Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

Att bo på båt

Jenny Ahlbergs hem var en gång ett militärt minfartyg. Häftigt, säger folk. Själv var hon varken intresserad eller imponerad när hennes arbetskamrat för sex år sedan berättade att han bodde på en båt. Men sedan började de lära känna varandra.
Eva Karlsson Publicerad 9 december 2011, kl 12:43

- Första gången jag kom hem till Mats på båten lade jag märke till att det fanns väldigt mycket kvar att renovera, men då var jag redan så kär att jag inte såg några bekymmer alls.

- Jag förstod inte hur mycket tid det skulle ta, hur mycket pengar det skulle kosta eller hur mycket mekande som skulle till.

Den trettiotvå meter långa M/S Linnea Bladner ligger vid Söder Mälarstrand i Stockholm. Paret Ahlberg har tillsammans gjort kök, badrum, sovrum och det stora vardagsrummet som hade plats att hysa sextiofem gäster när de gifte sig.

Hur är det att bo i ett gungande hem?

- Det är framför allt svallvågor från andra båtar som får det att gunga, det är sällan att det blåser så mycket att man blir störd. Inget brukar ramla ner eller omkull men takkronan rör sig hela tiden. Utom när vi är fastfrusna på vintern.

Blir ni sjösjuka ibland?

- Det har hänt men det beror på att man samtidigt har varit hungrig. Jag har köpt några armband mot illamående som är bra att ha när vi får åksjuka gäster.

Hur fungerar det med vatten och avlopp?

- Numera har vi kommunalt vatten och avlopp, tidigare hade vi en septiktank till toan och en vattentank som vi fick fylla från en vattenpost på gatan var tredje vecka. Elströmmen får vi från ett elskåp på kajen. Vi har allt: tvättmaskin, diskmaskin, trådlöst internet och digitalbox till tv:n. 

Är det billigare att bo på en båt än i en lägenhet i motsvarande storlek och läge?

- Många blir förblindade av att det kostar tretusen i månaden att ha en kajplats, men vi har ju också lån för båten och renoveringen, samt höga kostnader för underhåll. Vi behöver ha flera försäkringar som är väldigt dyra. Även eluppvärmningen är jättedyr och vart femte år måste vi ta båten till en torrdocka för att underhålla skrovet. 

Kör ni båten själva?

- Vi måste ha hjälp och vara minst fyra fem personer, den är stor och svårmanövrerad. I somras körde vi den några hundra meter när vi bytte kajplats och för två och ett halvt år sedan körde vi den till ett varv på Djurgården.

- Det tog sex dagar att högtryckstvätta och måla skrovet. Många hjälpte oss. Det är nästan trehundra kvadratmeter yta som man måste göra ordning.

Kunde ni bo kvar?

- Ja, allt var som vanligt, fast det var stilla och vi hade en annan utsikt.

Använder ni båtuttryck hemma? 

- Efter att vi byggt lådor över alla farliga saker i styrhytten använder vår dotter Elvira det som sitt rum, och ordet styrhytten använder vi fortfarande men annars säger vi golv och kök och så vidare. Vi är inga båtmänniskor och har inga knoptavlor eller fyrar på väggarna. Vi råkar bara bo på en båt.  

Vad är sämst med att bo som ni gör?

- Det är jättefint och praktiskt att bo mitt i stan, men det kan vara mycket avgaser och det är långt till naturen. Ett tag tänkte vi flytta vårt hem men samtidigt visste vi att om vi ger upp vår kajplats så får vi inte tillbaka den. Det är rätt hett att ligga här.

- På ett sätt var det bättre när båten låg längs med kajen som den gjorde tidigare. Då hade vi visserligen mer insyn från gatan men vi hade också en hel sida mot vattnet och Riddarfjärden. Nu ligger vi stävförtöjda, alltså med fören mot kaj, och det är nära till grannarna. Styrbord om oss ligger en lika lång båt som oss och har fönster i samma höjd. Det är bara fyra meter mellan oss och man ser lätt in till varandra. 

Vad är bäst?

- Vi badar ofta från båten på sommaren, jag älskar att bada. Vattnet är väldigt mörkt men vid förra stället kunde jag dyka för där hade vi haft dykare som hade undersökt djupet. Här vågar jag inte, det kan ju ligga ett gammalt bilvrak eller vad som helst som sticker upp. Men det går bra att gå i från badstegen.

- Vi har haft havsörn och man kan se laxen slå i vattnet. Tillsammans med grannen har vi en liten båt med snurra så vi kan ge oss ut på små utflykter när vi vill.

- När isen kommer blir allt stilla. Då kan man gå ut och promenera på fjärden. 

Mest läst just nu

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Omslag till Kollega nummer 4 2024.

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Hälsa

Vilken odlartyp är du?

Sommar, semester och tid att sticka fingrarna i jorden – allt fler finner det ro- och livgivande att odla. Medan vissa bara finner det svårt och stressande med omskötseln. Här får du koll på vilken odlartyp du själv är.
Publicerad 10 juni 2024, kl 06:03
Semestertider är odlingstider. Men vilken odlartyp är du? Vill du hänga med i de hetaste odlingstrenderna 2024? Eller ligger du helst i hängmattan och låter odlingen sköta sig själv?
Sommaren är här, och det är den perfekta tiden att kombinera semester och odling. Oavsett om du är en lat odlare som föredrar no-dig metoden eller en trendodlare som är nyfiken på de senaste trädgårdstrenderna 2024, har vi tipsen för dig. Foto: Colourbox.

Den late odlaren 

Ligger helst raklång i spenaten och gör ingenting medan ogräset frodas. När grannarna svettas och gräver frenetiskt i sina trädgårdsland lutar sig den late tillbaka i hängmattan, lyssnar på poddar, läser böcker och njuter av fågelkvitter. 

En vilsam återhämtning som kan vara mer trädgårdssmart än vad det verkar. Ogräs går faktiskt att äta. Kirskål, maskros, brännässla och svinmålla är både gott och nyttigt. 

Och om den late händelsevis skulle få feeling går det att anlägga en köksträdgård, med den miljövänliga så kallade no-dig-metoden – odla utan spade. Att slippa rensa ogräs, vattna och gräva sparar såväl ork som rygg.

Antiodlaren

Förstår inte vitsen med att slita och släpa i trädgården – grönsaker och blommor går ju att köpa! Antiodlaren ogillar att få skit under naglarna och tycker det är äckligt med insekter, kompost, urin och kobajsgödsel.

Denna odlartyp anlägger därför helst en asfalterad parkering över gräsmatta och trädgårdsland. På resterande grönområde byggs en stor pool som renas med praktiska men giftiga klortabletter. ”Jag odlar hellre mina relationer än trädgården”, är antiodlarens ledord. 

Gerillaodlaren

Kallas även busodlaren. Ser odling på områden hen inte äger som en politisk, fredlig direktaktion. Vill pigga upp kala och trista platser typ refuger, industriområden och andra outnyttjade områden genom att bombardera dem med fröer. Och ka-blom prunkar det av blommor, gröda och surrande pollinatörer som bidrar till fortplantningen. Huvudsyftet är att rädda den biologiska mångfalden.

Anarkistodlaren

Satsar på radgard, förkortning för engelskans radical gardening. Innebär kort och gott att kasta ut lite fröer och hålla tummarna.

En radgard-odlare kan ha en påse blandade fröer i fickan och hiva ut en näve lite varstans när andan faller på. Exempelvis på väg till bussen, i rabatten, på gräsmattan eller lite varstans. Radgard är helt enkelt en anarkistisk variant av direktsådd, det vill säga att så direkt på växtplatsen.

Passar den otålige som inte orkar förodla i god tid. Är inget för den som vill ha prydliga rabatter och ordning och reda.

Hipsterodlaren

Arbetar i pallkragar, balkonglådor och rabatter enligt principen ju ovanligare gröda desto coolare. En tumregel är att odla sådant som inte finns att köpa i vanliga matbutiker. Gärna asiatiskt och exotiskt. Tidigare var chili en vanlig sådd för hipsterodlaren, nu är dessa plantor alltför mainstream.

Hög svårighetsgrad är inget hinder så länge växten är snygg att titta på. I år satsar hipsterodlaren kanske på culantro (långkoriander), helig basilika, mitsuba (japansk persilja) eller citronmålla. Glasrabarber som odlas utan solljus kan också vara ett alternativ.

Den ambitiöse odlaren 

Stannar hemma hela semestern för att vattna, rensa ogräs och påta i jorden. Experimenterar med olika jordtyper, gödselblandningar och odlingsbäddar. Hen gräver gärna djupbäddar för att kunna maximera skördarna.

En given metod är täckodling, som innebär att jorden skyddas mot uttorkning och ogräs genom att täckas med gräsklipp, löv eller halm. Allt för att förbättra jordkvaliteten och bibehålla fukt.

Den ambitiöse odlaren köper dahliaknölar redan i september för att vara redo till våren. Ägnar vintern till att förodla på fönsterblecket, läsa frökataloger, bevaka kommande perenner och planera för att designa om sin trädgård.

Sparar pengar för att kunna åka till den stora trädgårdsutställningen Chelsea Flower Show i London.

Trendodlaren 

Har totalkoll på vad som kommer att spira i framtidens mylla. Kan som ett rinnande vatten rabbla de tre hetaste trenderna för sommaren 2024:

  • Jordhälsa. Allt fler blir medvetna om hur betydelsefulla organismerna i jorden är - för såväl odlingens som den biologiska mångfaldens skull.
  • Snittblomsodling. Alla vill vara sin egen blomsterbonde och odlar snittblommor och lär sig dessutom arrangera dem. (Dahlian är fortfarande superhet!)
  • Beredskapsodling. Vi har fattat vidden av att vara självförsörjande på grönsaker, men odlar inte bara för oss själva utan i mer kollektiv anda. Egoodling är ute – solidaritet och gemensamhetsodling är inne. 

    Text: Gertrud Dahlberg