflektera kring: Varför dricker jag? I vilka situationer? Undviker du att göra saker du behöver eller vill eller tycker du att det är svårt att hålla dig till planen för hur mycket du tänkt dricka, har hon tidigare sagt till Kollega.

Tips för att minska alkoholkonsumtion

Hon har sex tips för den som vill minska sin alkoholkonsumtion efter semestern:

  • Kartlägg hur drickandet sett ut under semestern. Hur har det sett ut senaste veckan?
  • Hur skulle du vilja att det ser ut?
  • Gör en tydlig konkret plan. Sätt upp egna mål för antal glas per vecka och vid vilka tillfällen.
  • Planera in aktiviteter som inte är alkoholrelaterade som träning eller andra fritidsintressen utan alkohol.
  • Varva alkohol med goda alkoholfria alternativ.
  • Om du märker att det är svårt att minska drickandet – sök hjälp och stöd. 

Ta en vit månad efter sommaren

Ett annat alternativ är att ta en vit månad. Även det ger en möjlighet att reflektera över ditt drickande och kanske förändra dina vanor. Dessutom ger en vit månad positiva och mätbara förändringar för både den fysiska och psykiska hälsan.

– Du blir mer alert, klarare i tanken och sover bättre. Minnet såväl som det rationella tänkandet förbättras. En vit månad ger genomgående positiva fysiska förändringar. Blodtryck och kolesterol, som är riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdomar sjunker. Levervärdena blir bättre. Dessutom håller de goda effekterna i sig under sig lång tid, har Sven Andréasson, professor emeritus och verksam vid Riddargatan 1, en mottagning för alkohol och hälsa i Stockholm, tidigare sagt till Kollega.

5 fördelar med en alkoholpaus

1. Hjärnan får vila. Alkohol leder till förändringar i hjärnan och i princip alla funktioner påverkas. Men hjärnan återhämtar sig i de flesta fall.

2. Bättre psykiskt mående. Du blir piggare och får mer gjort. Oro, ångest och depression dämpas.

3. Bättre sömn. Alkohol gör att sömnen blir ytligare och den välgörande djupsömnen försvinner. Det gör att du blir trött dagen efter.

4. Mer frihet. Det finns saker du inte kan göra när du har druckit, som att köra bil eller gå på gym. Många undviker också andra människor när de druckit. Handlingsfriheten ökar när du är nykter.

5. Bättre hälsa. Redan efter någon vecka märker du förbättringar när det gäller exempelvis blodtryck och långdragna infektioner.

Källa: Riddargatan 1