- Jag tyckte att det lät som en jättebra kombination med mina båda utbildningar.
Hon har arbetat i branschen i tjugo år, tio av dessa som press- och informationsansvarig, de övriga tio som förlagsredaktör.
Vad jobbar du med just nu?
- En bok om familjen Tessin, de berömda arkitekterna som skapade Drottningholms och Stockholms slott. Den ska komma ut till hösten. Då har jag hållit på med den nästan ett år. Men jag har andra projekt som löper parallellt. På senare tid har det varit kokböcker, en bok om hundraser, en världsatlas. Mest blir det illustrerade böcker.
- Jag har kontakt med författare, fotografiska upphovsmän och formgivare. Texten ska bearbetas och bollas fram och tillbaka. Några bilder behöver kanske tas om. Formgivaren ska sätta samman text och bild. Tillsammans med dem ser jag till att det blir en bra bok av text och bild och illustrationer. Det är ett ganska omfattande arbete.
Är det ni som söker upp upphovsmännen eller kommer de till er med idéer?
- Både och. Vi kan sitta på redaktionen och säga att det var länge sedan det kom en bra flora över Sveriges blommor. Kommer vi fram till att vi ska göra en letar vi efter upphovsmän som vill jobba med just ett sådant projekt. Men det kan också vara tvärtom, att upphovsmän kommer till oss med en idé eller ett färdigt manus.
Vilka fler arbetsuppgifter har du?
- Jag är med och projekterar och är idégivare. Vi sitter i olika ämnesgrupper och diskuterar fram vad vi vill ha. Korrektur lägger vi oftast utanför förlaget. Jag skriver också säljtexter, katalogtexter och annat som hör till de böcker jag arbetar med.
Vad har du för arbetstider?
- Vi har så kallade kontorstider med flextid. Den ordinarie tiden är mellan åtta och halvfem men det är ganska fritt. När jag håller på med ren textbearbetning kan jag sitta hemma och jobba koncentrerat. Ibland är det väldigt mycket att göra innan en bok ska gå i tryck, då kan det bli både dag- och kvällsarbete. Sedan är det lite lugnare perioder.
Kan du koppla av jobbet på fritiden?
- Det tycker jag att jag kan. Jag kan bära jobbet med mig men det är inte på ett negativt sätt. Ska jag komma på en boktitel kan jag gå och gnaga "nä, det där var inte bra", men plötsligt sitter den. Det kan komma på väg hem från jobbet, när jag går ut med hunden eller när som helst.
Berätta om en bra dag på jobbet.
- En bra dag innehåller omväxlande arbetsuppgifter. Jag står en stund vid datorn och jobbar fokuserat med en text. Sedan har jag ett trevligt möte med några positiva upphovsmän. Det finns många härliga bilder och vi kommer på en spännande idé. Jag känner yippie, det kommer att bli en kanonfin bok. Därefter jobbar jag lite fokuserat vid datorn med något annat projekt och så ringer någon trevlig person som har något kul att vidarebefordra. En bra dag är när jag känner att jag har varit kreativ och kommit på bra saker.
... och en dålig.
- Det mest negativa som kan hända mig är en massa datatrassel. Jag är väldigt beroende av datorn. Det kan bli ett slags spiral, man får inte upp ett program, något annat hänger sig. Man känner att man inte kommer någon vart.
Händer det att du och författare bråkar?
- Det ligger inte i vårt uppdrag att bråka, men vi kan hamna i diskussioner med författare. Men inte regelrätta bråk. Det får inte hända. En författare kan ibland av olika anledningar inte leverera i tid och då får vi diskutera och se hur det går att lösa. Sedan kan det vara så att jag tror att vi gör en viss bok medan författaren är inne på ett annat spår. Då måste vi jämka ihop det och komma överens om vilken typ av bok vi håller på med.
Är det skillnad på skönlitterära författare och fackboksförfattare?
- Skönlitterära författare är textmänniskor. De har valt att ägna sitt liv åt texten och har en vision att förmedla.
- Våra fackboksförfattare är inte alltid textmänniskor. De är jätteduktiga på sitt område men alla skriver inte lika bra. En del är medvetna om det, och vill ha hjälp. Andra tror att de är bättre än vad de faktiskt är. Då får man gå en gyllene medelväg. Trots att man tvungen att skriva om stora partier eller strukturera om så att det passar i bokform får man försöka göra det på ett sätt att man inte trampar på någons tår.
Ta ni åt er av dålig kritik i tidningarna?
- Ibland ser vi recensioner och tänker att nu har de läst som fan läser Bibeln, det där håller jag verkligen inte med om. Men det är individuella tyckare. Man blir naturligtvis glad av en bra recension. Det man kan ta åt sig av rent personligt är om det står att boken är slarvigt redigerad eller att förlaget borde ha korrekturläst den bättre. Då är det en kritik mot det egna arbetet som man måste ta till sig. Ingen vill släppa ifrån sig ett slarvigt jobb.
Vilka genrer säljer bra och mindre bra?
- Ett tag hade vi en trädgårdsboksboom men nu har marknaden mättats lite grann och då är vi mer restriktiva. Folk har väl fyllt sina bokhyllor med trädgårdsböcker. Vinböcker var populärt för några år sedan, men nu går det inte att sälja böcker om vin. Något som har hållit sig otroligt länge är kokböcker och det verkar inte mattas. Ryktet säger att det kommer ut en kokbok varje dag i Sverige, det vill säga 365 om året. De säljer som smör.
Vilka egenskaper är bra att ha i ditt yrke?
- Man ska vara en gnet, alltså man ska stå ut med att peta i texter och flytta på kommatecken och närläsa. Man får inte tycka att det är tråkigt. Man ska också vara lyhörd och smidig eftersom man har att göra med så många olika upphovsmän. Det får inte bli en kamp innan boken är färdig. Sen ska man ha känsla för form och bilder, speciellt om man jobbar med fackböcker.
Har du några råd till den som vill bli förlagsredaktör?
- Man ska vara road av litteratur och känna att man har de här egenskaperna som jag har pratat om. Det kan vara bra att läsa förlagskunskap på universitetet så att man får ett hum om vad förlagsvärlden innebär. Det finns ingen formell examen. Här finns en blandning av människor. En del är som jag, de har gått journalistutbildningen. De allra flesta har läst litteraturhistoria och några har gått kulturvetarlinjen. De flesta jag känner i branschen trivs väldigt bra.
Det låter som ett drömjobb.
- Ja. Eftersom jag har blivit kvar så länge så måste jag tycka att det är himla kul för annars hade jag sökt mig någon annanstans. När jag jobbade som press- och informationsansvarig tyckte jag det var jättekul, men när jag kände mig mätt på det var det naturligt för mig arbeta praktiskt med böckerna igen. Antagligen är det här mitt drömjobb.
Är du nöjd med din lön?
- Nej, lönen är baksidan av den här medaljen. En medianlön ligger på 25 000 - 26 000 kronor. Och då är det inte ingångslön jag pratar om. Man kan ha jobbat i många år och inte tjäna mer. Med tanke på att förlagsredaktörer är hängivna sina jobb och duktiga inom sina arbetsområden och dessutom har höga akademiska utbildningar så känns det inte alls bra.
Men ni får åtminstone en massa böcker gratis?
- Nej, egentligen inte. Det beror på vilket förlag man arbetar på. En del är generösa och då kan man säkert få hela utgivningen, andra är mer restriktiva. Inom Bonnierförlagen kan vi köpa böckerna i vår egen bokhandel för ett så kallat F- pris. Det är det pris som bokhandeln betalar.
Fakta
Medianlönen är 25 000 - 26 000 kronor för erfarna förlagsredaktörer, enligt Ingela af Geijerstam, förlagsredaktör och klubbordförande i Bonniers tjänstemannaklubb. Ingångslönen ligger runt 22 000 - 23 000.
