Hoppa till huvudinnehåll
Ledarskap

Fråga mentorn: Ska föräldrar få förtur till semester?

Medarbetare med barn vill välja semesterveckor först. Det har lett till splittring och osämja i personalgruppen. Ledarskapsexperten Charlotta Wikström tipsar om hur chefen kan lösa konflikten och samtidigt vara en föräldravänlig arbetsplats.
Publicerad 3 mars 2021, kl 12:34
Shutterstock
Medarbetare med barn i skolåldern kräver att få välja semesterveckor först, vilket skapat irritation hos övriga i teamet och gjort chefen villrådig. Shutterstock

FRÅGA: Jag är avdelningschef på ett företag med en uttalad policy att vara en föräldravänlig arbetsplats, vilket jag självklart sympatiserar med. De senaste åren har det dock växt fram en förväntan hos mina medarbetare med barn i skolåldern att de har förtur till att välja semesterveckor under sommaren - på bekostnad av kollegor utan barn. Diskussionerna eskalerade inför planeringen av julledigheten i höstas och det uppstod en splittring i gruppen. Min mest kompetenta medarbetare är barnlös och har hintat att hon kan söka sig bort om jag fortsätter att låta föräldrarna gå före. Samtidigt som jag vill behandla alla likvärdigt och förstår kritiken har jag uttalade krav från ledningen att underlätta arbetslivet för föräldrar. Hur ska jag reda ut det här?

SVAR: Din fråga ställer verkligen ditt ledarskap på prov. Av egen erfarenhet vet jag att detta ämne kan skapa frustration och konflikter. Självklart ska ingen ”straffas” för att de har barn, men ur ett företagsperspektiv är det förödande om de mest kompetenta medarbetarna funderar på att sluta på grund av detta.

Till att börja med: Var påläst om vad diskrimineringslagen säger. För det andra: Detta är ett GEMENSAMT problem – ta därför upp frågan med hela gruppen. Be dem om konstruktiva förslag för att lösa problemet och se till att alla får kommer till tals. Det känns inte alltid bekvämt, men vid tillfällen – som detta – måste du våga visa att det faktiskt är du som bestämmer.

Fundera över gruppens förslag och bestäm dig för en lösning. Ta därefter individuella samtal med småbarnsföräldrarna. Bygg upp argumentationen i tre steg.

Steg 1: Inled inte med vad lagen säger, utan för ett resonemang om vikten av ett gott samarbetsklimat, att man visar hänsyn och respekt mot varandra. Utgå från dig själv och säg att ditt mål är att skapa rättvisa mellan medarbetarna och att försöka hitta en optimal lösning.

Steg 2: Beskriv konsekvenserna av personens krav att få bestämma semesterveckor. Ge exempel som dålig stämning och känslan av orättvisa, som går ut över verksamheten. Referera till fakta om hur ledigheten fördelats tidigare år.

Steg 3: Redogör för ett faktabaserat konkret förslag när semestern ska utfalla. Visa empati om du möts av invändningar som problem med barnpassning, men kom ihåg att din uppgift är att se till företagets bästa – du är inte ansvarig för medarbetarens barnpassning. Det är viktigt att börja i god tid, förbereda dig väl och följ upp utfallet som en förberedelse inför kommande år.

Foto Charlotta Wikström: Per Myrhede

Charlotta Wikström

GÖR: Senior Advisor på Stardust Consulting.
ÅLDER: 62 år.
KÄND FÖR: Har skrivit boken "Vinnande mentorskap - en kraktisk handbok"
KARRIÄR: Civilekonom och DIHR, 15 år inom SAS-koncernen. Har jobbat på Telia, Com Hem och Stockholmsbörsen, samt som HR-direktör på Eniro.

Ledarskap

Chefer behöver ångest

Starka kulturupplevelser som förvirrar och skakar om – det är vad ledare behöver för att bli bättre. Allt enligt ledarskapsmetoden Schibbolet.
Publicerad 24 april 2024, kl 06:01
En stressad chef vid sitt skrivbord med huvudet i händerna.
Mätbar effekt - Schibbolet ger bättre chefer och mindre stress. Metoden utvecklar ledarskapet med poesi och kaos. Foto: Colourbox.

Ledarskapsträning från helvetet. Chefskurs med Kafka. Ett stålbad fyllt med poesi och musik. Så skulle nog den udda och utmanande Schibboletmetoden lite förenklat kunna beskrivas. Konceptet går ut på att utsätta chefer för ett känslomässigt kaos – med hjälp av kultur. Med omstörtande musik och poesi ska deltagarna skakas om – ja, till och med chockas. Något som i sin tur leder till att man kan stanna upp, reflektera, ompröva och därigenom öva sin omdömesförmåga. 

Ur denna medvetna träning växer så småningom ett mer ansvarstagande och genomtänkt ledarskap. 

– Schibbolet är menat som en guide till livets komplexitet. Att vara ledare och utveckla andra människor är något djupt allvarligt. Det är ett stort ansvar att ha en genomgripande påverkan på andra människors liv, säger Julia Romanowska, medicine doktor, konstnär, programmerare och initiativtagare till metoden. 

Schibbolet handlar om att utveckla ledarskap på omvägar som inte handlar om ledarskap. I stället är det, via kultur, en djupdykning ned i de existentiella frågornas bråddjup, vilket syftar till att väcka medkänsla, etiska insikter och nå egen mognad. 

Frustration födde Schibbolet

Julia Romanowska har själv varit chef och har dessutom ett förflutet som organisations- och ledarskapsutvecklare. Schibboletexperimentet växte fram ur hennes egen tilltagande frustration över många utbildningars ytliga och förenklade syn på ledarskap.

 – Efter hand insåg jag att ledarskapsutbildningarna var infantiliserande och dessutom ofta saknade vetenskaplig grund. Jag ville skapa en motbild till de standardiserade mallar och verktyg som erbjuder förenklade lösningar men inte kan hantera svårare frågor. Möjligtvis kan de fungera för helt oproblematiska verksamheter, säger hon. 

Men hur går det här ihop? Att utveckla chefer med hjälp av kultur kan väl knappast vara vetenskapligt utan snarare ganska flummigt? Och fungerar det verkligen att utveckla ett bättre ledarskap med ångestupplevelser? Jadå, menar Julia Romanowska och hänvisar till sin studie med mätbara och statistiskt belagda effekter. Resultatet visar att både cheferna själva och deras medarbetare mådde mentalt bättre och var mindre stressade efter att ha deltagit i Schibboletprogrammet, jämfört med dem som hade deltagit i en traditionell ledarskapsutbildning. 

Från makt till medkänsla

I studien ingick 200 medarbetare, varav 50 chefer, från olika branscher. De delades slumpmässigt in i två grupper. Den ena fick se tolv Schibboletföreställningar med poesi och musik. Den andra gruppen gick en traditionell ledarskapsutbildning arrangerad av Försvarsmakten, liknande dem som Julia Romanowska själv har hållit tidigare. 

Studien pågick under ett år och under tiden utvärderades cheferna samt deras medarbetare. Julia Romanowska följde upp psykologiska, sociala och biologiska aspekter även efteråt. Bland annat undersöktes psykologiska faktorer som mental hälsa och utmattningssyndrom. 

De psykosociala aspekterna fokuserade på hur cheferna hanterade konflikter, kränkningar och liknande, samt i vilken utsträckning ledarna använde sig av undvikande strategier. Även självkänsla skattades. Den biologiska faktorn var nivåerna av hormonet DHEA-S, som är viktigt för motståndskraft och kroppens förmåga att skydda sig mot infektioner och skadlig stress. 

Utvärderingen visade att medarbetarna till chefer som hade gått den traditionella ledarskapsutbildningen mådde sämre och var mer stressade än dem i Schibboletgruppen. Paradoxalt nog uppfattade sig ändå de cheferna själva som bättre ledare.

I Schibboletgruppen var det tvärtom. Medarbetarna skattade chefernas ledarskap högre. Den långsiktiga uppföljningen visade också att Schibboletgruppen mådde bättre, var energiska och mindre stressade. 

– En förklaring är att cheferna som deltagit i Schibbolet-konceptet fick ett annat sätt att se på sig själva och blev mer självrannsakande, ödmjuka och mindre egocentriska, vilket också gynnar deras medarbetare. 

Viktiga insikter kräver mod

Julia Romanowska menar att tonvikten i traditionella ledarskapsutbildningar ligger på makt, kontroll, manipulerande styrmedel och, inte minst, att pumpa upp det egna egot. Vilket inte gynnar självreflektion. Schibbolet går på tvärs och banar i stället väg för ett reflekterat ledarskap, som inte är självcentrerat utan fokuserar på de människor man möter. Riktningen går alltså inte från ledarens styrande strategier till omgivningen utan åt andra hållet. Ansvar och moraliska överväganden är genomgående teman.

 – Det sker en förskjutning hos deltagarna från att tänka i termer av makt, till att tänka i termer av eget ansvar. Vi måste ställa oss nya frågor när det gäller ledarskapsutveckling. Och det kräver förståelse för människans villkor, inklusive de mörka sidorna. Vägen till viktiga insikter är alltid både krävande och skrämmande. Men livsnödvändig, säger Julia Romanowska.

Text: Gertrud Dahlberg

UPPLEVELSER GER REFLEKTION

  • Det hebreiska ordet ”schibbolet” kan översättas med ”det som bär frö” eller ”prövosten”. 
  • Julia Romanowska har utvecklat Schibbolet till konstnärliga föreställningar där textfragment om ondska, lidande och katastrof läses upp. Ibland till musik. Syftet är väcka starka känslor och skaka om – vilket ska leda till eftertanke och en känsla av eget ansvarstagande. Metoden innebär en både svårfångad och mödosam mognadsprocess som möjliggör växande. 
  • I boken Schibboleteffekten – ledarskap, konsten och människans ansvar ger Julia Romanowska en sammanfattning av sin doktorsavhandling och sina forskningsresultat