Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

Att bo på båt

Jenny Ahlbergs hem var en gång ett militärt minfartyg. Häftigt, säger folk. Själv var hon varken intresserad eller imponerad när hennes arbetskamrat för sex år sedan berättade att han bodde på en båt. Men sedan började de lära känna varandra.
Eva Karlsson Publicerad

- Första gången jag kom hem till Mats på båten lade jag märke till att det fanns väldigt mycket kvar att renovera, men då var jag redan så kär att jag inte såg några bekymmer alls.

- Jag förstod inte hur mycket tid det skulle ta, hur mycket pengar det skulle kosta eller hur mycket mekande som skulle till.

Den trettiotvå meter långa M/S Linnea Bladner ligger vid Söder Mälarstrand i Stockholm. Paret Ahlberg har tillsammans gjort kök, badrum, sovrum och det stora vardagsrummet som hade plats att hysa sextiofem gäster när de gifte sig.

Hur är det att bo i ett gungande hem?

- Det är framför allt svallvågor från andra båtar som får det att gunga, det är sällan att det blåser så mycket att man blir störd. Inget brukar ramla ner eller omkull men takkronan rör sig hela tiden. Utom när vi är fastfrusna på vintern.

Blir ni sjösjuka ibland?

- Det har hänt men det beror på att man samtidigt har varit hungrig. Jag har köpt några armband mot illamående som är bra att ha när vi får åksjuka gäster.

Hur fungerar det med vatten och avlopp?

- Numera har vi kommunalt vatten och avlopp, tidigare hade vi en septiktank till toan och en vattentank som vi fick fylla från en vattenpost på gatan var tredje vecka. Elströmmen får vi från ett elskåp på kajen. Vi har allt: tvättmaskin, diskmaskin, trådlöst internet och digitalbox till tv:n. 

Är det billigare att bo på en båt än i en lägenhet i motsvarande storlek och läge?

- Många blir förblindade av att det kostar tretusen i månaden att ha en kajplats, men vi har ju också lån för båten och renoveringen, samt höga kostnader för underhåll. Vi behöver ha flera försäkringar som är väldigt dyra. Även eluppvärmningen är jättedyr och vart femte år måste vi ta båten till en torrdocka för att underhålla skrovet. 

Kör ni båten själva?

- Vi måste ha hjälp och vara minst fyra fem personer, den är stor och svårmanövrerad. I somras körde vi den några hundra meter när vi bytte kajplats och för två och ett halvt år sedan körde vi den till ett varv på Djurgården.

- Det tog sex dagar att högtryckstvätta och måla skrovet. Många hjälpte oss. Det är nästan trehundra kvadratmeter yta som man måste göra ordning.

Kunde ni bo kvar?

- Ja, allt var som vanligt, fast det var stilla och vi hade en annan utsikt.

Använder ni båtuttryck hemma? 

- Efter att vi byggt lådor över alla farliga saker i styrhytten använder vår dotter Elvira det som sitt rum, och ordet styrhytten använder vi fortfarande men annars säger vi golv och kök och så vidare. Vi är inga båtmänniskor och har inga knoptavlor eller fyrar på väggarna. Vi råkar bara bo på en båt.  

Vad är sämst med att bo som ni gör?

- Det är jättefint och praktiskt att bo mitt i stan, men det kan vara mycket avgaser och det är långt till naturen. Ett tag tänkte vi flytta vårt hem men samtidigt visste vi att om vi ger upp vår kajplats så får vi inte tillbaka den. Det är rätt hett att ligga här.

- På ett sätt var det bättre när båten låg längs med kajen som den gjorde tidigare. Då hade vi visserligen mer insyn från gatan men vi hade också en hel sida mot vattnet och Riddarfjärden. Nu ligger vi stävförtöjda, alltså med fören mot kaj, och det är nära till grannarna. Styrbord om oss ligger en lika lång båt som oss och har fönster i samma höjd. Det är bara fyra meter mellan oss och man ser lätt in till varandra. 

Vad är bäst?

- Vi badar ofta från båten på sommaren, jag älskar att bada. Vattnet är väldigt mörkt men vid förra stället kunde jag dyka för där hade vi haft dykare som hade undersökt djupet. Här vågar jag inte, det kan ju ligga ett gammalt bilvrak eller vad som helst som sticker upp. Men det går bra att gå i från badstegen.

- Vi har haft havsörn och man kan se laxen slå i vattnet. Tillsammans med grannen har vi en liten båt med snurra så vi kan ge oss ut på små utflykter när vi vill.

- När isen kommer blir allt stilla. Då kan man gå ut och promenera på fjärden. 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Hälsa

Amelia är introvert på supersocialt jobb

Amelia Lesniewicz är introvert. Ändå har hon ett socialt yrke som HR-specialist.
– Fika kan jag hoppa över många gånger, säger hon.
Elisabeth Brising Publicerad 19 augusti 2025, kl 06:01
Amelia Lesniewicz
Amelia Lesniewicz är introvert i ett socialt yrke som rekryterare. Det gör att hon behöver avskärma sig i bland för att värna sin energi genom att jobba hemma, eller hoppa fikan. Hon pratar sällan om sitt privatliv med kollegor. Foto: Johan Bäverman

Som ung kände sig Amelia Lesniewicz lite annorlunda och blyg. Först i vuxen ålder har hon insett att hon är introvert med stort behov av egen tid och mindre social kontakt än extroverta. 

– Jag har en rik inre värld och behöver vara själv för att reflektera och ladda batterierna. Jag älskar människor, men privat är jag en person som gärna tar det lugnare, säger hon. 

Hon har ingen full social kalender på fritiden, hoppar gärna över fika och gillar att vara hemma, läsa och skriva. Genom åren har hon läst om introverta personer och känt igen sig i personlighetsdraget. 

– Nu förstår jag mig själv. Jag behöver mitt space och det är viktigare än en social kalender, säger hon. 

”Jobbet är ett sätt för mig att bli inkluderad”

Arbetet inom HR med människorna på en arbetsplats står i skarp kontrast till hennes privata personlighet. 

Amelia Lesniewicz.
Amelia Lesniewicz. Foto: Johan Bäverman

– Jobbet är ett sätt för mig att bli inkluderad i ett sammanhang, även om jag är den som är lite utanför, säger Amelia Lesniewicz. 

Hon har arbetat på flera arbetsplatser inom HR genom åren och tror hon uppfattas som mer social på jobbet än hon känner sig. 

– Vi går alla in i olika roller och identifierar oss med en jobbidentitet. Den privata delen lämnar jag hemma. Jag vet vilka förväntningar som finns på mig i mitt yrke och levererar, men jag springer inte på stan och träffar kompisar efter jobbet. 

Hon är inte heller den som berättar om privatlivet på arbetsplatsen, möjligen för enstaka kollegor om en genuin vänskap växt fram. 

– Annars försöker jag hålla det livet utanför. 

Anpassar arbetsmiljön avskärmar sig 

För att trivas i ett socialt jobb behöver hon planera dagarna utifrån sitt behov av att avskärma sig lite från andra för att få ny energi. Har hon hållit en halvdagsutbildning behöver hon jobba hemma dagen därpå.

Hybridarbetet två dagar i veckan har bara varit positivt för henne. Efter pandemin insåg hon hur mycket energi det tog att bege sig till kontoret varje dag. 

– Jag är mer effektiv hemma. Så känner nog många, men särskilt introverta, säger hon.

Amelias tycker inte att hennes lågmälda personlighet hindrat henne i arbetssökandet. Hon har alltid kunnat marknadsföra sig och är inte blyg. 

– Jag är mig själv och framhäver mina förmågor. Jag vet vad jag går för, vet mina kompetenser och är trygg i mig själv. 

Har du någonsin känt dig förbigången på jobbet som introvert?

– Ja, det har kanske hänt att jag har haft en idé som jag delat med mig till någon och den personen har tagit vidare min idé till ett möte.  

Att prata på ett gruppmöte spontant är inget hon gillar, men hon har övat. 

– Jag är mycket modigare och mer medveten i dag. 

”Fika kan jag hoppa över många gånger”

En annan utmaning är att jobba i öppna sorliga kontorslandskap. 

– Jag sätter mig gärna i ett eget rum. Jag kan inte ha någon som pratar med mig konstant eller avbryter mig, vilket vi tyvärr många gånger gör i landskap. 

Fikar du på jobbet?

– Fika kan jag hoppa över många gånger, särskilt i ett nyare sammanhang. Då sitter jag hellre vid min skärm och säger ”jag har mycket att göra”.

Äter du gemensam lunch?

– Ja, jag tycker om att luncha med mina kollegor, men jag går ut och äter själv ibland.

Har inte sagt något på jobbet

Amelia Lesniewicz
Amelia Lesniewicz är HR-specialist. Foto: Johan Bäverman

Amelia Lesniewicz har aldrig sagt på jobbet att hon ser sig som introvert. 

– De hade blivit förvånade, jag går in i mina jobbroller, tycker om människor och uppfattas nog som social, säger hon. 

Men hon lyssnar hellre än hon pratar och lyfter fram styrkorna med en mer lågmäld social kompetens. 

– Jag är analytisk och reflekterad, har empati och förståelse för helheten. Jag kan se saker ur andras perspektiv och hitta bra lösningar. 

 Viktigt att se introverta vid rekrytering

Att vara introvert är inget att skämmas för, tycker hon, tvärtom. 

– Det är inte fult eller dåligt. Jag är lika bra i mitt yrke för det. 

I yrket som rekryterare tänker hon också på att det kan vara klokt att träffa en mer tystlåten person flera gånger för att få en reell uppfattning om kandidaten. 

– Jag som rekryterare har ett ansvar att inkludera introverta och få dem att känna sig trygga på intervjun i en miljö som passar dem. En enda intervju kanske inte säger allt, då kanske vi missgynnar någon som är jätteduktig.

Testa dig: Är du introvert? 

Vad brukar du göra när du inte behöver göra något alls? 

  1. Lägger mig i badkaret med en bok.
  2. Ringer / messar en kompis.
  3. Svårt att välja. Beror på. 

Svar: 1) Du är troligen introvert. 2) Du är troligen extrovert 3) Du är troligen ambivert – mitt emellan. Obs: Testet ger bara en fingervisning.

Läs mer: Handbok för introverta: karriären, familjen, relationerna av Linus Jonkman