Det var bara tre år sedan spelberoende började klassas som en beroendesjukdom. Beslutet innebar att spelmissbrukare har rätt till samma vård som alkohol- och narkotikamissbrukare.
Men hur stor koll på spelandet har man på Sveriges arbetsplatser? Kollegas undersökning visar att 16 procent av tjänstemännen har spelat om pengar på internet under det senaste året. Av dem uppgav en av tio att de använt arbetstid till att spela. Hälften av dem har varit öppna med sitt spelande.
– Att leva innebär frestelser – det handlar om att hantera dem. Att som tjänsteman sitta vid en dator är en sak, att logga in på en spelsida är något helt annat. Tekniska hjälpmedel som programvara som hindrar att vi loggar in på spelsajter kan vara en hjälp, men den största hjälpen måste komma i form av stöttning från chef och kollegor, säger Jakob Jonsson, som är psykolog och har jobbat med spelberoendefrågor sedan 1990-talet.
Av dem som spelar lägger ungefär hälften under 1 000 kronor per år på sitt intresse. 36 procent spelar för mellan 1 000 och 5 000 kronor. Och några procent lägger mer än 20 000 kronor på sitt spelande. En tredjedel loggar in för att spela minst en gång per vecka.
– Det kan vara svårt att se förändringarna, men om man upplever en trötthet som inte fanns där förut, att medarbetaren har svårt att hantera utlägg eller ber om förskott på lönen kan vara varningssignaler, säger Jakob Jonsson.
En av tre tjänstemän uppger att deras arbetsplats inte har en policy som reglerar internetspel under arbetstid. 40 procent vet inte om de har någon.
– Vi har betydligt större vana att prata om alkohol och droger på arbetsplatserna. Jag tror att man måste prata om den här problematiken regelmässigt. Exempelvis under medarbetarsamtal, eller på personalmöten. Och gärna följa upp det med en levande policy.
Behöver du hjälp?
Ring Stödlinjen 020 - 81 91 00
