Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

Att bo på båt

Jenny Ahlbergs hem var en gång ett militärt minfartyg. Häftigt, säger folk. Själv var hon varken intresserad eller imponerad när hennes arbetskamrat för sex år sedan berättade att han bodde på en båt. Men sedan började de lära känna varandra.
Eva Karlsson Publicerad

- Första gången jag kom hem till Mats på båten lade jag märke till att det fanns väldigt mycket kvar att renovera, men då var jag redan så kär att jag inte såg några bekymmer alls.

- Jag förstod inte hur mycket tid det skulle ta, hur mycket pengar det skulle kosta eller hur mycket mekande som skulle till.

Den trettiotvå meter långa M/S Linnea Bladner ligger vid Söder Mälarstrand i Stockholm. Paret Ahlberg har tillsammans gjort kök, badrum, sovrum och det stora vardagsrummet som hade plats att hysa sextiofem gäster när de gifte sig.

Hur är det att bo i ett gungande hem?

- Det är framför allt svallvågor från andra båtar som får det att gunga, det är sällan att det blåser så mycket att man blir störd. Inget brukar ramla ner eller omkull men takkronan rör sig hela tiden. Utom när vi är fastfrusna på vintern.

Blir ni sjösjuka ibland?

- Det har hänt men det beror på att man samtidigt har varit hungrig. Jag har köpt några armband mot illamående som är bra att ha när vi får åksjuka gäster.

Hur fungerar det med vatten och avlopp?

- Numera har vi kommunalt vatten och avlopp, tidigare hade vi en septiktank till toan och en vattentank som vi fick fylla från en vattenpost på gatan var tredje vecka. Elströmmen får vi från ett elskåp på kajen. Vi har allt: tvättmaskin, diskmaskin, trådlöst internet och digitalbox till tv:n. 

Är det billigare att bo på en båt än i en lägenhet i motsvarande storlek och läge?

- Många blir förblindade av att det kostar tretusen i månaden att ha en kajplats, men vi har ju också lån för båten och renoveringen, samt höga kostnader för underhåll. Vi behöver ha flera försäkringar som är väldigt dyra. Även eluppvärmningen är jättedyr och vart femte år måste vi ta båten till en torrdocka för att underhålla skrovet. 

Kör ni båten själva?

- Vi måste ha hjälp och vara minst fyra fem personer, den är stor och svårmanövrerad. I somras körde vi den några hundra meter när vi bytte kajplats och för två och ett halvt år sedan körde vi den till ett varv på Djurgården.

- Det tog sex dagar att högtryckstvätta och måla skrovet. Många hjälpte oss. Det är nästan trehundra kvadratmeter yta som man måste göra ordning.

Kunde ni bo kvar?

- Ja, allt var som vanligt, fast det var stilla och vi hade en annan utsikt.

Använder ni båtuttryck hemma? 

- Efter att vi byggt lådor över alla farliga saker i styrhytten använder vår dotter Elvira det som sitt rum, och ordet styrhytten använder vi fortfarande men annars säger vi golv och kök och så vidare. Vi är inga båtmänniskor och har inga knoptavlor eller fyrar på väggarna. Vi råkar bara bo på en båt.  

Vad är sämst med att bo som ni gör?

- Det är jättefint och praktiskt att bo mitt i stan, men det kan vara mycket avgaser och det är långt till naturen. Ett tag tänkte vi flytta vårt hem men samtidigt visste vi att om vi ger upp vår kajplats så får vi inte tillbaka den. Det är rätt hett att ligga här.

- På ett sätt var det bättre när båten låg längs med kajen som den gjorde tidigare. Då hade vi visserligen mer insyn från gatan men vi hade också en hel sida mot vattnet och Riddarfjärden. Nu ligger vi stävförtöjda, alltså med fören mot kaj, och det är nära till grannarna. Styrbord om oss ligger en lika lång båt som oss och har fönster i samma höjd. Det är bara fyra meter mellan oss och man ser lätt in till varandra. 

Vad är bäst?

- Vi badar ofta från båten på sommaren, jag älskar att bada. Vattnet är väldigt mörkt men vid förra stället kunde jag dyka för där hade vi haft dykare som hade undersökt djupet. Här vågar jag inte, det kan ju ligga ett gammalt bilvrak eller vad som helst som sticker upp. Men det går bra att gå i från badstegen.

- Vi har haft havsörn och man kan se laxen slå i vattnet. Tillsammans med grannen har vi en liten båt med snurra så vi kan ge oss ut på små utflykter när vi vill.

- När isen kommer blir allt stilla. Då kan man gå ut och promenera på fjärden. 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Kvinna sitter på huk och tittar på en hund, som tittar tillbaka på henne
Hundträning kan räknas som friskvård, men arbetsgivaren gör bedömningen. Emmelie Tilly får bidrag för att träna hunden Exa på Botkyrka Brukshundklubb. Foto: Anders G Warne

Det är en halvsolig dag när Kollega möter upp teamledaren Emmelie Tilly och hennes ena hund, schäfertiken Exa, på Botkyrka Brukshundklubb. I dag ska matte och hund träna brukslydnad, som ingår i hundsporten bruksspår.

Bruksspår innebär att hunden lär sig följa en människodoft i terräng och hitta apporter, alltså utplacerade föremål. Emmelie Tilly har även hönsehunden Ebbe som hon tränar hundsporten specialsök med. Den går ut på att hunden söker efter och markerar en specifik doft i olika miljöer, exempelvis rum, fordon eller utomhusområden.

Hundträningen ger både motion och återhämtning

Emmelie Tilly, porträttbild
Emmelie Tilly. Foto: Anders G Warne.

Emmelie Tilly och hennes hundar tränar två , tre gånger i veckan. Delar av kursavgiften finansierar hon med sitt friskvårdsbidrag.

– Att träna med sin hund är klockren friskvård och jag kan verkligen rekommendera hundägare att använda bidraget till hundsport.

– Man rör sig mycket, är ute i naturen och det är mentalt väldigt avstressande eftersom du bara fokuserar på hunden och kommunikationen er emellan.

Men hon har inte alltid kunnat använda friskvårdspengen på det här sättet. På sin tidigare arbetsplats fick hon avslag till att träna sina hundar. Varför hon blev nekad fick hon aldrig reda på, men hon tror att en anledning kunde vara att arbetsgivaren själv inte kände till sporten eller hade hund.

Förra jobbet sa nej, nya arbetsgivaren sa ja

När Emmelie Tilly i höstas bytte arbetsgivare och hamnade på en hundvänlig arbetsplats var det inga problem att få friskvårdsbidraget hon önskade.

Det var genom sin lokala hundklubb som hon fick reda på att man kunde ansöka om friskvårdsbidrag för att träna sina hundar.

– Det finns en mängd träningsformer man kan göra med sin hund men jag tror att agility (där hunden springer en hinderbana, red:s anm) är vanligast att få friskvårdsbidrag för då det har stått på Skatteverkets specifika lista länge, till skillnad från andra hundsporter.

Skatteverkets lista är borta, men reglerna finns kvar

Listan med exempel på godkända friskvårdsaktiviteter avskaffades dock av Skatteverket för några år sedan. Ansvaret att bedöma vad som räknas som friskvård flyttades från myndigheten till arbetsgivarna. Det enda kravet nu är att det måste handla om motion, kostrådgivning, hälsofrämjande eller avstressande aktiviteter/behandlingar.

Men fullt så enkelt är det alltså inte. Olika aktiviteter kan tolkas på olika sätt beroende på arbetsgivare.

– Så ska det såklart inte vara. Hundsporter är friskvård, det borde varje arbetsgivare förstå, säger Emmelie Tilly.

Regler för friskvårdsbidrag

• Arbetsgivaren bestämmer – utifrån den praxis och lagstiftning som finns – om personalen ska erbjudas ett friskvårdsbidrag.

• Alla i personalen ska erbjudas samma villkor.

• Du får använda friskvårdsbidraget till aktiviteter med inslag av motion eller för behandling som är avstressande eller motverkar ömhet och stelhet.

• Du kan också använda det till kostrådgivning och rådgivning i samband med rökavvänjning.

• Du får inte använda friskvårdsbidraget för att hyra eller köpa utrustning, för medlemsavgifter, teorikurser, diplom, hälsovård, sjukvård eller skönhetsvård.

• Bidraget är på maximalt 5 000 kronor per år.

• För aktiviteter utan inslag av motion, till exempel massage, får aktiviteten kosta maximalt 1 000 kronor per tillfälle för att vara av mindre värde och skattefritt.

Källa och mer info: Skatteverket