Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
1 av 10 spelar ofta om pengar
Spelberoende är ett ökande folkhälsoproblem. Nästan en av tio tjänstemän uppger att de regelbundet spelar om pengar på nätet. Det visar en undersökning som Kollega låtit göra.
Det var bara tre år sedan spelberoende började klassas som en beroendesjukdom. Beslutet innebar att spelmissbrukare har rätt till samma vård som alkohol- och narkotikamissbrukare.
Men hur stor koll på spelandet har man på Sveriges arbetsplatser? Kollegas undersökning visar att 16 procent av tjänstemännen har spelat om pengar på internet under det senaste året. Av dem uppgav en av tio att de använt arbetstid till att spela. Hälften av dem har varit öppna med sitt spelande.
– Att leva innebär frestelser – det handlar om att hantera dem. Att som tjänsteman sitta vid en dator är en sak, att logga in på en spelsida är något helt annat. Tekniska hjälpmedel som programvara som hindrar att vi loggar in på spelsajter kan vara en hjälp, men den största hjälpen måste komma i form av stöttning från chef och kollegor, säger Jakob Jonsson, som är psykolog och har jobbat med spelberoendefrågor sedan 1990-talet.
Av dem som spelar lägger ungefär hälften under 1 000 kronor per år på sitt intresse. 36 procent spelar för mellan 1 000 och 5 000 kronor. Och några procent lägger mer än 20 000 kronor på sitt spelande. En tredjedel loggar in för att spela minst en gång per vecka.
– Det kan vara svårt att se förändringarna, men om man upplever en trötthet som inte fanns där förut, att medarbetaren har svårt att hantera utlägg eller ber om förskott på lönen kan vara varningssignaler, säger Jakob Jonsson.
En av tre tjänstemän uppger att deras arbetsplats inte har en policy som reglerar internetspel under arbetstid. 40 procent vet inte om de har någon.
– Vi har betydligt större vana att prata om alkohol och droger på arbetsplatserna. Jag tror att man måste prata om den här problematiken regelmässigt. Exempelvis under medarbetarsamtal, eller på personalmöten. Och gärna följa upp det med en levande policy.
Behöver du hjälp?
Ring Stödlinjen 020 - 81 91 00
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
Lindra stress och ångest – med bastubad
Bastu ger inte bara avkoppling. Det kan mildra stress och minska risken för hjärt-kärlsjukdom, stroke och demens. Hälsoeffekterna liknar dem som uppstår vid konditionsträning, menar läkaren Hans Hägglund.
Att basta kan fysiologiskt jämföras med en promenad i rask takt, menar professorn och läkaren Hans Hägglund.
– Musklerna aktiveras inte, men hjärtat och blodcirkulationen påverkas av värmen och de inre organen får motion, säger han.
Ett bastubad kan även ge psykiska hälsoeffekter som att mildra stress, oro och ångest. Hans Hägglund, även kallad Bastudoktorn, berättar att det sannolikt beror på att hormoner som serotonin, dopamin och oxytocin frigörs när kroppen utsätts för värmen.
Fysiologiska och psykiska hälsoeffekter av bastubad
Allra störst effekt ger regelbundet bastande. I en finländsk studie från 2015 framkom det att för personer som badade bastu fyra till sju gånger i veckan minskade risken att dö i hjärt-kärlsjukdomar med ungefär 50 procent – jämfört med personer som badade bastu en gång i veckan. Samma studie visade också minskad risk för stroke, demens och lungsjukdomar vid regelbundna bastubad.
– Kärlen vidgas och blir mer elastiska när man bastar. Blodtrycket blir lägre och blodfetterna minskar. Det finns mycket som pekar på att det är bra för hjärta och kärl att basta.
Vetenskapliga studier och framtida forskning om bastubad
Men Hans Hägglund betonar att det behövs mer forskning kring ämnet. Han berättar att planering av ett bastulabb i Luleå pågår. Här ska forskare kunna studera hur värme påverkar olika folksjukdomar som cancer och reumatism. Men även hur bastubad kan kombineras med fysisk träning, för att förebygga sjukdom hos äldre och funktionshindrade.
– Med ökade kunskaper om bastubad hoppas jag att sjukvården framöver ska börja skriva ut bastu på recept.
Hans Hägglund vill slå hål på myter som finns om bastubad. Han berättar att personer med hjärtsvikt många gånger får rådet att inte basta, trots att forskning visar att bastubad har en positiv effekt på sjukdomen. Det finns dock tillfällen när bastubad inte är lämpligt.
– Du ska inte basta om du har feber eller en pågående infektion. Eller kort tid efter en akut hjärtinfarkt.
Han avråder också från att dricka alkohol eller vara bakfull i bastun. Då ökar risken för att somna eller att ramla och bränna sig. Själv försöker Hans Hägglund hinna med ett bastubad om dagen. För honom är det även en social aktivitet.
– Jag gillar att möta olika typer av människor i en offentlig bastu. Det blir ofta intressanta samtal.
Hans favoritbastubad brukar ske utanför Haparanda varje nationaldag.
– Rökbastu och sedan ett dopp i Kukkolaforsen under midnattssolen är oslagbart!
Text: Kristina Karlberg.
SÅ OPTIMERAR DU BASTANDET
→ Vänj dig långsamt vid bastubad. Det kan kännas ovant när värmen gör att kroppen svettas, hjärtfrekvensen ökar och andningen blir snabbare.
→ Sitt på nedersta laven (bänken), där det inte är lika varmt som högre upp i bastun.
→ Dela upp badet i omgångar. Basta under några minuter, gå ut och gå sedan in igen en stund tills du har vant dig vid värmen.
→ Duscha innan du bastar, för att skölja bort smuts som annars kan täppa till porerna och förhindra svettning.
→ I bastun utsätts huvudet för varmare luft än resten av kroppen. Det kan vara svalkande att täcka huvud och öron med en blöt kall handduk eller bastumössa.
→ Drick vatten både före och efter bastubadet.
Källa: Hans Hägglund.
