Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Prenumererar du inte redan på Kollegas utmärkta nyhetsbrev?
Då kan du anmäla dig via länken så får du alla Kollegas bästa nyheter och tips direkt i din inkorg - varje vecka.
Fiffigt va?
Är du medlem i Unionen? Prenumererar du inte redan på Kollegas utmärkta nyhetsbrev?
Då kan du anmäla dig via länken så får du alla Kollegas bästa nyheter och tips direkt i din inkorg - varje vecka.
Fiffigt va?
Annie Seel, som tidningen Kollega porträtterar i nr 2/08, lever ett hektiskt liv och tar, som hon säger "allt på volley". Hon har en egen reklambyrå och håller ofta föredrag. Däremellan försöker hon träna och tävla. Nu senast skulle hon ha medverkat i Dakarrallyt som dock blev inställt på grund av terrorhot.
Mat är ingen stor sak för henne.
- Om jag ska träna på förmiddagen så är det viktiga vad jag åt på middagen dagen före, inte om jag äter frukost. Jag blir mätt på fett. Jag äter fett, proteiner och grönsaker och någon gång smörgås, men då vill jag ha riktigt grovt bröd, jag har ju finskt påbrå.
Annie Seel förnekar sig aldrig något men hon använder inte lightprodukter, halvfabrikat, sötningsmedel, kosttillskott, måltidsersättning. Hon skrattar:
- Alla blir helt galna när jag ute och reser. Jag kan gå en hel dag utan att äta. Jag tänker inte ens på mat.
Först vid 35 års ålder blev Annie Seel, som fyller 40 år i höst, en sporttjej. Men även innan åt hon fett och lite kolhydrater. Hon poängterar att hon tydligt märkt att om hon äter mer kolhydrater så blir hon direkt mer hungrig och äter mer och oftare.
Kostrådgivaren Anneli Nysted Westman menar att kroppen i princip har två lägen, det ena bryter ner fett och muskler och det andra bygger upp fett och muskler.
- I extrema lägen, som under Annies tävlingar, gäller det att få i sig så mycket energi som möjligt när man väl har chansen. Det hon har märkt, att fett håller henne mätt länge, är helt riktigt eftersom det gör det möjligt att med en rimlig mängd mat få i sig väldigt mycket energi (kalorier). Att bara äta två gånger per dygn är däremot inte optimalt, men människokroppen är väldigt bra på att anpassa sig till den kost den får.
Annie Seel är 163 cm lång och väger 53 kilo, alltså knappt en tredjedel av vad hennes tävlingshoj väger. Före långa krävande tävlingar, som Dakarrallyt, försöker hon gå upp i vikt men brukar inte lyckas.
- Jag tror att Annie gör en miss när hon försöker gå upp i vikt. Det är kolhydraterna som signalerar för kroppen att nu är det inlagring/uppbyggnad som gäller, och med hennes kolhydratfattiga kost blir det svårt att få mer muskel- eller fettvävnad. Framför allt efter träning är det bra med bröd/frukt/pasta för att få stopp på nedbrytningen och i stället reparera och bygga mera muskler, säger Anneli Nysted Westman.
Annie Seel tycker att Anneli Nysted Westman missar att det finns kolhydrater i annat än bröd och pasta. Till exempel i rotsaker som hon äter.
- Och det där att man ska äta så himla regelbundet ofta. Problemet är att vi moderna människor inte har fattat att äta fem sex gånger om dagen inte innebär fem sex fulla måltider.
Är du trött? Studier visar att 80 till 90 procent upplevt störd sömn de senaste två veckorna. Med för lite sömn ökar risken för ohälsa och vissa sjukdomar.
På vintern är det extra mörkt och svårt att få tillräckligt med det dagsljus som behövs för att kroppens klocka ska funka optimalt. Studier har visat att de som lever i takt med ljuset i naturen får en mer stabil dygnsrytm, enligt sömnforskare vid Stockholms universitet.
Vi sitter dessutom gärna uppe sent på kvällarna med våra tända lampor och skärmar med blått ljus, vilket också kan göra det än svårare att somna.
Lampor ger inte samma våglängder av ljus som solens direkta strålar. Därför rekommenderas vi nordbor att gå ut och ta in dagsljus varje dag, särskilt på morgon och förmiddag, för att främja balans mellan vakenhet och sömn.
Källa: Forskare i psykologi vid Stockholms universitet.
Så får du bättre sömn, su.se
Sömnbrist kan, om den pågår länge, eller är mycket allvarlig, öka risken för olyckor och sjukdomar.
Källor: Hjärnfonden, 1177.se och sömnforskare vid Stockholms universitet.
Nu är det hög tid att utnyttja friskvårdsbidraget innan året är slut. De flesta använder det till ett gym- eller träningskort. Att lägga sig på massagebänken eller träffa en PT eller kostrådgivare är också populärt. Det visar företaget Epassis databas över använda ersättningar förra året.
Det är arbetsgivaren som avgör vad som är en godkänd aktivitet. Det gör att även udda grenar som gokart, bodyflight och agility kvalat in i använda förmåner senaste året enligt Epassi, som har en databas med cirka en miljon svenskars jobbförmåner.
Men en enorm del av friskvårdsbidragen brinner inne. Omkring en tredjedel av ersättningarna varje år enligt Epassi Sweden. Det handlar om miljontals kronor i anställdas förmåner som varje år blir outnyttjade.
Varför brinner så stor del av friskvårdsbidraget inne?
– En av de vanligaste anledningarna är att man glömmer det. En annan är att så fort något upplevs som lite krångligt minskar viljan att nyttja sitt bidrag, säger Åsa Severgårdh, vd för Epassi Sweden.
Hur kan arbetsgivare få fler att utnyttja sitt friskvårdsbidrag?
– Det första är enkelhet. Gör det lätt, minska tröskeln att ta steget. Det andra är kommunikation. Var bra ambassadörer internt. Prata om varför det är viktigt med hälsa och visa exempel på de som använder bidraget.
– Det tredje är chefer som är goda exempel och pratar om träning, återhämtning och balans. De skapar en kultur där det känns självklart att man tar hand om sig själv.
Friskvårdsbidragen används också till en mängd olika aktiviteter som inte är träningskort eller massage. Allt från agility med hunden till zonterapi och rökavvänjning.
Vet alla vad de kan använda friskvårdsbidraget till?
– Det är lätt att tro att det alltid handlar om gym men det attraherar inte alla. Man behöver åskådliggöra bredden. Ansvaret ligger på arbetsgivaren att avgöra vad som är friskvård. Men jag tycker de flesta är vidsynta och ser att hälsa och välmående är mer än gym.
I praktiken är vi också många som köpt ett träningskort som samlar damm i lådan. Men det är en annan historia.
Källa: Epassis databas över utnyttjade friskvårdsbidrag i Sverige 2024.
Källa: Epassis databas över utnyttjade friskvårdsbidrag i Sverige 2024.