Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

Att bo på båt

Jenny Ahlbergs hem var en gång ett militärt minfartyg. Häftigt, säger folk. Själv var hon varken intresserad eller imponerad när hennes arbetskamrat för sex år sedan berättade att han bodde på en båt. Men sedan började de lära känna varandra.
Eva Karlsson Publicerad 9 december 2011, kl 12:43

- Första gången jag kom hem till Mats på båten lade jag märke till att det fanns väldigt mycket kvar att renovera, men då var jag redan så kär att jag inte såg några bekymmer alls.

- Jag förstod inte hur mycket tid det skulle ta, hur mycket pengar det skulle kosta eller hur mycket mekande som skulle till.

Den trettiotvå meter långa M/S Linnea Bladner ligger vid Söder Mälarstrand i Stockholm. Paret Ahlberg har tillsammans gjort kök, badrum, sovrum och det stora vardagsrummet som hade plats att hysa sextiofem gäster när de gifte sig.

Hur är det att bo i ett gungande hem?

- Det är framför allt svallvågor från andra båtar som får det att gunga, det är sällan att det blåser så mycket att man blir störd. Inget brukar ramla ner eller omkull men takkronan rör sig hela tiden. Utom när vi är fastfrusna på vintern.

Blir ni sjösjuka ibland?

- Det har hänt men det beror på att man samtidigt har varit hungrig. Jag har köpt några armband mot illamående som är bra att ha när vi får åksjuka gäster.

Hur fungerar det med vatten och avlopp?

- Numera har vi kommunalt vatten och avlopp, tidigare hade vi en septiktank till toan och en vattentank som vi fick fylla från en vattenpost på gatan var tredje vecka. Elströmmen får vi från ett elskåp på kajen. Vi har allt: tvättmaskin, diskmaskin, trådlöst internet och digitalbox till tv:n. 

Är det billigare att bo på en båt än i en lägenhet i motsvarande storlek och läge?

- Många blir förblindade av att det kostar tretusen i månaden att ha en kajplats, men vi har ju också lån för båten och renoveringen, samt höga kostnader för underhåll. Vi behöver ha flera försäkringar som är väldigt dyra. Även eluppvärmningen är jättedyr och vart femte år måste vi ta båten till en torrdocka för att underhålla skrovet. 

Kör ni båten själva?

- Vi måste ha hjälp och vara minst fyra fem personer, den är stor och svårmanövrerad. I somras körde vi den några hundra meter när vi bytte kajplats och för två och ett halvt år sedan körde vi den till ett varv på Djurgården.

- Det tog sex dagar att högtryckstvätta och måla skrovet. Många hjälpte oss. Det är nästan trehundra kvadratmeter yta som man måste göra ordning.

Kunde ni bo kvar?

- Ja, allt var som vanligt, fast det var stilla och vi hade en annan utsikt.

Använder ni båtuttryck hemma? 

- Efter att vi byggt lådor över alla farliga saker i styrhytten använder vår dotter Elvira det som sitt rum, och ordet styrhytten använder vi fortfarande men annars säger vi golv och kök och så vidare. Vi är inga båtmänniskor och har inga knoptavlor eller fyrar på väggarna. Vi råkar bara bo på en båt.  

Vad är sämst med att bo som ni gör?

- Det är jättefint och praktiskt att bo mitt i stan, men det kan vara mycket avgaser och det är långt till naturen. Ett tag tänkte vi flytta vårt hem men samtidigt visste vi att om vi ger upp vår kajplats så får vi inte tillbaka den. Det är rätt hett att ligga här.

- På ett sätt var det bättre när båten låg längs med kajen som den gjorde tidigare. Då hade vi visserligen mer insyn från gatan men vi hade också en hel sida mot vattnet och Riddarfjärden. Nu ligger vi stävförtöjda, alltså med fören mot kaj, och det är nära till grannarna. Styrbord om oss ligger en lika lång båt som oss och har fönster i samma höjd. Det är bara fyra meter mellan oss och man ser lätt in till varandra. 

Vad är bäst?

- Vi badar ofta från båten på sommaren, jag älskar att bada. Vattnet är väldigt mörkt men vid förra stället kunde jag dyka för där hade vi haft dykare som hade undersökt djupet. Här vågar jag inte, det kan ju ligga ett gammalt bilvrak eller vad som helst som sticker upp. Men det går bra att gå i från badstegen.

- Vi har haft havsörn och man kan se laxen slå i vattnet. Tillsammans med grannen har vi en liten båt med snurra så vi kan ge oss ut på små utflykter när vi vill.

- När isen kommer blir allt stilla. Då kan man gå ut och promenera på fjärden. 

Hälsa

Träna med kollegor ger dubbel hälsovinst

Träning tillsammans med andra kan ge bättre resultat än på egen hand. Men för löpgruppen på Praktikertjänst är prestationen ointressant. Grejen med företagets onsdagslöpning är att skapa gemenskap.
Ola Rennstam Publicerad 31 maj 2023, kl 06:00
Varje onsdag - året om och oavsett väder - springer medarbetarna på Praktikertjänst i Stockholm tillsammans. Foto: Åke Ericsson.

Det grönskas vid Karlbergs slott på gränsen mellan Stockholm och Solna. Längs en grusgång tränar en grupp löpare korta intervaller, en bit bort har en annan skara valt att lunka i ett beskedligare tempo.

– Härligt, ni ser starka ut! Håll i sista biten! ropar Linda Lövqvist entusiastiskt.

Det är snart ett år sedan som personalen på Praktikertjänsts huvudkontor drog i gång en löpgrupp. Linda Lövqvist och Mauricio Mella håller i trådarna och med tiden har man blivit ett stort gäng som springer tillsammans varje onsdag. Strax före lunch samlas de i foajén på kontoret i centrala Stockholm. Året om, oavsett väderlek, ger de sig ut på en sex kilometer lång runda.

– En del kollegor tror att man måste vara snabb för att få vara med, men upplägget är anpassat för att passa alla, även ovana löpare. Vi samlar ihop oss fler gånger längs vägen så att ingen hamnar på efterkälken, berättar Mauricio Mella.

"En boost som sitter i resten hela dagen"

Onsdagslöparna, som går under namnet Praktikertjänst Runners, har blivit ett sammansvetsat gäng, vilket också påverkat deras arbete på ett positivt sätt.

– Det är en stor arbetsplats. Vi jobbar på olika avdelningar och kände inte varandra tidigare. Den största vinsten är att vi kommit varandra närmare och det är lätt att slänga iväg ett mejl till någon i gruppen om man behöver hjälp med något, säger Linda Lövqvist.

– Att sticka ut mitt på dagen och få lite puls och frisk luft ger en extra boost som brukar sitta i resten av dagen och effektiviserar mitt arbete. I vår grupp handlar det inte om att springa snabbt utan att umgås och få en härlig tid tillsammans.

Arbetsgivaren sponsrar med mörkblå jackor med företagets logotyp och gruppen har en egen sida på intranätet där de informerar om sina aktiviteter. Efter löpturen, som tar 40 minuter, äter de lunch tillsammans i personalmatsalen.

– Då brukar det uppstå många intressanta diskussioner, både om jobb, träning och privata saker. Efter löpturen har alla en väldigt positiv känsla och den följer med på lunchen, säger Mauricio Mella.

Löpare springer på rad utmed en stenmur.
Det finns forskning som visar att träning tillsammans med andra människor kan ge både bättre resultat och en större känsla av välbefinnande. Foto: Åke Ericson

Löparna i Karlbergsparken är klara med intervallerna och det är dags att vända tillbaka till kontoret. Anneli Hansson pustar ut:

– Det betyder otroligt mycket för gemenskapen att komma ut så här, vi har kul ihop och man lär vi känna varandra mellan avdelningarna. Träningen blir av även om man har mycket att göra.  Jag får mer energi under arbetsdagen och även när man kommer hem på kvällen, säger hon.

"Som en kollektiv PT"

Mycket tyder på att löpgruppen på Praktikertjänst är något på spåret. Det finns nämligen forskning som visar att träning tillsammans med andra människor kan ge både bättre resultat och en större känsla av välbefinnande jämfört med att utföra samma övning på egen hand.

– Man ska vara lite försiktig med slutsatsen att den fördelen gäller för alla. Men för personer som gillar att träna med andra kan det vara en extra knuff, lite som en slags kollektiv PT, säger Örjan Ekblom, professor i idrottsvetenskap vid GIH, Gymnastik- och idrottshögskolan.

– Kanske blir träningseffekten bättre för att man tar i hårdare och att träningen blir mer regelbunden. Dessutom kan det uppstå en bonuseffekt för välbefinnandet av att man har roligt tillsammans.

Han poängterar dock att redan måttligt aktiva personer inte kommer att förbättra måendet, vakenheten eller effektiviteten genom att träna mer.

– Det finns en föreställning att ju hårdare man kör intervaller, desto bättre blir man på jobbmötet – men de vetenskapliga sambanden för det är väldigt svaga. Den grupp som ett företag möjligtvis skulle ha nytta av att få igång är de som rör sig för lite, säger han.

Så startar du en löpgrupp på jobbet

Förankra initiativet hos ledningen; är det ok att träna på arbetstid? Kanske kan företaget sponsra med kläder eller stå för anmälningsavgiften till lopp.

Ha information på intranätet – gör en FAQ med svar på de vanligaste frågorna om upplägget kring löpgruppen.

Var tydlig med syftet: är det träning för att umgås eller för att bli riktigt snabba? Poängtera att alla är inbjudna och lägg aktiviteten en tid då flest kan vara med.

Spring samma runda varje gång, då blir upplägget tydligt och onödiga diskussioner undviks.

För att få med de som tvekar: undvik att prata om prestation, betona i stället den sociala biten och att man inte måste vara med på hela rundan.

Ordna ett uppstartsevent för nybörjare och berätta om upplägget, då kan tröskeln att testa bli lägre.

Källa: Örjan Ekblom, GIH, och Praktikertjänst Runners.