Kollegas nyhetsbrev
Är du Unionenmedlem? Prenumererar du inte redan på Kollegas utmärkta nyhetsbrev? Du registrerar dig via länken nedan, och får Kollegas bästa nyheter och tips direkt i din inkorg!
Är du Unionenmedlem? Prenumererar du inte redan på Kollegas utmärkta nyhetsbrev? Du registrerar dig via länken nedan, och får Kollegas bästa nyheter och tips direkt i din inkorg!
Det var bara tre år sedan spelberoende började klassas som en beroendesjukdom. Beslutet innebar att spelmissbrukare har rätt till samma vård som alkohol- och narkotikamissbrukare.
Men hur stor koll på spelandet har man på Sveriges arbetsplatser? Kollegas undersökning visar att 16 procent av tjänstemännen har spelat om pengar på internet under det senaste året. Av dem uppgav en av tio att de använt arbetstid till att spela. Hälften av dem har varit öppna med sitt spelande.
– Att leva innebär frestelser – det handlar om att hantera dem. Att som tjänsteman sitta vid en dator är en sak, att logga in på en spelsida är något helt annat. Tekniska hjälpmedel som programvara som hindrar att vi loggar in på spelsajter kan vara en hjälp, men den största hjälpen måste komma i form av stöttning från chef och kollegor, säger Jakob Jonsson, som är psykolog och har jobbat med spelberoendefrågor sedan 1990-talet.
Av dem som spelar lägger ungefär hälften under 1 000 kronor per år på sitt intresse. 36 procent spelar för mellan 1 000 och 5 000 kronor. Och några procent lägger mer än 20 000 kronor på sitt spelande. En tredjedel loggar in för att spela minst en gång per vecka.
– Det kan vara svårt att se förändringarna, men om man upplever en trötthet som inte fanns där förut, att medarbetaren har svårt att hantera utlägg eller ber om förskott på lönen kan vara varningssignaler, säger Jakob Jonsson.
En av tre tjänstemän uppger att deras arbetsplats inte har en policy som reglerar internetspel under arbetstid. 40 procent vet inte om de har någon.
– Vi har betydligt större vana att prata om alkohol och droger på arbetsplatserna. Jag tror att man måste prata om den här problematiken regelmässigt. Exempelvis under medarbetarsamtal, eller på personalmöten. Och gärna följa upp det med en levande policy.
Ring Stödlinjen 020 - 81 91 00
Är du trött? Studier visar att 80 till 90 procent upplevt störd sömn de senaste två veckorna. Med för lite sömn ökar risken för ohälsa och vissa sjukdomar.
På vintern är det extra mörkt och svårt att få tillräckligt med det dagsljus som behövs för att kroppens klocka ska funka optimalt. Studier har visat att de som lever i takt med ljuset i naturen får en mer stabil dygnsrytm, enligt sömnforskare vid Stockholms universitet.
Vi sitter dessutom gärna uppe sent på kvällarna med våra tända lampor och skärmar med blått ljus, vilket också kan göra det än svårare att somna.
Lampor ger inte samma våglängder av ljus som solens direkta strålar. Därför rekommenderas vi nordbor att gå ut och ta in dagsljus varje dag, särskilt på morgon och förmiddag, för att främja balans mellan vakenhet och sömn.
Källa: Forskare i psykologi vid Stockholms universitet.
Så får du bättre sömn, su.se
Sömnbrist kan, om den pågår länge, eller är mycket allvarlig, öka risken för olyckor och sjukdomar.
Källor: Hjärnfonden, 1177.se och sömnforskare vid Stockholms universitet.
Nu är det hög tid att utnyttja friskvårdsbidraget innan året är slut. De flesta använder det till ett gym- eller träningskort. Att lägga sig på massagebänken eller träffa en PT eller kostrådgivare är också populärt. Det visar företaget Epassis databas över använda ersättningar förra året.
Det är arbetsgivaren som avgör vad som är en godkänd aktivitet. Det gör att även udda grenar som gokart, bodyflight och agility kvalat in i använda förmåner senaste året enligt Epassi, som har en databas med cirka en miljon svenskars jobbförmåner.
Men en enorm del av friskvårdsbidragen brinner inne. Omkring en tredjedel av ersättningarna varje år enligt Epassi Sweden. Det handlar om miljontals kronor i anställdas förmåner som varje år blir outnyttjade.
Varför brinner så stor del av friskvårdsbidraget inne?
– En av de vanligaste anledningarna är att man glömmer det. En annan är att så fort något upplevs som lite krångligt minskar viljan att nyttja sitt bidrag, säger Åsa Severgårdh, vd för Epassi Sweden.
Hur kan arbetsgivare få fler att utnyttja sitt friskvårdsbidrag?
– Det första är enkelhet. Gör det lätt, minska tröskeln att ta steget. Det andra är kommunikation. Var bra ambassadörer internt. Prata om varför det är viktigt med hälsa och visa exempel på de som använder bidraget.
– Det tredje är chefer som är goda exempel och pratar om träning, återhämtning och balans. De skapar en kultur där det känns självklart att man tar hand om sig själv.
Friskvårdsbidragen används också till en mängd olika aktiviteter som inte är träningskort eller massage. Allt från agility med hunden till zonterapi och rökavvänjning.
Vet alla vad de kan använda friskvårdsbidraget till?
– Det är lätt att tro att det alltid handlar om gym men det attraherar inte alla. Man behöver åskådliggöra bredden. Ansvaret ligger på arbetsgivaren att avgöra vad som är friskvård. Men jag tycker de flesta är vidsynta och ser att hälsa och välmående är mer än gym.
I praktiken är vi också många som köpt ett träningskort som samlar damm i lådan. Men det är en annan historia.
Källa: Epassis databas över utnyttjade friskvårdsbidrag i Sverige 2024.
Källa: Epassis databas över utnyttjade friskvårdsbidrag i Sverige 2024.